Fixa 11 och 13 Kant (1724-1804) Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science.

En presentation över ämnet: "Fixa 11 och 13 Kant (1724-1804) Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science."— Presentationens avskrift:

1 Fixa 11 och 13 Kant ( ) Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

2 Grundläggande idéer Rationalism: Kants Kopernikanska revolution
Moraliska plikter måste vara syntetiska a priori omdömen (kategoriska imperativ) Förnuftet är praktiskt (inte ”the slave of the passions” med andra ord) Deontologi/pliktetik: vissa handlingar är absolut förbjudna Absolut frihet Förnuftet ger oss mål Institution enhet avdelning | Namn

3 Kants epistemologi Humes skepticism: Vår erfarenhet sätter begränsningar för vad vi kan veta. (Vi har ingen erfarenhet av exempelvis kausalitet - metafysik spekulation). Kants uppgift: Förklara hur vi kan få kunskap om världen utan att behöva använda oss av erfarenhet? (syntetisk a priori). Centrala begrepp: Analytiska omdömen/sanningar: begreppslig sanning (en triangel har tre sidor, en ungkarl är ogift) (Hume: demonstrative reason) Syntetiska omdömen/sanning: icke-analytisk sanning (Hume: matters of fact) A priori sanning: något vi kan veta utan att ta hjälp av erfarenheten A posteriori sanning: något vi vet i kraft av erfarenheten Analytisk – sanna i kraft av mening – gäller inte för synetiska satser. Bollen är röd, bomben orsakade explosionen etc. A priori/a posteriori – hur vi vet att ett omdöme är sant. Dessa distinktioner ger tillsammans tre slags omdömen (det finns inga analytiska – a posteriori sanningar – om ett omdöme är analytiskt vet vi det a priori). Institution enhet avdelning | Namn

4 ”intuitions without concepts are blind, concepts without intuitions are empty”
Hume (och Kant): vi kan inte få kunskap om kausalitet utifrån erfarenheten (a posteriori). Humes empirism: Vår enda källa till kunskap är erfarenhet. Rationalister: Vår källa till kunskap är förnuftet och den kunskap vi får genom förnuftet är helt oberoende av vår erfarenhet (två parallella linjer kommer aldrig att korsas). Kant: Kunskap beror på två oberoende källor: (a) intuitioner (≈sinnesintryck) och (b) förståelse (organiserar (a) utifrån tolv olika kategorier (t.ex. kausalitet, nödvändighet, enhet). Kategorierna är enhet, mångfald, totalitet, realitet, negation, begränsning, ting, orsak, gemenskap, möjlighet, tillvaro och nödvändighet. Utöver detta tillkommer två åskådningsformer: tid/rum. Institution enhet avdelning | Namn

5 Kants 12 kategorier Från critique of judgment
Institution enhet avdelning | Namn

6 Kants kopernikanska revolution
Hur kan vi få kunskap om världen som inte är beroende av vår erfarenhet? Kant: Eftersom vi skapar vår empiriska värld utifrån vissa regler så kan vi har a priori kunskap om dessa egenskaper hos världen. Allt i vår erfarenhetsvärld organiseras utifrån 12 kategorier och två åskådningsformer – vi kan inte tänka på saker och ting utan dessa. Genom att blicka inåt snarare än utåt kan vi upptäcka de egenskaper vi påtvingar världen. Istället för att tro att stjärnorna rör sig så visade Kopernikus att det är vi som rör oss snarare än stjärnorna (jorden snurrar runt solen). Analogin Kant har i åtanke är att världen i sig inte har de egenskaper vi tillskriver den, utan att de beror på oss och vår psykiska beskaffenhet (mänskligheten i centrum). Eftersom egenskaper (nödvändigvis) beror på oss kan vi få kunskap om dem. Vi vet att saker och ting är underordnade kausalitet utan att konsultera erfarenheten, dvs., kunskapen att exempelvis jag orsakar att glaset faller till marken är a priori (förnuftet har gett oss kunskap om orsak-verkan eftersom vi det gett oss kunskap om att allt i vår erfarenhetsvärld organiseras utifrån kategorierna, men kunskapen är syntetisk i den bemärkelsen att den ger oss kunskap om världen – inte blott begreppslig kunskap. Institution enhet avdelning | Namn

