2017-04-03 Att läsa och skriva med hjälp av ”appar” i mobiltelefoner och surfplattor; ett åtgärdsgenombrott Idor Svensson IKEL Idor Svensson.

En presentation över ämnet: "2017-04-03 Att läsa och skriva med hjälp av ”appar” i mobiltelefoner och surfplattor; ett åtgärdsgenombrott Idor Svensson IKEL Idor Svensson."— Presentationens avskrift:

1 Att läsa och skriva med hjälp av ”appar” i mobiltelefoner och surfplattor; ett åtgärdsgenombrott Idor Svensson IKEL Idor Svensson

2 Läs- och skrivsvårigheter Ca: 15-20% i Sverige
Dyslexi 3-7% (IFN ca: 14% 12-18 år) Läs- och skrivsvårigheter Ca: 15-20% i Sverige Idor Svensson

3 Definitioner Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi
Svårigheter avseende korrekt och ”flytande” läsning och skrivning Svårigheter fonologisk medvetenhet, verbalt minne och verbal processhastighet Uppstår oavsett intellektuell nivå Finns ingen tydlig cut-off ”Comorbidity” kan finnas avseende språk, motorik, koncentration personlig organisation. Men dessa aspekter är inte ensamma markörer för dyslexi Hur de responderat på systematisk träning (Singelton, 2009) Svårigheter med att avkoda och eller läsförståelse Kan ha intellektuella orsaker Kan ha sociala faktorer Hög frånvaro från skolan Andra funktionsnedsättningar som påverkar förmågan sekundärt (t ex ADHD) Pedagogiska metoder ej tillräckliga Sen mognad

4 ”Reading skills among students with intellectual disabilities”
Svart = 6-10 år Grått = år Streckat = år Ratz & Lenhard, 2013 Alfabetiskt” läsande” Ortografiskt”läsande” Läser inte Logografiskt ”läsande”

5 ”Reading skills among students with Intellectual Disabilities” Ratz & Lenhard, 2013
Åldersgrupp = 41% läser Hela gruppen Severe ID (Intelectual Disability) = De flesta lär sig inte att läsa Moderate ID = ca: 30% läser Mild ID = 59% läser

6 Kompensatoriska hjälpmedel
Alternativa verktyg Assistive technology Kompensatoriska hjälpmedel

7 Två demokratiska principer som kan äventyras vid läs- och skrivsvårigheter
Avkoda text = ta till sig text Talsyntes (text-to-speech) Skriva text = förmedla budskap via text Taligenkänning (speech-to-text)

8 Alternativa verktyg (AV) – Assistive technology (AT)
Alternativa verktyg (AV) – Assistive technology (AT) Vad är poängen med att använda AV/AT? Tillgänglighet Lika villkor Delaktighet självständighet Underlätta vardagen Struktur Kulturell delaktighet (läsa böcker mm) Stimulera till att våga! Söka den utbildning man vill Det arbete man vill Nyckelbegrepp blir tillgänglighet och delaktig het på lika villkor, dvs. ett samhällsansvar. Idor Svensson

9 Vilka kan ha nytta av AV? Alla i läsinlärningsprocessen
Läs- och skrivsvårigheter Som ett stöd för att komma igång med läsandet och skrivandet (”språngbräda”) Dyslexi En nödvändighet för att klara vardagen, att inte ”förlora mark” i övriga ämnen i jämförelse med sina jämnåriga Att behålla skolsjälvbilden (global självbild). Elever i särskola!!

10 Learning to Read – Reading to Learn
LR RL Hur lång tid är acceptabel mellan LR och RL? 2) Vad är lägsta nivå för RL?

11 Vad vet vi avseende tidigare forskning?
Möjligt att träna upp fonologiska förmågor (under förskoleår och tidiga skolår) Tidiga insatser är effektiva Intensiva och systematiska insatser är effektiva Små elevgrupper är effektiva (Ehri m fl, 2001; Kjeldsen m fl, 2003; Torgesen m fl, 2001; Wolff, 2011) Vad vet vi inte: AV (Alternativa Verktyg) förbättrar teknisk läsning? AV förbättra läsförståelse? AV förbättrar ”literacy”? AV gör att eleven kan ta till sig och förmedla text? Passar AV för alla grader av svårigheter och intellektuell förmåga? Detta som jag visar här är bakgrunden till vår studie Vad vi visste innan att tidigare forskning hade visat. Kollar just nu på AV och AT i SBU och det finns en artiklar som berör ämnet.

12 Pilot-projekt - iPhone/iPad ”Alternativa verktyg; ett stöd för läs- och skrivutveckling” (Svensson, Lindeblad, Gyllin, Gagner, & Sand) Elever från årskurs 4 till 9 med uttalade läs- och skrivsvårigheter Fyra sessioner per vecka under fem veckor, totalt 20 sessioner 40-60 minuter per session En grupp använder bara AV En grupp använder både AV och träningsprogram Cirka 80 elever har deltagit i pilotstudien. Samlat in data från 40 elever och ytterligare 30 samlas in under HT 2012. Idor Svensson

13 Syfte och frågeställningar
Undersöka effekter av att systematiskt använda digitala applikationer med avsikt att förbättra läs- och skrivförmågan för elever med läs- och skrivsvårigheter. Kan apparna kompensera läs- och skrivsvårigheter i så gott som alla situationer? Ökar motivation till läsning och skrivning och skolarbete överhuvudtaget genom användandet av appar?

