Narkotikamissbrukande ungdomar

En presentation över ämnet: "Narkotikamissbrukande ungdomar"— Presentationens avskrift:

1 Narkotikamissbrukande ungdomar
Går det att upptäcka och vad göra? Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent Dan Ericsson Socionom och samordnare Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund April 2008

2 Omfattning Cannabis är till 96 % debutdrogen
Debuten har i 70 % av fallen skett innan 17-års ålder. I ålderskategorin 16 till 24 år har 17 % använt cannabis, 1994 var samma siffra 4 %. Ca 60 % av dem som har prövat narkotika har enbart använt cannabis medan 5–10 % enbart använt annan narkotika än cannabis. Enligt en CAN kulminerar den regelbundna användningen runt 21-årsåldern Den genomsnittliga debuten bland de som uppnår cannabisberoende är 14,5 år

3 Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis. De flesta cannabismissbrukarna har uppnått beroendetillståndet senast i 18 årsåldern.

4 Risken att utveckla ett beroende för respektive drog.
Cannabis: 9 % Alkohol 15 % Kokain 17 % Heroin 23 % Tobak 32 % (Anthony, 1994, Kandel, 1997).

5 Missbruk i fyra stadier
1 20% 92% har slutat Testning 1 – 4 ggr 2 Rekreationellt missbruk > 5 ggr totalt 6 4 62.5% m 37.5% kv 3 1 Själv-reglerande missbruk > 4 ggr/månad 6 – 10% Vid dagligt missbruk 33 – 50% 8 500 individer 100 1.6% 100% 20%

6 Faktorer som samverkar till utveckling av cannabisberoende
Cannabinoidernas inneboende egenskaper Individens psykologiska och/eller social brist Frekvens 1 gång per vecka räcker Tid i missbruk Tonårsperiod år Tidig upptäckt är beroende av fönster mot denna åldersgrupp Vilka markörer ska vi leta efter? Kvarhållande faktorer Försämring av kognitiva funktioner som används för att klara vardagen Förändrad känsla av självkännedom Behandling för cannabisberoende Kognitiv-beteendeorienterad-edukativ-Motivational Interviewing- - eller en teknisk kombination av dessa.

7 Effekten på individen Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser. Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet, d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör. Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i vardagen blir lite mer färgrika. Amfetaminet hjälper individen att få intern kontroll och bättre impuls- och affektstyrning, men ger samtidigt brister i omdömet och ökat tankeflöde. Likaså maskerar amfetaminet depressiva processer.

8 Cannabis, ecstasy, kokain och amfetamin, ger alla en
minskad ämnesomsättning i det orbitofrontala området, d v s det området som är ansvarigt för avstämning mellan den inre och yttre världen. De få som går vidare till heroinmissbruk har i regel en traumatisk händelse i sitt förflutna som handikappar dem i en drogfri vardagssituation. Heroinet ger då en lindring av den känslomässiga smärtan. Ungdomar och unga vuxna som prövat narkotika skiljer i regel ut sig från andra ungdomar, t ex med avseende på skolk, otrivsel i skolan, lägre utbildningsnivå etc. Sådana skillnader accentueras vid aktuell/regelbunden konsumtion.

9 Man kan utgå från att cannabis är varje missbrukares
grundläggande drog, sedan adderas, för vissa, amfetamin, ecstasy, heroin och även bensodiazepiner. Drogerna har en farmakologisk inverkan, som den missbrukande individen ser som positiv. Droganvändandet är på så sätt ett symptom på en personlig och social missanpassning, inte en orsak till missanpassning. Därför kan innebörden av individens droganvändande enbart förstås i förhållande till dennes egen personlighetsstruktur och utvecklingshistoria. Ju längre tid i missbruk ju mer ökar komplexiteten eftersom det kemiska kaos som drogen skapar också sätter avtryck som ska hanteras under omorienteringsfasen.

10 Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem:
insikt medvetenhet sexuella känslor självförtroende känsla av att vara vuxen kraftfull kreativ en känsla av att kunna tänka fina känslor en hjälp att fly undan en obehaglig situation en hjälp att lösa personliga problem en hjälp att somna

11 att cannabis förhindrar
depression skakningar spänningar fysiska smärtor tristess stress

12 Varför behövs behandling vid ett cannabismissbruk ?
Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna. Cannabis förstärker ens känsloupplevelser av ett objekt eller händelse. Hjälp till kritisk granskning av det drogrelaterade episodiska minnet. Behovet att få förslag, hjälp med att fokusera uppmärksamheten på relevanta tema. Den psykologiska mognaden är ej åldersadekvat. Behovet av professionell vägledning på vägen tillbaka (reorienteringsprocessen). Behovet att förbättra den sociala kompetensen och känsla av sammanhang. Orsakerna som ligger bakom haschrökningen. Depression och social-fobiska reaktioner kan följa på ett avslutat cannabismissbruk.

