Mänskliga rättigheter i Västra Götaland

En presentation över ämnet: "Mänskliga rättigheter i Västra Götaland"— Presentationens avskrift:

1 Mänskliga rättigheter i Västra Götaland
Det här är en presentation om mänskliga rättigheter i Västra Götaland.

2 Mänskliga rättigheter
Alla människor är lika i värde och har samma rätt till mänskliga rättigheter utan någon form av diskriminering från födsel och i hela livet. Det är ytterst staten, som med hjälp av kommuner och landsting, ska skydda människor och se till att alla individer får sina rättigheter tillgodosedda. Mänskliga rättigheter är enkelt uttryckt vad som inte får göras mot någon människa och vad som måste göras för varje människa. Det berör därför alla individer och alla samhällsområden. Vad är mänskliga rättigheter? Låt oss vara överens om detta: Alla människor är lika i värde, och har samma rätt till mänskliga rättigheter utan diskriminering. Från födseln och genom hela livet. Ytterst ansvarig är staten som tillsammans med kommuner och landsting ska skydda oss och se till att våra rättigheter tillgodoses. Enkelt uttryckt. Mänskliga rättigheter är vad som INTE får göras mot NÅGON människa, och vad som MÅSTE göras för VARJE människa.

3 Det goda livet Hållbar väl fungerande ekonomi Hållbar och sund miljö
Hållbart väl fungerande samhälle Mänskliga rättigheter i Västra Götaland hänger ihop med , och är en förutsättning för, visionen för Västra Götaland, Det Goda Livet. Visionen kan sägas baseras på tre delar: En väl fungerande ekonomi Hållbar och sund miljö Ett hållbart väl fungerande samhälle. Ju närmare varandra de här tre cirklarna ligger varandra, desto godare liv.

4 Rättighetsperspektivet
- värdighet, delaktighet, möjlighet rätt till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa rätt till sjukvård rätt till arbete rätt till utbildning rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv rätt till vila och fritid rätt att ta emot och sprida information rätt att delta i beslutsfattande angående frågor som berör en Rättigheterna ska utövas utan diskriminering av något slag Så här har vi definierat rättighetsperspektivet. (Gå igenom punkterna, eller välj ut några av dem. Alla punkter är hämtade från olika MR-konventioner.) Tillsammans ger detta, tycker vi, värdighet, delaktighet och möjlighet. (Vårt kanslis värdeord)

5 Vi i Västra Götaland Vilka är då ”vi” i Västra Götaland, som berörs av rättighetsperspektivet från förra bilden? (Enligt avrundade siffror från SCB, och skrivna mer inkluderande än utpekande) 80% av oss har inte utländsk bakgrund 80% är under 65 år 80% är över 18 år 80% har inte en varaktig funktionsnedsättning 93,5% är heterosexuella (Detta är originalsiffrorna) 20% med utländsk bakgrund 20% över 65 år 20 % under 18 år 20% med varaktig funktionsnedsättning 6,5% har annan sexuell läggning än hetero (Källa: Avrundade insamlade siffror från SCB)

6 Olika aspekter av mänskliga rättigheter
Juridik Mänskliga rättigheter Identitet / självbild Verksamhet Bemötande Man kan säga att det finns olika aspekter, av mänskliga rättigheter. Juridik – lagar och regler Verksamhet (vad vi gör) Bemötande (hur vi gör) Identitet/självbild, bilden av Sverige och myndigheter

7 Juridik Mänskliga rättigheter är juridiskt bindande regelverk.
Finns i svenska grundlagen, EU:s stadga, Europakonven-tionen och FN-konventioner. Offentlig verksamhet ska respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna. Detta är inga mjuka, trevliga tillval – utan starkt juridiskt skyddade skyldigheter för hela offentlig sektor. De finns i svenska grundlagen (Regeringsformen kap 1 & kap 2), som en del av Lissabonfördraget (EUs stadga för grundläggande rättigheter), Europakonventionen som sedan 1994 är inkorporerad i svensk lag, och nio kärnkonventioner med övervakningskommittér inom FN. Offentlig verksamhet ska respektera (inte själv kränka eller nedprioritera), skydda (hindra andras kränkningar eller nedprioriteringar), uppfylla (garantera system för uppfyllande – ex. domstol, polis, hälso- & sjukvård, skola m.m.) och främja (ständigt öka uppmärksamheten och respekten i samhället för mänskliga rättigheter). 7

8 Verksamhet Agerande och beslut ska ha som uttalat mål att respektera,
skydda, uppfylla och främja någon eller flera mänskliga rättigheter. Agerande och beslut ska ske utifrån rättighetsprinciper = Ett rättighetsbaserat arbete För att de juridiskt bindande mänskliga rättigheter ska synliggöras i vår dagliga verksamhet och vi ska bli bäst på att tydligt arbeta rättighetsbaserat måste allt arbete och alla beslut relateras till tydliga MR-mål och utföras utifrån rättighetsprinciperna delaktighet, inkluderande, icke-diskriminering, jämlikhet, ansvarighet och transparens. 8