14 Metodologiska problem med AV – träningsprogram - appar
Svårt att mäta långsiktiga förändringar OCH vad mäter vi? Ordavkodning, läsförståelse, globalt läsmått, literacy Allmänna skolan Hur länge skall en intensiv åtgärd vara? Tidsaspekt för läraren Att gå ifrån klassrummet AV och appar har en snabb utveckling därför utforska funktion

15 Preliminära resultat Nästan alla elever och lärare är positivaeller mycket positiva till att använda mobiler/surfplattor De, hitintills, mest uppskattade apparna har varit: Prizmo, Pages, iSpeak, SayHi, Skolstil och Ruzzle. Ökat motivation för skolarbetet. Några beskriver märkbara effekter på global självbild “viktig livlina och stor trygghet” “kompensera för nedsatt omvärldskunskap” Ännu inga tydliga förbättringar avseende resultat på lästest även om flertalet visar en förbättring på läs- och skrivtest inte minst på engelskan. Brister avseende uppkoppling på skolorna och då fungerar inte en del av programmen Några elever tycker inte om att gå ifrån klassrummet Idor 15

16 Spontana kommentarer från elever (vad var bra respektive dåligt med projektet)
Skolstil hjälper mig skriva rätt Skriva på iPhonen Lyssna på böcker göra läxor Kul, lärt mig mycket Ta kort på en text och få det uppläst Borta från Klassrummet för mycket Få iPhonen Lärde mig mer på engelska Hjälp till engelska För dålig täckning i skolan Kunde inte ringa och Sms:a i telefonen Prizmo-skanna in och lyssna Lyssna på talböcker och ljudböcker Viss rättstavning Att man lära sig allt man behöver träna på Vet inte, allt funka bra Har ej fått lärar- stöd Komma ihåg att ta med sig till skolan Idor Svensson

17 Spontana kommentarer lärare (vad var bra respektive dåligt med projektet)
Kul att vara med och utveckla Hög motivation Teknikstrul och tidsbrist Apparna svåra i början Ökad själv- ständighet stolthet Bra fokusering Vårt eget handikapp i det tekniska Bra appar att använda i undervis. Åtgärderna tog för lång tid Möjlighet till annat arbetssätt Prizmo-skanna in och lyssna Lyssna på talböcker och ljudböcker Viss rättstavning Prizmos kamera- funktion Tränar fokusering och koncentration Avlastning ökar elevens självständighet Ingen egen iPhone att öva på Mycket dålig uppkoppling Idor Svensson

18 Vad har vi lärt oss i pilot-projektet?
Viktigt med vetenskapligt be(ut)prövade program/utrustning Vilka insatser passar för vilka elever under vilka förhållanden? Dator – surf/läsplatta – mobiltelefon Android – Mac Kvalité på appar Hur fungerar talsyntes? Hur fungerar tal-till-text? Hur fungerar skanningsfunktion? Daisy app, är det enkelt att få tag på böcker? Hur bra är spararfunktionen? Tid för pedagogen! Viktigt att ”apparna” funkar som tänkt annars risk för motsatt verkan. Kombinera träningsprogram med alternativa verktyg

19 Läs- och skrivsvårigheter Fokus beroende på individens ålder
Förebygga Träna/öva Kompensera Grundskolans år 7-9 och gymnasiet Förskolan och år 1 i grundskolan Grundskolans år 2-6 Träna/öva - Kompensera Förebygga - Träna/öva Grundskolans år 7-9 och gymnasiet Förebygga - Kompensera Förskolan och grundskolans år 1 FÖREBYGGA Grundskolans år 2-6 TRÄNA/ÖVA Grundskolans år 7-9 och gymnasiet KOMPENSERA Öva o Kompensera Öva o Kompensera Beroende på nivå IFN gymnasiet Skola institutioner Vuxna särskola

20 Alternativt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan och gymnasiet; ett möjligt åtgärdsgenombrott Wallenbergsstiftelsen Deltagande forskare Idor Svensson leg. Psykolog, docent I psykologi, Linnéuniversitetet Emma Lindeblad leg. psykolog/doktorand Linnéuniversitetet Stefan Gustafson PhD i psykologi, Linköpings universitet Staffan Nilsson professor i statistik Chalmers, Göteborgs universitet Marianne Björn PhD i pedagogik, Linnéuniversitetet Christina Sand Specialpedagog Ronneby kommun (Linnéuniversitetet) Tom Gagner Adjunkt IT-pedagogik Linnéuniversitetet Projektstart jan. 2014 Avsikten är att samla in data på 180 elever fördelat på 60 elever i årskurs 4, 8 och gymnasiet Idor 20

21 Skolledning/Institutionsledning Lärare/specialpedagog/behandlare
Konklusion Skolledning/Institutionsledning Drivande Följa forskning Inköp av adekvat utrustning Utvärdera Hantera utrustning Följa forskning Flexibilitet vid åtgärder (RTI) Motiverade Självinsikt (Noga utredda) Lärare/specialpedagog/behandlare Elev

22 Konklusion AV - en utmaning för skolan
Finns uppkoppling? Vilken utrustning skall man köpa in? Vilken utbildning erbjuds för personalen? Hur följer skolorna utvecklingen? Hur arbetar man med pedagogiska aspekter avseende AV? Hur tänker lärare avseende träning kontra kompensation? Hur arbetar skolorna med elevens motivation och självinsikt? Idor 22

23 Barn och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
Hur arbetar man med läs- och skrivinlärningen? Vilka hjälpmedel används idag, barn-ungdomar-vuxna? Kan alternativa verktyg förbättra nivån avseende att ta till sig och förmedla text? Mild ID Moderate ID Severe ID Idor 23