7 Vad är det vi får kunskap om? Fenomenvärlden och tingen i sig
Fenomenvärlden: den empiriska världen som till en viss del är vår skapelse. Om fenomenvärlden kan vi ha kunskap. Världen i sig (the noumenal world): så som saker är utan att de underkastas den mänskliga organisationsprocessen. Om världen i sig kan vi inte veta nått! Institution enhet avdelning | Namn

8 Kants mål i Groundwork Mot empirism: Erfarenheten kan inte ge oss all kunskap, utan viss kunskap måste komma från förnuftet, dvs., vara a priori.  Mot rationalism: Självevidenta principer eller analys av begrepp (relationer mellan idéer) kan inte ge oss kunskap om kausalitet, moral, etc, utan måste syntetisk. Kants mål (på moralområdet) är att visa att det kan finnas en syntetisk a priori princip (något rent formellt (formen av lag) som kan ge oss substantiella begränsningar, dvs., det kategoriska imperativet). Kant avser att utgå ifrån våra vanliga moraliska uppfattning och ska försöka hitta den underliggande principen. Moral: erfarenheten ger oss inte kunskap om hur det bör vara, utan hur det är. Moralomdömen måste därför vara a priori. Moralomdömen är inte heller analytiska eftersom vi inte kan avgöra moraliska frågor genom att analysera begrepp. Alltså: moralomdömen måste vara syntetiska a priori omdömen. Det kategoriska imperativet ger substantiella resultat då inte varje handling vi maxim (skäl för handling) kan universaliseras. Institution enhet avdelning | Namn

9 Den goda viljan ”It is impossible to conceive anything at all in the world, or even out of it, which can be taken as good without qualification, except a good will” Det enda som är ovillkorligt gott är den goda viljan, men vad är det som gör en vilja ovillkorligt god? Konsekvenser? (Motargument: vi finner vissa handlingar berömvärda även om de har dåliga konsekvenser) Ett visst mål (hälsa, lycka)? (Motargument: ett nobelt mål kan uppnås på ett högst klandervärt sätt). 3. Motiv? Om utfört från rätt motiv tillskriver vi en handling ovillkorligt värde (det är motivet som är upp till oss; jmf Stoicism). Göra det rätta utifrån rätt skäl. Vi kan misslyckas med vår föresats att exempelvis rädda någon, men det förändrar inte att vi prisar handlingen. Institution enhet avdelning | Namn

10 Den goda viljan fortsättning
Kant: Vad som ger en moralisk handling sitt speciella värde är motivet bakom handlingen? I Kantianska termer: Vad som ger en handling sitt speciella värde är principen, eller maximen, utifrån vilken handlingen utförs. När vi vet vilken slags princip, eller maxim, utifrån vilken en god handling utförs, vet vi också (a) vad som gör en person god och (b) vad som gör en handling rätt. Den goda viljan ≈ att handla utifrån rätt princip eller maxim Vad är det för slags princip som ska ligga bakom vårt handlande? Institution enhet avdelning | Namn

11 Olika slags maximer: plikt, intrinsikal önskan och instrumentell önskan
Plikt: För att en handling är rätt. Intrinsikal önskan: För att du önskan något för sin egen skull (för att du gillar utföra handlingar av en viss typ). Instrumentell önskan: För att du önskar något för något annats skull. En handling kan utföras utifrån olika motiv – olika slags maximer. Kant ger olika exempel för att visa att A är bäst. EX: En köpman som inte tar för mycket betalt av godtrogna kunder för att få ett gott rykte. Gör vad som är rätt, men uppvisar knappast en god vilja. Det verkliga striden står mellan A och B. Kan menar dock inte att det är tillräckligt att en handling utförs för sin egen skull. Ex. en naturligt sympatisk person som helt enkelt gillar att hjälpa andra; en person som gillar att sprida glädje. Skillnaden mellan A och B ligger inte i deras syfte, att hjälpa andra, utan i maximen som ligger bakom handlingarna. För att förstå detta måste vi först förstå Kants psykologi. Institution enhet avdelning | Namn

