Förbättrad användning av aEEG för övervakning av centralnervös funktion hos nyfödda barn. En prospektiv, populationsbaserad studie. M Thordstein1, A Flisberg2,

En presentation över ämnet: "Förbättrad användning av aEEG för övervakning av centralnervös funktion hos nyfödda barn. En prospektiv, populationsbaserad studie. M Thordstein1, A Flisberg2,"— Presentationens avskrift:

1 Förbättrad användning av aEEG för övervakning av centralnervös funktion hos nyfödda barn. En prospektiv, populationsbaserad studie. M Thordstein1, A Flisberg2, L Inganäs3, A Mourtzis4, L Karlsson5, K Rex5, J Löfhede6, 7, N Löfgren7 1Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, 2Institutionen för pediatrik, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, 3Pediatriska kliniken, avd. för neonatologi, Norra Älvsborgs sjukhus, 4Pediatriska kliniken, avd. för neonatologi, Borås lasarett, 5Pediatriska kliniken, avd. för neonatologi, Kärnsjukhuset Skövde, 6Institutionen för Signaler och System, Chalmers Tekniska högskola, Göteborg, 7Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås, Borås Bakgrund Vid intensivvård av sjuka nyfödda barn monitoreras vanligen respiration och cirkulation noggrant. Det för prognosen vad gäller självständigt liv viktigaste organet, hjärnan, lämnas ofta utan övervakning. Dess funktion kan påverkas av svikt i de ovan nämnda systemen, men också av störningar i hjärnan själv. Det kanske mest uppenbara exemplet är epileptiska anfall vilka hos dessa barn ofta är mycket svåra eller omöjliga att detektera kliniskt. Sådan anfallsaktivitet kan påvisas med neurofysiologiska metoder och motverkas farmakologiskt vilket kan förbättra prognosen. Den bästa tillgängliga metoden för detektion av anfall är elektroencefalografi (EEG) med ett större antal elektroder kontinuerligt registrerande under lång tid. Detta är praktiskt svåranvänt vilket förklarar den alltmer frekventa användningen av ett modifierat EEG; amplitudintegrerat EEG (aEEG) inom neonatalvården. Dess utformning är ej optimerad för övervakning av nyfödda barn men man har kunnat visa att användningen tillför vården diagnostisk och prognostisk kapacitet. De största fördelarna är att systemet erbjuder en kontinuerlig signal, tolkbar av ansvarig kliniker. Dock har det påvisats att risker finns för både över- och under-diagnostik. Det senare gäller inte minst förekomsten av epileptisk anfallsaktivitet. Metod I Västra Götalandsregionen bedrivs neonatal intensivvård vid fyra enheter. Alla dessa har insamlings-utrustning av samma typ (SACS®) där signalerna överförs via ett höghastighetsnät till en server vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Med denna koppling kan klinisk neurofysiolog se signalerna i realtid. Vid konventionell aEEG-diagnostik, tolkas aEEG-signalen av kliniker. Nu kan diagnosstöd erbjudas genom att den underliggande, egentliga EEG-signalen värderas inkl. en möjlighet till separering av aktivitet över vänster och höger hjärnhalva. På detta sätt kan precisionen avsevärt förbättras. Registrering initieras och effektueras av resp. neonatal-avdelning. Kliniska data införs i en digital remiss, knuten till registreringen. Jourhavande klinisk neurofysiolog kontaktas och en bedömning görs och införs i digital form i systemet. Efter konsultationen gör remitterande neonatolog en värdering av densamma på ett digitalt formulär. Studien indelas i tre faser: 1. Retrospektiv värdering av hittills gjorda registreringar 2. Prospektiv studie med befintligt, konventionellt aEEG 3. Utveckling och testning av ny teknik Redan från gjorda registreringar, har vi kunnat visa på den ökade diagnostiska precision som kan fås. Detta exemplifieras i Fig. 1. aEEG A B C D A B C D Figur 1. Registrering från en nyfödd flicka som efter en normal förlossning vid 1,5 dygns ålder uppvisar högersidiga kramper. Efter behandling med fenobarbital ses inga kliniska anfall. Datortomografi av hjärnan och liquorundersökning är normala. Överst ses en panel med sex timmars konventionellt aEEG, (bipolär registrering mellan elektroderna P3 och P4, tidsupplösning ca. 6 cm/timme). Härunder visas fyra paneler med EEG (A-D, 10 sekunders fönster, bipolärt P3-P4 samt resp. elektrod mot medelvärdesreferens). Tiderna för EEG-panelerna angivna i aEEG-diton. A. Ingen säker förändring av aEEG, rytmisk anfalls-aktivitet över vänster hemisfär i EEG. B. Misstänkt men ej säker förändring av aEEG, rytmisk anfalls-aktivitet över vänster hemisfär i EEG. C. Misstänkt men ej säker förändring av aEEG (mycket lik den i B), ingen avvikelse av EEG. D. Artefaktbild i aEEG, rytmisk anfalls-aktivitet över vänster hemisfär i EEG. Här demonstreras den risk för över- och under-diagnostik som föreligger med avseende på detektion av anfalls-aktivitet vid aEEG-tolkning. När det underliggande EEG´t också värderas kan denna risk minskas. Dessutom kan anfalls-aktivitets sido-ursprung ibland fastslås. I det aktuella fallet påvisade en senare utförd MRT-undersökning en liten skada i basala ganglier på vänster sida.