9 Bemötande Mänskliga rättighetsprinciper: Icke-diskriminering/jämlikhet
Deltagande/inkludering Ansvarstagande och transparens Allt agerande från planering och genomförande till utvärdering måste genomföras utifrån en MR-inspirerad etik – deltagande och inkludering av de som är arbetets målgrupper är centralt, liksom en tydlighet kring frågor om icke-diskriminering (både internt inom verksamheten- och externt i arbetet med invånarna). Om rättigheter ska vara ”på riktigt” måste också ansvarstagandet av politiker och tjänstemän vara ”på riktigt”. Transparens i beslutande och arbete är en nödvändighet för att deltagandet ska vara ”på riktigt”. 9

10 Identitet/självbild Synen på Sverige och myndigheter: ”Vi behöver inte jobba med mänskliga rättigheter i Sverige eftersom vi:” redan har det så bra. har en diskrimineringslag som hanterar eventuella kvarvarande problem. redan respekterar andra människor. ”Identitet/Självbild” (Synen på Sverige och myndigheter) Länge har Sverige både nationellt och internationellt förknippats med kampen för mänskliga rättigheter och mot förtryck och rasism. Sverige stödde bland annat ANC (African National Congress) i kampen mot apartheid, Sverige var även aktiva i kritiken mot Vietnamnkriget, Sovjetunionens inmarsch under Pragvåren och militärkuppen i Chile. Sverige var också en förebild när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. På senare tid är inte Sverige lika progressiva längre. Flera av förändringarna i diskrimineringslagstiftningen har kommit till efter påtryckningar från Europeiska unionen, exempelvis utvidgningen av diskrimineringslagstiftningen med diskrimineringsgrunden ålder. Genom bilden av Sverige som förkämpe för mänskliga rättigheter nationellt och internationellt finns en tendens att förlägga rättighetsarbetet någon annanstans (Kina, Burma, Syrien, Iran, Afghanistan, Sudan) eller i en annan tid. Bilden av att Sverige behöver arbeta med mänskliga rättigheter kan därför vara svår att förmedla. Dessutom finns bilden att demokrati och mänskliga rättigheter är samma sak. Inom många myndigheter finns bilden av den goda myndigheten som vill alla väl. Många utsatta grupper i samhället har en annan erfarenhet, den nationella minoriteten romer tvångssteriliserades så sent som in på 1970-talet, överrepresentation av tvångsomhändertagna barn är en annan sak som drabbat romer och resandefolket i Sverige. Ungdomar, personer med utländsk bakgrund är andra grupper som kan ha dåliga erfarenheter av myndigheter. Personer med funktionsnedsättning talar ibland om ”välviljans tyranni”. Därför påverkar vår identitet och självbild förutsättningarna och möjligheterna för att arbeta rättighetsbaserat. Det finns ett behov att diskutera och kanske revidera vår självbild för att kunna lyckas i arbetet för mänskliga rättigheter. Behovet av att revidera Sveriges självbild påskyndas också av en förändrad befolkningssammansättning (cirka 20 procent är utrikes födda eller födda i Sverige av utrikes födda föräldrar)(Se även diskussionen om Sveriges fem nationella minoriteter; samer. Sverigefinnar, romer, judar och tornedalingar).

11 Kommittén för rättighetsfrågor
Ska utifrån ett helhetsperspektiv främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor. Ska stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter och verka för uppmärksamhet på särskilt utsatta grupper. Politisk styrning i Västra Götalandsregionen I vår organisation är politisk styrning grunden för alla verksamheter. Kommittén för rättighetsfrågor bildades 1 januari 2011 och tog så att säga över efter den tidigare handikappkommittén. Perspektivet breddades nu från handikappfrågor till frågor som berör mänskliga rättigheter. Texten ni ser är hämtad från reglementet, och den säger att kommittén ska ha ett helhetsperspektiv på frågor om mänskliga rättigheter, för att kunna främja allas möjligheter att delta i samhället på lika villkor. Kommitténs ska också stödja ett systematiskt samarbete (vilket ju kräver helhetssyn) för mänskliga rättigheter, och verka för uppmärksamhet på utsatta grupper.

12 Rättighetskommitténs kansli
Beslutsunderlag till kommittén Initierar rättighetsbaserat arbete i verksamheterna Genomför samråd med föreningslivet Ansvarar för TD, en tillgänglighetsdatabas Tar fram handlingsplaner, policyer och strategier Handlägger projekt och organisationsbidrag Utbildar i mänskliga rättigheter Genomför insatser för forskning och utveckling Som stöd har kommittén ett tjänstemannakansli. Bland mycket annat Tar fram beslutsunderlag till kommittén Initierar rättighetsbaserat arbete i verksamheterna Genomför samråd med föreningslivet Ansvarar för TD, en tillgänglighetsdatabas Tar fram handlingsplaner, policyer och strategier Handlägger projekt och organisationsbidrag Utbildar i mänskliga rättigheter Insatser för forskning och utveckling

13 Kontaktuppgifter Rättighetskommitténs kansli Besöksadress
Regionens Hus, Östergatan 1, Vänersborg Regionens hus, Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon (växel) E-post Hemsida Facebook Kontaktuppgifter Tveka inte att kontakta oss, vi svara gärna på frågor om mänskliga rättigheter.