12 Kants psykologi Vår natur ger oss incitament, dvs., vi frestas att handla på olika sätt: önskan att spela tv-spel, önskan att äta bullar etc. Incitamenten fungerar som överväganden som vi använder när vi ska besluta oss för vad vi ska göra. När vi bestämmer oss för att handla utifrån ett visst incitament gör vi det till vår maxim (principen för vår handling). Om jag bestämmer mig för att spela tv-spel för att jag vill det är principen för min handling att spela tv-spel när jag vill det. Hur avgörs vilken princip eller maxim vi handlar utifrån. Om du bestämmer dig för att göra något enbart för att du vill det så gör du det till din maxim att göra vad dina önskningar säger åt dig att göra. Institution enhet avdelning | Namn

13 Varför är plikten det motiv som ger en handling värde?
Ex: Att rädda någon för att hon håller på att drunkna Jämför någon som utför handlingen utifrån plikt och någon som utför handlingen därför att hon vill göra det. Samma motiv (rädda den som håller på att drunkna) Olika maximer Maxim (A): Räddar personen för att det är en skyldighet! Maxim (B): Räddar person för att jag vill göra det! Skälet till att maxim B saknar moraliskt värde är att han väljer att hjälpa bara därför att han vill hjälpa. Han låter sig själv kontrolleras av sina önskningar i valet av mål. En person som handlar utifrån plikt väljer att hjälpa därför att han ser något som en skyldighet – något som krävs av henne. Förnuftet är praktiskt. Institution enhet avdelning | Namn

14 Den goda viljan: Sammanfattning
Att utföra en handling därför att man ser det som sin skyldighet är detsamma som att motiveras av tanken att handlingsmaximen har formen av en lag. Uppfattningen att en maxim har formen av en lag är i sig själv något som motiverar till handling (Kant kallar detta respekt för lagen). En handling utförd av plikt får sitt speciella värde från det faktum att agenten handlar utifrån respekt för lagen. En god person motiveras av tanken att hans eller hennes maxim har formen av en lag. Den goda viljans princip är alltså att endast utföra handlingar vars maxim vi har formen av en lag. Att handla utifrån respekt för lagen är vad som ger en handling dess moraliska värde, (men det är inte säkert att någon någonsin haft detta motiv). Vad Kant vill visa är att vi handlar utifrån respekt för lagen givet att vi är rationella. Jämför: Det är irrationellt att omfatta motsägelser, men det visar inte att vi inte omfattar motsägelser. Det gör vi, men givet att vi är rationella gör vi oss kvitt motsägelser. På samma sätt försöker Kant visa att morallagen (det kategoriska imperativet) är en princip som styr oss givet att vi är rationella. Morallagen tillhör alltså det praktiska förnuftet. Jämför: Det är en naturlag att vad som åker upp måste komma ner. Om jag kastar upp en bok som kommer den snart vända nedåt (på grund av gravitationslagar). När boken når sin högsta punkt säger den inte till sig själv ”jag borde nu åka nedåt nu eftersom gravitationslagarna kräver det.” I egenskap av rationella varelser har vi dock förmågan att fundera över de principer utifrån vilka vi handlar. Med Kants ord, vi handlar inte enbart i överensstämmelse med lagar, utan i överensstämmelse med vår uppfattning av lagarna. Eftersom vi inte är fullt rationella (vi styrs av rädslor etc) så kommer vi handla irrationellt. Det kommer finnas gap mellan de principer utifrån vilka vi handlar och det praktiska förnuftets objektiva lagar. Efter detta är fallet så komer vi se det praktiska förnuftets objektiva lagar som imperativer. Två slags imperativ. Institution enhet avdelning | Namn

