Barn/elever som väcker funderingar i förskola och skola

En presentation över ämnet: "Barn/elever som väcker funderingar i förskola och skola"— Presentationens avskrift:

1 Barn/elever som väcker funderingar i förskola och skola
Ulrika Aspeflo

2

3 Barn som väcker funderingar på förskolan
Simon som går för sig själv på gården. Axel som ofta jagar och slår andra barn. Emma som inte pratar. Linus som verkar frånvarande och inte lyssnar. Signe som aldrig vill vara med på samlingen. Pelle som vägrar äta. Melker som blir arg då kompisarna gör ”fel”.

4 Vad ser vi bland eleverna i skolan?
Saknar framsynthet - reagerar snabbt och oövertänkt Störs av intryck i rummet - har svårt att sitta stilla och fokusera på uppgiften Svårt att vänta på sin tur - pratar rätt ut i luften Svårt att bryta eller växla fokus - fokuserar intensivt på något intressant Bristande organisationsförmåga – tappar bort saker, håller inte ordning, lämnar inte in läxor i tid Bristande motivation – har svårt att utföra ensidiga, ”tråkiga” och ”meningslösa” uppgifter

5 Forts… Bristande tidsuppfattning – kommer inte i tid, har svårt att planera sina skoluppgifter Kort arbetsminne – klarar inte att hålla flera saker eller instruktioner i minnet Bristande reflektionsförmåga – lär sig inte av sina misstag, ser inte sin roll i det som sker Bristande affektkontroll – reagerar snabbt och med starka känslor Svårigheter med språk och sociala koder – missuppfattar, förstår inte utifrån sammanhanget, gör ”konstiga” saker

6 Bör vi reagera och agera? JA!
Forskning visar på vikten av tidiga insatser. Det står i skollagen och läroplanen. Det hjälper föräldrarna/familjen. Barnet undviker att få en negativ roll i gruppen. Hela gruppen fungerar bättre om stöd ges åt den som behöver det.

7 Lika Barnen har samma behov som alla andra av:
Trygghet och förutsägbarhet Tillitsfulla relationer Positiva upplevelser Meningsfulla aktiviteter Fungerande kommunikation

8 Olika Barnen har olika sätt att:
Förstå – mer konkreta, bokstavliga, visuella Minnas – associerar utifrån detaljer Uppleva – över- eller underupplever sinnesintryck Kommunicera – svårt ta initiativ, färre uttryckssätt Föreställa sig – svårt förstå konsekvenser och orsaker Tolka situationer – oflexibla, utgår från barnet

9 Svåra situationer för ett barn med NPF
På förskolan: Starten/slutet av dagen Samlingen Den fria leken Förflyttningar Att vänta Att välja Ute/Inne Av/på-klädning Matsituationen På skolan: Vid skåpen På lunchen Idrotten/omklädningen Utflykter Rasterna Att planera arbetet Att komma igång/avsluta Att reflektera/föreställa sig/fantisera

10 Empati – Tydlighet - Samarbete
Mål Motivation Metod

11 Fungerande faktorer Förståelse och kunskap
Samarbete med föräldrar (på olika sätt) Hjälpmedel och strategier i förskolan/skolan Fungerande åtgärder/åtgärdsprogram Prestigelöst teamwork

12 Tydlighet i miljö, kommunikation, bemötande och mål
Tydliga positiva regler. Tydlig, skriftlig info om läxor och uppgifter till både elev och förälder. En positiv och tydlig klassrumsmiljö. Visuell information på tavlan. Bildstöd. Tydligt kroppsspråk, mimik, röst och signaler. Möjlighet att gå undan/vila/samla ihop sig. Tydliga, konkreta skriftliga mål som går att ”bocka av” efterhand.

13 Visuella hjälpmedel Vecko-dag-lektionsplanering Dator-Ipad-mobilen-TV-video Sociala berättelser-seriesamtal-ritprat Timstock-timetimer-timer-äggklocka-timglas

14 Samarbete med föräldrar
Regelbunden telefon/mail/brevkontakt – oavsett vad. Ge tydlig info – i skrift. Var optimistisk men realistisk. Använd öronen mer än munnen. Gå inte i försvar. Prata om jag och vi istället för du och ni. Behåll nyfikenheten. Reglera känslointensiteten. Ett skratt kan rädda många möten.

