Värme i villan.

En presentation över ämnet: "Värme i villan."— Presentationens avskrift:

1 Värme i villan

2 Typhuset Använder totalt 26 200 kWh varav: 6 200 kWh är hushållsel
kWh är uppvärmning 5 000 kWh är varmvatten Kap. Värme i villan God ekonomi och låg påverkan på miljön är självklara argument när du ska byta eller komplettera ditt värmesystem. Varje villa har sina egenheter och förutsättningar. En investering i en värmepump kan tillexempel vara lönsam i ett hus men ekonomiskt oförsvarbar i ett annat.     För att kunna jämföra olika uppvärmningsalternativ med varandra så utgår vi från ett typhus. Typhuset använder totalt kWh varav 6 200 kWh är hushållsel (belysning och drift av elektriska apparater) 5 000 kWh är varmvatten kWh är uppvärmning Siffrorna för typhuset bygger på SCBs Energistatistk för småhus, flerbostadshus och lokaler 2005. Ekonomi, komfort och påverkan på miljön är avgörande för valet av uppvärmningssystem

3 Husets värmeläckage Ventilation 15 % Tak 15 % Väggar 20 %
Fönster och dörrar 35 % Kap. Väggar golv och tak är husets klimatskal All värme som tillförs ett hus försvinner ut genom klimatskalet, om det är kallare ute än inne. Klimatskalet är husets väggar, tak, golv och fönster. Räknat per ytenhet är fönster och tak är de mest ”läckande” delarna på ett hus. I genomsnitt försvinner 15 % av värmen genom taket och 35 % genom fönstren. Resten av värmen går ut genom väggar, golv, ventilationsluften samt som spillvärme med avloppsvatten. Klimatskalets förmåga att bromsa värmeflödet mäts med U-värdet (W/m2K). U-värdet berättar hur mycket värme som passerar ut per kvadratmeter vid en grads temperaturskillnad mellan inomhus och utomhus. U-värdet 1,1 på ett fönster betyder att fönstret ”läcker” 1,1 Watt per kvadratmeter om det är en grads temperaturskillnad mellan inne och ute. Ju lägre U-värde desto bättre isolering. 10 cm isolering motsvarar ungefär U-värdet 0,5 W/m2K. 50 cm isolerat vindsbjälklag har U-värdet 0,1 W/m2K. Ett högisolerat fönster har U-värdet 1,0 W/m2K. Ett äldre tvåglasfönster har U-värdet 2,8–3,0 W/m2K. Golv och källare 15 %

4 Klimatskalet Isolering av vindsbjälklag:
50 cm istället för 20 cm minskar värmeförlusterna med i genomsnitt kWh per år – kr i investering Täta och ventilera för att förhindra fukt Fönster: Byte eller renovering 1 300 kWh per år sparas i typhuset på renovering Minskade årskostnader med kr per år Kap. Väggar golv och tak är husets klimatskal Innan du investerar i ett nytt uppvärmningssystem är det bra att du tittar på husets klimatskal. Här finns ofta stora besparingar att göra. Minskar du husets energibehov innan du konverterar till ett nytt värmesystem slipper du riskera att värmesystemet blir överdimensionerat. Börja med taket Vindsbjälklaget lönar sig i de flesta fall att isolera upp till en halv meters tjocklek. Därutöver blir besparingarna relativt små. Om isoleringens tjocklek ökas från 20 cm till 50 cm minskar värmeförlusterna genom taket med ungefär två tredjedelar, eller i genomsnitt kWh/år vid en vindsyta på ca 100 m2. Klimatet på vinden förändras vid isolering. Ett kallare klimat gör att eventuell fukt i luften kan kondensera och skapa fuktproblem. Att se till så fuktig rumsluft inte kommer upp på vinden är mycket viktigt för att förhindra fuktproblem, liksom att se till så ventilationen vid takfoten är tillräcklig. Fortsätt med fönstren Moderna energieffektiva fönster släpper bara igenom en tredjedel så mycket värme som äldre tvåglasfönster. Det är dock relativt dyrt att byta ut befintliga fönster om de i övrigt är i fullgott skick. Vid större renoveringar och när man till exempel byter värmesystem kan det vara värt att räkna på vad byte av fönster kostar. Med högisolerande fönster krävs det till exempel inga radiatorer under fönstren för att undvika kallras. Bra fönster gör det alltså möjligt att installera ett enklare och billigare värmesystem. Ett alternativ till nya fönster är att sätta in en extra ruta i de gamla fönstren, eller byta ut en av rutorna mot till exempel en ädelgasfylld isolerruta som kan monteras in i den befintliga bågen. (Beräkningarna är baserade på typhuset (se bild 2) som ursprungligen värms med vattenburen el.)