15 Kategoriska och hypotetiska imperativ
Hypotetiskt imperativ: Om du vill uppnå x så gör y! Ex. Om du vill vara frisk, så bör du träna! Kategoriskt imperativ: Gör x! Ex. Du bör träna! Hur kan ett hypotetiskt imperativ förpliktiga oss: Om man är rationell och vill x så vill man också medlet till x (analytiskt). Hur kan ett kategoriskt imperativ förpliktiga oss? Målet ges inte analytiskt, utan måste vara syntetiskt. Hur kan imperativ ge oss skyldigheter eller legitima uppmaningar? Hypotetisk imperativ: willing the means is conceptually contained in willing the end, if you will an end and yet fail to will the means to that end, you are guilty of a kind of practical contradiction. När det gäller det kategoriska imperativet som är ovillkorligt. Det finns inget givet mål som vi kan analysera för att härleda ett bör påstående. Det kategoriska imperativet måste därför vara syntetiskt. Moralen förutsätter därför att det finns en syntetisk a priori princip. Institution enhet avdelning | Namn

16 Det kategoriska imperativet
Formula of Universal Law: Handla bara enligt en maxim som är sådan att du samtidigt kan vilja att den blir allmän lag. There is […] only a single categorical imperative and it is this: act only in accordance with that maxim through which you can at the same time will that it become a universal law ”AK 4: 421). Hur kan ett kategoriskt imperativ ge oss några skyldigheter? - De maximer kan upphöjas till allmän lag är tillåtna. - De maximer som inte kan upphöjas till allmän lag är förbjudna (och ger oss skyldigheter). Alltså, vi måste testa om vi kan vilja att maximen för en viss handling kan upphöjas till allmän lag (naturlag) i en värld där vi själva existerar. Hur fungerar det kategoriska imperativet. Det kategoriska imperativet uppmanar oss att handla utifrån principer som har formen av en lag. Våra maximer måste ha formen av universella lagar (universell är en egenskap hos lagar). … Sättet att pröva huruvida man kan vilja att en maxim upphöjs till allmän lag är genom att fundera över huruvida man kan vilja att maximen är en naturlag i en värld där du befinner dig. Institution enhet avdelning | Namn

17 Kategoriska imperativet i praktiken: att ljuga för att få pengar
Formulera maximen: exempelvis att man ska utföra handling H för att uppnå ett visst mål M. EX: Jag ska ljuga för att få pengar Formulera motsvarande naturlag: Var och en som behöver lite pengar ska ljuga. Tänk om alla gjorde så! Vad du måste tänka dig är en värld där du försöker få lite pengar genom att ljuga och där alla som behöver pengar försöker få pengar genom att ljuga. För att maximen ska vara god måste man kunna upphöja den till allmän lag utan att den genererar en motsägelse. Jag befinner mig i ekonomisk knipa och överväger att ljuga för att få låna lite pengar. Om jag frågar om jag får låna pengar av dig kommer jag få vet; jag vet att jag inte kommer kunna betala tillbaka. I en värld där motsvarande lag är en naturlag skulle ingen låna ut pengar. Institution enhet avdelning | Namn

18 Olika slags motsägelser
For, the universality of a law that everyone, when he believes himself to be in need, could promise whatever he pleases with the intention of not keeping it would make the promise and the end one might have in it itself impossible, since no one would believe what was promised him but would laugh at all such expressions as vain pretence (AK 4:422). Olika slags motsägelser: Logisk motsägelse: att upphöja maximen underminerar möjligheten att avge löften, vilket gör maximen omöjlig att föreställa sig. Teleologisk motsägelse: Falska löften strider mot naturen hos löften, dvs., tillit och samarbete. Praktisk motsägelse: Maximens effektivitet skulle undermineras givet att den universaliserades. Institution enhet avdelning | Namn

19 Perfekta och imperfekta plikter
Perfekt plikt: Uppstår från maximer som inte kan upphöjas till allmän lag (contradition in conception test). Ex. Lögn – det är därför absolut fel att ljuga! Imperfekt plikt: Uppstår från maximer vi kan upphöja till allmän lag utan motsägelse, men ändå inte kan vilja (contradiction in the will test). Ex. Hjälpa andra och förverkliga sina talanger. Institution enhet avdelning | Namn