15 Hur uppnår man inre motivation?
Nyfikenhet – att förvåna lagom mycket, att stimulera sinnena. Kompetens – att känna att man kan och klarar av saker, att visa upp för andra, att ha kontroll. Ömsesidighet – att göra som andra, tillsammans med andra. Peter Gärdenfors: Lusten att förstå

16 Delad uppmärksamhet svårt – men grundläggande
Att förstå pekning och peka för att visa. Att förstå att om jag gör något, riktat mot dig, så kommer jag att påverka dig att göra något. Att förstå att någon annan kan uppleva samma sak som jag, om jag uppmärksammar honom/henne på det. Att man kan avläsa känslor och intentioner i ansiktet hos personer. 16

17 Intresse är grunden för lärande – vad väcker intresse?
Sinnesupplevelse – det som känns, låter, syns, luktar, smakar Meningsfullhet, förutsägbarhet och hanterbarhet – det man minns, förstår sig på och kan påverka Förändringar Det andra gör något med Att göra lika som andra

18

19 Skapa lekrutiner där du följer barnets intresse och initiativ, går in i det barnet gör, och gör dig delaktig i aktiviteten. Använd ”svåra” men roliga leksaker där du behöver hjälpa till att få igång det roliga, ex. ballonger, såpbubblor, uppdragbara leksaker, snurror. Lägg till roliga ljud, rörelser, händelsesekvenser. Var ”förråd, gömställe, medarbetare, hinder och härmapa”.

20

21 Kommunikation och samspel
Arbeta med kommunikationsgrunderna: Delad positiv upplevelse, omvänd imitation, ömsesidig påverkan. Arbeta i naturliga situationer, gärna i rörelse-aktiviteter. Locka – inte kräva! Uppmuntra all slags kommunikation. Var nära andra som gör positiva saker. Lyssna på protester. Kommunicera visuellt.

22

23 Stötta barnen i svåra situationer
Teamwork! – Gemensamt synsätt, delat ansvar, prestigelöshet Ha koll på ”triggersituationer” Ha koll på ”triggerbarn” Ha koll på tiden Håll nere affektnivån Avled Förebygg!

24 Vilka faktorer kan vi använda oss av?
Lokaler – möblering Material – läromedel Resurser - personal Kunskap - förståelse Bemötande – attityd Samarbete - prestigelöshet

25 Bra egenskaper hos en pedagog med NPF-elever:
Kunskap – förståelse Empati – självinsikt Nyfikenhet – intresse Fantasi – kreativa lösningar Samarbete – ödmjukhet

26 Skolans teamwork- teamet är så starkt som dess svagaste länk
Elevassistenten Pedagogerna Elevhälsan Rektorn, huvudmannen Föräldrar Toppspelaren Mittfältet Backlinjen Målvakten Supportrar/åskådare Om alla i teamet håller sina positioner och gör det de ska så blir det ofta mål framåt, om inte så blir det förlust.

27 Empati – Tydlighet - Samarbete
Lika – men också olika Empati – Tydlighet - Samarbete En förskola/ skola för alla!

28 Referenser Barn som väcker funderingar, Gerland/Aspeflo, Pavus, 2009
Aspeflo om Autism, Pavus, 2010 G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010 G. Gerland: Hjälpmedelsboken, Pavus, 2011 Problemskapande beteende, Hejlskov Jörgensen, Studentlitteratur, 2009

29 Fler referenser Ross Greene: Explosiva barn, Cura, 2003, Vilse i skolan, Cura, 2010 Kutscher: Barn med överlappande diagnoser, ADHD- att leva utan bromsar , Natur och Kultur, 2010, Världens bästa fröken, John Steinberg, Epago, 2004 Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010 Linder och Breinhild Mortensen: Glädjens pedagogik, Studentlitteratur, 2006 Måhlberg & Sjöblom: Lösningsfokuserad Pedagogik, 2001 Hjörne och Säljö: Att platsa i en skola för alla, 2008, Norstedts Akademiska Förlag