5 Ekonomisk jämförelse Isolera vinden
Kostnad isolering: – kr Besparing/år: kWh Besparing/år: kr Renovera fönster Kostnad renov. fönster : – kr Besparing/år: kWh Besparing/år: kr Kap. Väggar golv och tak är husets klimatskal Isolera vinden I typhuset med 100 m2 vindsbjälklag, där isoleringen ökar från 20 till 50 cm mineralull, minskar värmeförlusterna med kWh per år. Kostnaden för att isolera vinden är – kr. Energibesparingen är värd cirka kr/år om huset är värmt med en elpanna. Renovera fönster I typhuset med 20 m2 fönsteryta, där man byter ut ett enkelglas mot en tvåglas isolerruta med argongas, kan utstrålningen minska med kWh/år. Investeringen kan kostnadsberäknas till – kr/m2. Med ett elpris på 1,25 kr/kWh sparar man kr per år.

6 Värmespridning i huset
Vattenburet distributionssystem är att föredra Systemet är flexibelt, kan använda fjärrvärme, värmepump, pellets, etc. Golvvärme: kräver välisolerade fönster Byte av uppvärmningssätt kan förändra husets inneklimat Kap. Värmespridningen i huset Vattenburet distributionssystem är att föredra och är också det vanligaste, d v s en radiatorkrets med cirkulerande vatten sprider värme i huset. Systemet är flexibelt och anpassningsbart till förändringar i husets värmeförsörjning. Ett vattenburet system kan hämta sin värme från olika värmekällor såsom fjärrvärme, värmepump, solvärme eller en biobränslepanna. Vattenburen golvvärme är en variant på värmedistribution, där man har värmeslingor i golvet istället för radiatorer på väggarna. Golvvärme förutsätter att fönstren är väl isolerade. Annars blir det kallras från fönstren. Golvvärme är ett trögt system och därmed svårare att styra och snabbt anpassa till ändrat värmebehov jämfört med ett radiatorsystem. Tänk på att husets inre klimat kan förändras när du byter värmekälla. En panna håller källaren torr och väl ventilerad. Effektivare energianvändning ställer ofta krav på bättre kontroll av värmedistribution och ventilation för att kondens och fukt ska undvikas. Golvvärme med elslingor är en form av direktverkande el som ofta ger ökad elanvändning. Elgolvvärme används flitigt som komfortgolvvärme och stängs inte alltid av under årets varma månader.

7 Anpassad värme med styrsystem
Systemet regleras med inne- och/eller utegivare Styrsystemet ser till så olika rum kan hålla olika temperatur Temperaturen kan anpassas till dygnets olika aktiviteter Varje extra grad inomhus ökar värmekostnaden med ca 5 % Kap. Anpassad värme med styrsystem Ett bra styr- och reglersystem ska hålla önskad temperatur i bostadens olika delar och under olika tider. Styrsystemets givare kan sitta utomhus eller inomhus. I moderna system kombineras ute- och innegivare. I ett vattenburet system blandas radiatorkretsens vatten till rätt framledningstemperatur av shuntventilen. Shunten och shuntmotorn kan styras av ett automatiskt styrsystem som mäter och anpassar radiatorkretsens framledningstemperatur så att man får önskad bostadstemperatur. Kravet på temperaturen i bostaden varierar över dygnet och över året. Under de timmar då ingen vistas i huset kan temperaturen sänkas, likaså under natten. Skillnaden mellan 18 grader och 23 grader gör drygt kronor i extra kostnad per år i typhusets värmeräkning. Varje grad extra kostar cirka kronor om året.