20 Mänskligheten – det objektiva målen
1. Alla handlingar har ett mål. 2. De flesta handlingar får sitt mål från våra önskningar. 3. Vanliga önskningar verkar ha villkorligt värde – de är värdefulla på grund av något i vår natur (vi ger dem värde). 4. Olika mål för olika personer. 5. Om det finns ovillkorliga plikter som binder alla rationella varelser så måste det finnas något mål gemensamt för dessa varelser. 6. Eftersom vi eftersträvar dessa mål måste de vara viktiga och eftersträvansvärda. 7. Detta visar att vi behandlar oss själva som mål. Mänskligheten är det objektiva målet. Vi vet nu hur vi avgör huruvida vi kan vilja att en maxim ska upphöjas till allmän lag, men varför ska vi bara vilja att sådana maximer ska upphöjas till allmän lag? Vad är det som får oss att formulera maximer? 1. mål av något slag. Om det finns ovillkorliga plikter måste det finnas något mål som åligger alla rationella varelser. Finns det något sådant mål? Institution enhet avdelning | Namn

21 Kategoriska imperativet: Formula of Humanity
Formula of Humanity: Handla så att du alltid behandlar alla rationella varelser, oavsett om det är dig själv eller någon annan, som ett mål i sig och aldrig enbart som ett medel. ”So act that you use humanity, whether in your own person or in the person of any other, always at the same time as an end, never merely as a means” (AK 4: 429). Alla rationella varelser existerar som mål i sig själva (och har absolut värde) och inte enbart som medel för något annat. Detta måste speglas i vårt handlingsliv. Mänskligheten är det objektiva målet, vilket låter oss omformulera det kategoriska imperativet. Institution enhet avdelning | Namn

22 Formula of Humanity i praktiken
Att respektera någon som en rationell varelse medför bland annat att respektera hennes val vad gäller liv och handlingar. Detta verkar utesluta tvång och bedrägeri – förklaringen är att exempelvis lögn verkar vara att just använda någon som blott ett medel (instrument) för sina egna mål. Genom att tala sanning gör vi det möjligt för andra att resonera självständigt samtidigt som vi bjuder in dem att resonera tillsammans med oss, vilket leder till Kants vision om ett ändamålens rike där människor tillsammans funderar över vad man bör göra. Institution enhet avdelning | Namn

23 Formula of Autonomy Formen hos Forumla of Universal Law och innehållet i Formula of Humanity implicerar en tredje formulering av det kategoriska imperativet. Formula of Autonomy: Handla alltid på ett sådant sätt att vi kan se oss själva som stiftandes universella lagar genom våra maximer. Att följa principen ovan är att se sig själv som lagstiftare i ändamålens rike. Som rationella varelser skapar vi lagar. … Varför är detta viktigt? Jo, det förklarar att skälet till att vi är skyldiga att efterleva morallagarna är att vi stiftar dessa lagar själva. Det finns dock två olika sätt att foga sig efter lagen. Institution enhet avdelning | Namn

24 Heteronomi och autonomi: två slags motivation
Heteronomi: Att göra som lagen därför att det främjar något av våra syften (att undvika straff). Autonomi: Att göra som lagen säger vi accepterar lagen När vår motivation är heteronom binds vi av något utanför oss själva (till detta räknas även våra önskning). För att handla moraliskt måste vi vara autonoma. För att moralen ska få bindande kraft måste vi fritt stifta våra lagar. Om moralen existerar (ska kunna binda oss) måste vi kunna handla och motiveras autonomt (”bör” implicerar kan). Om motivationen är heteonom verkar imperativet vi följer vara hypotetiskt. Institution enhet avdelning | Namn