13 Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln.
Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Förmågan att dra korrekta slutsatser. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Flexibilitet i tanken. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra.

14 Korttidsminnet, som normalt skapar tidsmedvetenhet
Minnessystemet Korttidsminnet, som normalt skapar tidsmedvetenhet Det episodiska långtidsminnet, om personligt färgade händelser. Att man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten etc. får svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli. Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.

15 Sense of Coherence t df sign1N t df sign N
Adm. (M, sd) 3,71 ( 0,71) 4,32 ( 0,87) 4,26 ( 0,98) 118,04 (19,97) 6-weeks. (M, sd) 4,78 ( 0,71) 5,03 ( 0,77) 5,06 ( 0,89) 137,84 (18,62) t df sign1N - 4, ***50 - 5, *** 50 - 5, ***50 - 5, ***50 t - 0,7 - 0,6 - 1,6 - 1,1 df sign N 39 ns 40 1-year (M, sd) 4,3 ( 0,8) 5,1 ( 1,0) 5,3 ( 1,2) 141,2 (24,6) Comprehensibility Manageability Meaningfulness Total 1 *** p < .001; ** p < .01; * p < .05; ns= non significant Maria Ungdomsenhets utvärdering 2005

16 Maria Ungdomsenhets utvärdering 2005
SCL-90, standarized T-value; significance tested by mean (paired t-test) Adm. (M, sd) 65,5 (15,5) 66,5 (13,5) 62,1 (16,0) 62,3 (13,0) 66,8 (14,6) 66,7 (15,3) 66,2 (21,6) 67,2 (15,5) 62,5 (14,5) 68,0 (14,7) 61,2 (10,7) 65,5 (10,8) 6-weeks. (M, sd) 53,6 ( 9,1) 55,1 (10,1) 51,7 ( 8,9) 52,2 ( 8,7) 53,5 (10,6) 55,0 (13,5) 53,8 ( 9,6) 54,1 ( 8,6) 54,1 ( 8,5) 50,6 ( 7,6) 56,4 (10,2) t df 5,59 49 6,55 49 5,70 49 5,96 49 7,31 49 6,54 49 5,14 49 7,56 49 4,87 49 7,89 49 7,95 49 6,48 49 Sign1 N *** 50 1-year. (M, sd) 53,7 (14,3) 52,9 (12,5) 52,0 (12,8) 52,6 (14,1) 54,4 (12,8) 54,0 (12,9) 52,8 (11,9) 55,2 (13,3) 53,2 (11,3) 53,7 (12,0) 54,5 (14,0) 54,7 (12,2) t 0,6 1,0 0,3 - 0,1 - 0,2 1,3 0,1 - 1,7 N 41 Somatization Obsessive-kompulsive Interpersonal sensitivity Depression Anxiety Hostility Phobic anxiety Paranoid ideation Psychoticism Global Sever. Iind (GSI) Pos. Sympt. Distr Ind(PSDI) Total Pos Sympt (PST) ns Maria Ungdomsenhets utvärdering 2005 1 *** p < .001; ** p < .01; * p < .05; ns= non significant

17 Maria Ungdomsenhets utvärdering 2005
5,4 4,8 6,8 6,2 df 29 t 0,4 - 0,4 0,3 - 0,2 Adm(M, sd) 5,6 (3,2) 8,3 (5,2) 9,8 (4,3) 13,9 (7,3) 6-weeks(M, sd) 2,7 (1,6) 4,1 (4,3) 5,1 (3,2) 6,4 (4,9) sign1 *** N 30 1-year(M, sd) 2,2 (2,2) 5,0 (6,1) 5,1 (4,6) 7,3 (7,9) sign1 ns N 24 Somatic affective Cognitive affective Amount Total < 14 no depression 1 *** p < .001; ** p < .01; * p < .05; ns= non significant Maria Ungdomsenhets utvärdering 2005

18 Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist.
De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande. Janols 1984

19 Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
dysfunktionell familjebakgrund, ofta en frånvarande fadersfigur (speciellt hos pojkar), ofta en icke trovärdig modersfigur (speciellt hos flickor), ringa föräldrakontroll lågt pedagogiskt stöd (ingen förberedelse för skolan), lågt socialt stöd (t ex vid mobbing), lågt stöd i etablering och vidmakthållande av relationer,

20 lågt psykologiskt stöd (möts av likgiltighet, ej älskad),
får inget stöd vid negativ självbild (lågt självvärde), ringa stöd i att utveckla affektstyrning och känslomässig bearbetning, diffus självbild, identitets problem, kronisk tomhetskänsla. missbruket upplevs som en självvald aktivitet (ofta är det tal om en maskerat depressivt tillstånd) man söker sig till andra marginaliserade unga med samma erfarenheter den nyfunna gruppen kompenserar för det bristande familjestödet.