8 Elvärme Direktverkande el kan kompletteras med t ex pelletskamin, kakelugn eller luft-luftvärmepump Vattenburen el konverteras lätt till fjärrvärme, värmepump eller pelletspanna Gamla termostater ger ojämn värme Systemet kan kompletteras med ett automatiskt styrsystem för jämnare temperatur och lägre energikostnad Kap. Elvärme Direktverkande el kan kompletteras med en lokal eldstad som pelletskamin och kakelugn eller luft-luftvärmepump för att minska åtgången av el. Konvertering från vattenburen el kräver inte lika stora ingrepp i huset och inte lika stor investering som konvertering från direktverkande el. Vattenburen el kan lätt konverteras till fjärrvärme i områden där det är praktiskt möjligt, eller till värmepump eller pelletseldning. Gamla termostater ger ojämn värme, något som speciellt är ett problem i hus med direktverkande el. Elektroniska termostater är att föredra framför bimetalltermostater som blir sämre med tiden. Systemet kan kompletteras med ett automatiskt styrsystem för jämnare temperatur och lägre energikostnad. Ett effektivt styrsystem för direktverkande elvärme kan spara upp till en tiondel av villans elvärme, vilket betyder kronor för typhuset.

9 Olja och gas Klimatpåverkan
Gammal oljepanna: pannverkningsgrad kan vara lägre än 60 % Modern oljepanna: pannverkningsgrad 80–85 % Kan bytas till andra uppvärmnings-former t ex pellets, fjärrvärme eller värmepump Kap. Olja och gas Olja och naturgas är fossila bränslen, d v s det är inte förnybara. Koldioxid frigörs när olja och gas förbränns och koldioxiden påverkar vårt globala klimat. För klimatet är gasen bättre än oljan, en gasvärmd villa släpper ut runt 25 % mindre koldioxid än en oljevärmd villa. Biogas är till skillnad från naturgasen ett förnybart bränsle som inte ger några nettoutsläpp av koldioxid. Gammal oljepanna: pannverkningsgrad 60 %. Pannans och brännarens konstruktion påverkar verkningsgraden. Servar du oljebrännaren regelbundet höjer du verkningsgraden. En modern oljepanna: pannverkningsgrad 80–85%. Eftersom det finns ett vattenburet system kan oljan relativt enkelt bytas till andra uppvärmningsformer t ex pellets, värmepump eller fjärrvärme.

10 Fjärrvärme Finns i de flesta större tätorter och städer
Ett bekvämt uppvärmningssätt utan arbetsinsats Ofta lägre kostnad än olja och el Fjärrvärmeverken bränner ofta flis, pellets och sopor Fjärrvärmekunden har fått ökade rättigheter i och med ny lag Kap. Fjärrvärme Värmeproduktion i stora pannor är effektivare och miljövänligare än när varje villaägare eldar i sin egen panna. 47 procent av all uppvärmning i Sverige sker med fjärvärme, men mindre än tio procent av villorna är anslutna. Fjärrvärmenät finns i de flesta större tätorter och städer, men når ofta inte all bebyggelse. Fjärrvärmen kan både komma från spillvärme från en industri eller från förbränning i ett värmeverk eller i ett kraftvärmeverk. Förbrukningsavgifterna varierar från 38 till 81 öre/kWh. Ny lag från 1 juli 2008 ger dig som fjärrvärmekund rätt att begära förhandling med fjärrvärmeföretaget varje gång de till exempel höjer priset.

11 Vedeldning Förnybart bränsle
Modern miljögodkänd panna, ackumulatortank, torr ved och hög lufttillförsel => låga utsläpp av miljöskadliga ämnen Låg driftkostnad Kap. Vedeldning Ved är ett förnybart bränsle och vedeldning är ett bra och billigt alternativ om man eldar på rätt sätt. För vedeldningen fyller ackumulatortanken flera funktioner. Först och främst ska ackumulatortankens vattenvolym ta emot och lagra all den energi som frigörs under kort tid när veden brinner med full kraft. Den lilla vattenvolymen som finns i radiatorkretsen räcker inte långt för att ta emot all värme som en brasa i pannan ger. Ackumulatortankens vatten gör det också möjligt att hålla en jämn temperatur i huset hela dygnet. Årsbehovet av ved kosta runt kronor, beroende på var i landet du bor och om du har tillgång till egen ved osv.

