Grannsamverkan i flerbostadshus

En presentation över ämnet: "Grannsamverkan i flerbostadshus"— Presentationens avskrift:

1 Grannsamverkan i flerbostadshus

2 Utmaningar Att få Grannsamverkan att: Fungera över tid Bli intressant för de boende Bli brottsförebyggande och trygghetsskapande

3 … och möjligheter Guiden fokuserar på: Skapa organisatoriska förutsättningar – undvik eldsjälsdrift Bredare metodologiskt grepp som bygger på dialog och delaktighet Problemorienterat arbetssätt

4 Lokal samverkansgrupp
Organisation Partnerskapsgrupp Huvudkontakt ombud Lokal samverkansgrupp Partnerskapsgruppen På beställarnivå; polisen, fastighetsägare, bostadsrättsförening, hyresgästföreningen, kommunen, försäkringsbolagen, lokala föreningar och näringsidkare Ansvarar för: Inriktning, resurser, uppföljning och eventuell modifiering av verksamheten Huvudkontaktombud (Projektledarroll - gärna anställd!) Ansvarig för: Samordningen av det praktiska arbetet, dess organisation och genomförandet av verksamheten Förmedlar information mellan boende och partnerskapsgruppen Lokal samarbetsgrupp På utförarnivå; fastighetsägare, boende (ev representerade av Hyresgästföreningen alt bostadsrättsförening) polis, kommun (socialtjänst, skola etc) lokala föreningar och näringsidkare Planerar och genomför grannsamverkans aktiviteter tillsammans med huvudkontaktombudet Kontaktombuden Bör vara ett eller två kontaktombud per trapphus Sköter informationen mellan de boende i ett trapphus och huvudkontaktombudet Kontaktombud Kontaktombud Kontaktombud

5 Partnerskapsgruppen Organisationsmodell för flerbostadshus
På beställarnivå; polisen, fastighetsägare, bostadsrättsförening, hyresgästföreningen, kommunen, försäkringsbolagen, lokala föreningar och näringsidkare Ansvarar för: Inriktning, resurser, uppföljning och eventuell modifiering av verksamheten

6 Huvudkontaktombud Organisationsmodell för flerbostadshus
(Projektledarroll - gärna anställd!) Ansvarig för: Samordningen av det praktiska arbetet, dess organisation och genomförandet av verksamheten Förmedlar information mellan boende och partnerskapsgruppen

7 Lokal samarbetsgrupp Organisationsmodell för flerbostadshus
På utförarnivå: fastighetsägare, boende (ev representerade av Hyresgästföreningen alt bostadsrättsförening) polis, kommun (socialtjänst, skola etc) lokala föreningar och näringsidkare Ansvarar för: Planerar och genomför grannsamverkans aktiviteter tillsammans med huvudkontaktombudet

8 Kontaktombuden Organisationsmodell för flerbostadshus
Bör vara ett eller två kontaktombud per trapphus Ansvarar för: Sköter informationen mellan de boende i ett trapphus och huvudkontaktombudet

9 Planera och förbered grannsamverkan
Samla partnerskapsgruppen: Skapa en gemensam “problem- och resursbild” genom kartläggning och analys Kartläggningen görs i två steg: 1. Ta fram befintlig information, statistik etc och låt de olika aktörerna berätta utifrån sina kunskaper 2. Gör en intervjuundersökning med de boende

10 Planera och förbered grannsamverkan
 Kartlägg: Den fysiska boendemiljön Boendesammansättningen (ålder, kön, familjer/ensamstående, socio- ekonomisk situation, språkgrupper) Boendegenomströmning Brott och sociala problem Trygghet och trivsel Befintliga verksamheter och aktiviteter som kan bidra till grannsamverkansarbete.

11 Planera och förbered grannsamverkan
 Intervjuerna (utförs av huvudkontaktombudet och den lokala samarbetsgruppen) Knacka dörr – suverän möjlighet för att starta en dialog! Ta hjälp av ett enkelt frågeformulär: Ta reda på vad de boende upplever som problematiskt (otryggt) Ta reda på vad de boende har för intressen (kopplat till området) Ta reda på vad de vill bidra med för att öka områdets trygghet och trivsel

12 Planera och förbered grannsamverkan
Analys: (Utförs av partnerskapsgruppen och huvudkontaktombudet) Sammanställ de boendes svar och jämför det med er egen första kartläggning. Stämmer bilden? Har ny information framkommit och hur kan man förstå den? Vilken bild av området ger den sammantagna informationen?

13 Ta fram förslag till aktiviteter
(Huvudkontaktombudet och den lokala samarbetsgruppen) Ta fram förslag på aktiviteter som kan avhjälpa de problem ni ser, eller som kan stärka en positiv process i området Börja med det som de boende lyft fram som viktigt! Tänk kreativt och försök att hitta aktiviteter som motsvarar de boendes intressen och engagemangsnivå.

14 Starta grannsamverkan
 Anordna till trapphusträffar (Huvudkontaktombud m fl från den lokala samarbetsgruppen) Börja med att berätta om resultatet av intervjuerna Presentera idéer som framkommit och ta fram era förslag och diskutera dem med de boende Utforma trygghets och trivselöverenskommelser Utse kontaktombud för trapphuset

15 Ett livskraftigt grannsamverkan
Ta vara på eldsjälarna, men skapa de organisatoriska förutsättningarna i linjeorganisationen! Tänk långsiktigt! - säkra resurserna, tydlig ansvarsfördelning, följ upp verksamheten och utveckla den vid behov! Stöd kontaktombuden! - avgränsa uppdragen, håll ombuden informerade, ta vara på deras engagemang i området, visa dem uppskattning!

16 Framgångsfaktorer Utgå från de boendes behov och intressen! - det ökar engagemanget, delaktigheten och i förlängningen förtroendet mellan dem som ingår i arbetet.

17 Framgångsfaktorer  Skapa en vi-känsla i området: Kombinera grannsamverkan med andra brottsförebyggande och sociala aktiviteter Bygg verksamheten på mindre enheter (trapphus) Gör områdesgemensamma satsningar med jämna mellanrum Gör det roligt och stimulerande att vara med i verksamheten!!

18 Gör det enkelt för de boende:
Framgångsfaktorer Gör det enkelt för de boende: • Skapa e-post och SMS kedjor • Skapa enkla portöverenskommelser T ex att hälsa i porten, att kontrollera att ytterdörrar stängs ordentligt • Bygg upp verksamheten kring befintliga intressen och vanor T ex tillsyn av områden i samband med promenader med hund, eller i samband med träning i motionsspår.