21 Cannabis rusen Akut påverkan har två faser
Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv

22 Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av
Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls samt torrhet i ögon, mun och svalg.

23 Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av
att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. att färger blir starkare, lukter mer framträdande, att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika.

24

25 Fas 3 är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års
regelbundet användande av cannabis. Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.

26 MDMA populär nybörjardrog: “Artificiellt paradis på jorden”
Ecstasy MDMA populär nybörjardrog: “Artificiellt paradis på jorden” Enkelt intag i tablettform man behöver varken röka eller injicera Kraftig positiv upplevelse man blir euforisk, snäll och förälskad, ej aggressiv och psykotisk Anses allmänt vara ofarlig dödsfall extremt sällsynta, hjärnskador avfärdas som ”skräckpropaganda” Lättillgänglig bland ungdomar i hela västvärlden

27 Negativa symptom är: illamående, törst, muskelspänning, käkkramp, darrningar, svettningar och illusioner (vanföreställningar) förstärkta av ljus och ljud i lokalen. Panikattacker Fobier

28 Psykiska effekter av Ecstasy. Artificiellt Paradis Ömhetsfull.
Emotionell frihet. Innerlig värme. "Känsla av brödraskap ". Öppenhet. Förtroendefull. Ökad kommunikation och möjligheter. Ångest försvinner i närvaro av anti-neuroticum. Stickningar i kroppen. MDMA som snö " blir solen".

29 Fysiska effekter av Ecstasy
Stora pupiller. Torr i mun och svalg. Högt blodtryck. Hög puls. Aptitlöshet. Minskat/inget sömnbehov. Styv känsla i käkarna. Motoriska koordinationsmissar, svängd. Kallsvettningar- som är/ger en skön känsla. Illamående kan förekomma, som kan leda till kräkningar.

30 dålig självkontroll instabilt temperament ångest o fobier tvångsmässigt beteende panikattacker bulimi Serotoninskada förorsakar

31 Amfetamin och andra centralstimulantia har en vakenhetshöjande
och allmänt stimulerande effekt på kroppen.

32 Psykiska effekter av amfetamin
Eufori, att gå på moln. Förhöjd prestationsförmåga. Kraftigt förhöjd sensualitet. Upplevelse av skärpt sinnesförmåga Uppspelthet, pratsamhet och rastlöshet Avtrubbning av omdömet Minskade hämningar Ökad sexualitet. Ökat självförtroende. Ökad vakenhet. Aptitlöshet.

33 Fysiska effekter av amfetamin
Avmagring. Stora pupiller. Förhöjt blodtryck. Muskelspänningar. Motorisk oro. Ökad hjärtverksamhet.

34 Kokain Psykiska effekter av kokain Förhöjt stämningsläge. Vällust.
Sexuell stimulering (auto-orgasm). Ökad vakenhet. Ökat självförtroende. Ökad tankeskärpa. Starka eftereffekter i form av ångest och depression. Skador:Sömnsvårigheter, extrem miss- tänksamhet, depression, ibland psykos.

35 Fysiska effekter av kokain
Vidgade pupiller. Förhöjd puls. Förhöjt blodtryck. Stör regleringen av törst, hunger, kroppstemperatur, sömnrytm och sexualliv. Skador: Irriterade slemhinnor, svår huvudvärk, plötsliga svimningar och epileptiska anfall, oregelbunden hjärtverksamhet.Ger fosterskador.

36 Heroin Psykiska effekter av heroin Dåsighet.
Känsla av att sväva på ett moln. Starka lustkänslor (erotisk). Flykt undan problem och tristess. Stillar ångest och obehagliga känslor. Känsla av intellektuell överlägsenhet. Känsla av välbefinnande. Psykiska skador: Splittring av personligheten. Vilsenhet i tillvaron. Svårigheter att hantera fysisk och känslomässig smärta.

37 Heroin Fysiska effekter av heroin Smärtstillande
Initialt illamående och koncentrationsproblem. Fysiska skador: Rätt doserat (sker sällan) ger heroin få skador. Risk för överdos och nedsatt andningsförmåga. Felaktig injiceringsteknik ger infektioner. Obehandlade kroppsymptom, såsom tandvärk osv. Förstoppning. Ofrivilliga avtändningar utan medicin (cold turkeys) sliter hårt på kroppen.

38 Kognitiv försämring vid bensodiazepinmissbruk
Redan korttids medicinering (8 dagar) med konventionell dos BZP ger upphov till effekter på en rad psykologiska funktioner, exempelvis Logiskt tänkande Korttidsminne, Uthållighet Förmågan att upprätthålla uppmärksamhet Inlärningsförmåga Att anpassa sig Att klara konflikter