12 Pellets Förnybart bränsle Tillverkas av skogsavfall och sågspån
Typhuset använder 5–6 ton pellets/år Byt till pelletspanna eller pelletskamin Mindre arbetsinsats jämfört med ved Pelletskamin kan installeras som komplement vid direktverkande el Kap. Pellets Pellets är ett förädlat biobränsle som inte bidrar till att öka utsläppen av koldioxid som påverkar klimatet. Pellets har många fördelar jämfört med ved. Pellets har låg fukthalt, brinner effektivt och är enkelt att transportera. Pelletskaminen brinner effektivt och miljövänligt även vid låga effektbehov. En pelletskamin som kompletterande värmekälla kan bidra med ända upp till 70 procent av husets uppvärmning. Byt till en pelletspanna om du konverterar till pellets. Det går att bara byta oljebrännaren på oljepannan mot en pelletsbrännare. En komplett pelletspanna har dock bättre verkningsgrad och är lättare att hantera än en oljepanna med pelletsbrännare i. Pelletseldning är lämplig att komplettera med t ex solfångare.

13 Värmepump Värme från berg, jord, luft eller sjö överförs till husets värmesystem En bergvärmepump täcker 90–95 % av husets behov av värme och varmvatten Komplement till andra uppvärmningsformer Låg arbetsinsats Låga driftkostnader jämfört med el och olja Inga miljöskadliga utsläpp Relativt hög investeringskostnad Kap. Värmepump En värmepump som hämtar energi från berg, mark eller sjövatten kan bidra med två tredjedelar av villans energibehov för värme och varmvatten. En värmepump dimensioneras för att täcka 90 – 95% av husets behov av värme och varmvatten. Det finns också varvtalsstyrda värmepumpar idag som kan täcka 100 % av behovet av värme och varmvatten men de är något dyrare än konventionella värmepumpar. En luft-luftvärmepump fungerar som ett komplement till exempelvis direktverkande elvärme. Tack vare värmepumpens förmåga att minska behovet av el i en eluppvärmd villa minskar värmepumpar belastningen på miljön. Väljer du dessutom att bara köpa el från förnybara källor så är lösningen miljömässigt mycket bra.

14 Solfångare Solfångare kan ge 2 100 kWh/år
Ger tappvarmvatten under sommaren Kräver ackumulatortank Komplement till andra uppvärmningsformer Låg arbetsinsats Ingen energikostnad Ingen miljöpåverkan Kap. Solgångare I typhuset kan en solfårngaranläggning ge minskad energianvändning med kWh/år. En pellets- eller vedpanna har lägre verkningsgrad under sommaren eftersom värmebehovet är lågt. Väljer du att komplettera din biobränsleeldning med en solvärmeanläggning slipper du elda under hela den varma delen av året. Solvärmen kan stå för huvudelen av värme- och varmvattenbehovet under 4 – 6 månader i ett typhus i södra Sverige. I norra Sverige är perioden något kortare. Solvärmen kräver ingen arbetsinsats och energin är gratis. Dessutom är miljöpåverkan i princip lika med noll.

