Behöver Sverige en ny skattereform? Kommentarer på Peter Birch Sorensens rapport Ann-Sofie Kolm, Stockholm University.

En presentation över ämnet: "Behöver Sverige en ny skattereform? Kommentarer på Peter Birch Sorensens rapport Ann-Sofie Kolm, Stockholm University."— Presentationens avskrift:

1 Behöver Sverige en ny skattereform? Kommentarer på Peter Birch Sorensens rapport Ann-Sofie Kolm, Stockholm University

2 Sammanfattning Rapporten har ett antal slutsatser •likformighet och breda skattebaser •likformig skatt på konsumtion •värnskatten särskilt skadlig (självfinansierad borttagning) •inkomstberoendet i grundavdraget bör slopas (d v s sk LO-puckeln bör tas bort) och JA förenklas •Kapitalbeskattningen reformeras Fördelningseffekterna

3 Sammanfattning forts. •verktyg till att genomföra effektivitetsberäkningar. •Beräkningar av effektivitetsvinster av sänkta marginalskatter på arbete, företag, sparande och konsumtion. •Saknar slutsatser om JA

4 Belysande, välskriven och användbar rapport •På ett enhetligt sätt försöka beräkna effektivitetseffekterna av en rad skilda skatteförändringar (arbete, konsumtion, sparande, företag). •Fånga interaktionen mellan skattebaser. •Möjliggör att rangordna och jämföra effektivitetseffekterna av väldigt olika skatteförändringar.

5 . De beräkningar som görs för exempelvis skatteförändringar på arbete (uppskjuten inkomstgräns för statlig skatt samt borttagande av värnskatten) är dessutom otroligt enkla att göra givet det grundjobb som är gjort i rapporten. Komplicerade datasimuleringar behövs inte för att göra dessa beräkningar. Det är tilltalande.

6 . Svagheten är dock att inte alla reformer kan studeras. Exempelvis kan inte jobbskatteavdraget på ett enkelt sätt studeras.

7 Jobbskatteavdrag (JA) Rapporten diskuterar JA framförallt utifrån ett principiellt perspektiv. Ett JA ökar effektiviteten om: •deltagandet ökar vid högre avkastning på arbete samtidigt som timbeslutet bland de arbetande inte påverkas alltför negativt.

8 Hur besvaras följande frågor •Har jobbskatteavdraget bidragit till ökad effektivitet? •Är ytterligare jobbskatteavdrag effektiva? (jmfr med barnomsorgssubventioner som i princip är ett JA). •Medför en utfasning av jobbskatteavdraget en lägre/högre självfinansieringsgrad? Ytterst centrala frågor med tanke på den politik som har bedrivits och kommer bedrivas i Sverige. Utfasning borde inte vara eftersträvansvärt utifrån dennas rapports slutsatser om negativa effekter av höga marginalskatter på toppen.

9 JA effekter på arbetslösheten? Rapporten betonar att JA kan reducera den ofrivilliga arbetslösheten. Det argumentet är sannolikt viktigt och nämns ytterst sällan i debatten. Ett jobbskatteavdrag ökar värdet av att ha ett jobb relativt att inte ha ett jobb, vilket leder till lägre lönekrav. Dessutom söker arbetslösa än mer intensivt efter jobb, samt är villiga att acceptera lägre betalda jobb. Den ofrivilliga arbetslösheten faller.

10 Arbetsutbudets komponenter

11 . Kan effekten på arbetslösheten inkorporeras i beräkningen av självfinansieringsgrad?

12 Jobbskatteavdragets konstruktion är svår att förstå En slutsats i rapporten är att JA är svårt att förstå, och ett betydligt mer enkelt JA skulle vara möjligt med ett likformigt grundavdrag. • Ja, ett enklare JA viktigt för att uppnå önskat resultat.

13 Kan ett komplicerat JA vara positivt? Antagligen inte…, men om komplicerat uppfattas inte heller de negativa incitamenten på arbetstiden som uppstår för de som redan arbetar. Om så är fallet, så uppfattar nog inte heller medborgarna de negativa incitamentseffekter som uppstår när ett jobbskatteavdrag fasas ut. Arbetstiden bland de som arbetar skulle sannolikt inte minska om JA fasades ut till följd av att folk inte skulle förstå det (jmfr. USA). Det argumentet vill man dock sannolikt inte bygga en utfasning av JA på.