25 Moralen bindande kraft (normativa grund)
Vart hittar vi moralens bindande kraft? Inte utanför oss som Kants föregångare hade föreslagit, utan vi måste titta inåt – det är i den mänskliga förmågan till att skapa sina egna lagar som vi hittar moralens normativa grund. Kant sista uppgift är att visa att vi är autonoma och förmögna till att motiveras av vår föreställning av oss själva som lagstiftare i ändamålens rike. Moralisk motivation måste vara autonom – de moraliska lagarna är lagar vi ger oss själva. För att bindas lagarna måste man vara autonom. För att morallagen ska ha giltighet i relation till oss (dvs., om den kan förpliktiga oss) måste det vara möjligt för oss att motiveras av den (i alla fall om vi är rationella). Institution enhet avdelning | Namn

26 Är vi autonoma på det sätt som krävs för att morallagen ska binda oss?
Återstående problem: Kant måste visa att vi är rationella varelser som autonoma på det sätt som krävs, dvs., att vi kan motiveras av lagen själv och inget annat (moralisk motivation måste vara autonom). Varför? Om Kant inte lyckas visa det kan han inte visa att moralen har någon bindande kraft (eller finns överhuvudtaget). . Kant har kommit fram till att morallagen uppmanar oss att handla utifrån maximer som vi samtidigt kan vilja upphöjs till allmänna lagar och i kraft av vad det är möjligt att förbinda sig att handla på detta sätt, dvs., viljans autonomi – vi skapar våra egna lagar varur de får sin normativa kraft. Institution enhet avdelning | Namn

27 Fri vilja Det är viljan hos en rationell varelse som ligger till grund för (orsakar) hennes handlingar och hur hon påverkar världen. För att vara autonoma eller fria menar Kant att våra handlingar inte får vara styrda av något externt (vilket inkluderar våra egna önskningar). För att viljan ska vara fri måste den ha sin egen lag eller princip som den ger sig själv. Morallagen är den autonoma viljans lag. Kant menar att ”a free will and a will under moral laws are one and the same” (AK 4: 447) 1. Är förenligt med att vår starkaste önskan orsakar våra handlingar. Enligt Kant skulle vi inte givet en sådan uppfattning vara fria. The only condition under that it (CI) imposes on our choices is that they have the form of law. Nothing determines any content for that law; all that it has to be is a law. As we have just seen, Kant thinks that a will, as a cause, must operate according to a law. If the will is free, then nothing determines any content for that law; all that it has to be is a law. What this shows is that the moral law just is the principle of a free will: to have a free will and to operate inaccordance with the Formula of Universal Law, are, as Kant puts it, ”one and the same.” Institution enhet avdelning | Namn

28 Är vi fria? Givet att vi är rationella så handlar vi nödvändigtvis utifrån föreställningen att vi är fria (under the idea of freedom AK: 4: 448). Förnuftet kräver att vi handlar under föreställning att vi är fri och frihet är att styras av morallagarna. Alltså, förnuftet kräver att vi ser oss själva som styrda av morallagarna. Fenomenvärlden: Mänskligt handlande är (precis som allt annat) underkastat orsak/verkan-kategorin. Detta betyder dock inte att vi inte är fria, ty frihet kan tillskrivas oss i den noumenala världen. Kant är dock inte nöjd. Kant menar sig att enbart visat hur vi blir medvetna om morallagen, inte hur vi kan motiveras av den. Fenomenvärlden/tingen i sig. Har vi någon anledning att tro att vi är fria i den mer radikala meningen? Vi kan se oss själva från två olika perspektiv – fenomenvärld/ting i sig. När vi ser oss själva som delar av fenomenvärlden råder determinism, men i kraft av att vi är rationella varelser ser vi oss själva som orörliga rörare (first causes). Vi måste därför tänka på oss själva som fria och autonoma. Institution enhet avdelning | Namn

29 Now because ”the world of understanding contains the ground of the world of sense and so too of its laws” (ak 4: 453), we must suppose that in our capacity as members of the world of understanding, we give laws to ourselves as members of the world of sense. And this is what gives us obligations. The conception of ourselves as members of the world of understanding is a conception of ourselves as self- governing, and so as autonomous or moral beings. Institution enhet avdelning | Namn