15 Ekonomisk jämförelse Fjärrvärme Pellets-panna Bergvärme-pump Solvärme
Ved Invester-ings-kostnad – kr – kr – kr – kr – kr Minskad energi-användning 570 kWh/år kWh/år kWh/år 2 100 kWh/år - Minskade års-kostnader kr/år kr/år kr/år 2 700 kr/år Minskade utsläpp av CO2 kg/år kg/år 2 100 kg/år För att göra en jämförelse har vi utgått från ett typhus som är beläget i Mälardalen med en årlig användning av energi för värme och varmvatten på kWh. Vi har också räknat med att man konverterar huset från vattenburen el och en elpanna som är mer än 25 år gammal. I kolumnen ”Minskade årskostnader” har vi tagit med den nya uppvärmningsformens energikostnader och driftskostnader jämfört med den vattenburna elens. Kostnader för investering och räntor är dock inte med. Beräkningarna är gjorda i Energikalkylen som ligger på Energimyndighetens webb. Gå gärna in och gör liknande beräkningar för ditt eget hus. Fjärrvärme, Utrustning och anslutningsavgift: – kr. Det varierar kraftigt från kommun till kommun, precis som priset på fjärrvärmen som varierar från 38 – 81 öre/kWh. I vissa kommuner tar fjärrvärmeleverantören också ut en fast årsavgift av villakunder. Investeringen i fjärrvärme kan iallafall beräknas leda till minskade årskostnader med kr. Hur mycket utsläppet av koldioxid minskar beror på vilket bränsle som används i fjärrvärmeverket. Pellets, Investeringskostanden för pelletspannan är – kr. Pellets kostar runt 55 öre/kWh. Årskostnaderna minskar med kr när man sätter in pelletspanna. Energianvändningen går upp med kWh eftersom verkningsgraden på pelletspannan är sämre än verkningsgraden på elpannan. Utsläppet av koldioxid minskar med kg per år. Värmepump (bergvärmepump), Hela investeringen för en pump på 5–7 kW kan beräknas till mellan och kr, beroende på till exempel borrdjup och geografiskt område. Värmepumen ger kWh per år i minskad energianvändning och kr/år i minskade årskostnader. Utsläppen av CO2 minskar med kg/år. Solfångare, Investeringskostnad: kr. Energianvändningen minskar med kWh/år och årskostnaderna minskar med 2 700kr/år. CO2 utsläppen minskar med 2 100kg/år. Ved, Investeringskostnaden för ny vedpanna och ackumulatortankar ligger på mellan kr – kr. Kostanden för inköp av ved varierar helt beroende på vilka kontakter man har, hur mycket jobb man kan tänka sig att lägga ner på veden och var i landet man bor. Uppskattningsvis kostar årsbehovet av ved kr.

16 Energimärkning – vid inköp av vitvaror
Alla vitvaror ska enligt lag vara energimärkta Skala från A till G, där A är bäst A++ bäst på kyl och frys Om du inte hittar energimärkningen – fråga återförsäljaren Energimärkningen är en god hjälp till dig för att hitta de bästa alternativen när du ska köpa nya vitvaror, eller nya lampor. Märketiketten visar hur mycket energi apparaten kräver och redovisar även bland annat volym, buller, tvätteffekt, torkegenskaper och centrifugering beroende på vilken typ av vara du tittar på. Även fönstertillverkare har börjat använda sig av energimärkningsetiketten. Men det är fortfarande på frivillig bas de märker sina fönster och alla fönstertillverkare är inte med i samarbetet.

17 Förändrat beteende ger besparingar
Byt glödlampor till lågenergi Välj energimärkta vitvaror Snålspolande armaturer minskar vattenförbrukningen Undvik stand by-läge Sänk innetemperaturen Kap. Vanor och energisnål teknik Både beteende, vanor och teknik påverkar vår energianvändning. Nästan en fjärdedel av hushållets energi går åt till belysning. Att byta de tio mest använda glödlamporna i hemmet till lågenergilampor kan minska elanvändningen med cirka 500 kWh per år. Snålspolande armaturer i kök, tvättställ och dusch kan minska varmvattenförbrukningen med upp till 15 procent. Kan du dessutom minska på duschtiden har du sparat ännu mer. Många apparater har standby-funktioner, transformatorer, laddare och andra tillbehör som ständigt drar ström. Standby-förbrukningen kan uppgå till 10 procent av hushållselen, vilket motsvarar ca 750 kronor per år i typhuset. Varje ökad grad i innetemperaturen motsvarar fem procent högre energianvändning. Att sänka innetemperaturen kan ge stor effekt på energianvändningen.