Träbyggandets huvudspår; hallar, publika lokaler, kontor mm ….

En presentation över ämnet: "Träbyggandets huvudspår; hallar, publika lokaler, kontor mm …."— Presentationens avskrift:

1 Träbyggandets huvudspår; hallar, publika lokaler, kontor mm ….
Kv Uppfinnaren, Växjö Universitet limträstomme Martinsons Byggsystem

2 Massivträ – ett nytt byggmaterial med nya möjligheter för både bostäder och lokaler……..
Massivträelement är skivor i storformat – uppbyggda av flera korslimmade träskikt

3 Massivträ – komponenter med nya tekniska möjligheter
Storelementtekniken ger nya statiska förutsättningar med stora spännbvidder – och nytänkande arkitekter och konstruktörer kan utnyttja möjligheten

4 Massivträ – komponenter med nya tekniska möjligheter
Ett exempel på enkla träkonstruktioner för stora spännvidder……

5 Träbyggandets huvudspår; infrastruktur/broar….
För 15 år sedan fanns inte ens tanken att bygga träbroar med full bärighetsklass……… Nu kör dagligen 60 tons timmerlastbilar över denna bro vars spännvidd är 35 meter……… Sävar, Umeå Martinsons Träbroar

6 Träbyggandets huvudspår; infrastruktur/broar….
Drivkraften för denna utveckling är återigen ett industriellt byggande - och en mycket kort montagetid Det betyder mycket när järnvägar och trafikleder skall överbyggas……..här 230 meter över väg och järnväg. Montagetid över järnväg: 45 minuter…… Skutgränd Umeå Martinsons Träbroar

7 Träbyggandets huvudspår; påbyggnader ….
Efterfrågan på centralt beläget boende och verksamhetslokaler är stor - tredimensionell fastighetsbildning ger nya möjligheter …… Bostäder på Postgirot, Stockholm Totalentreprenör Peab

8 Träbyggandets huvudspår; påbyggnader ….
En trästomme väger ca 1/3- del av motsvarande med betong Med dimensionerande last på bjälklagen blir lastökningen ca 50% En träpåbyggnad kan därför ofta bäras av den befintliga stommen utan förstärkning………

9 Träbyggandets huvudspår; påbyggnader ….
Påbyggnader kan ske med olika träbyggnadstekniker …. en limträstomme är mycket flexibel …… Hyresgästerna kan bo kvar i huset under påbyggnaden – alla byggkomponenter lyfts in

10 Summering av dagsläget – träbyggande i Sverige…
Träbyggnadsteknik för högre och större hus är idag etablerad – och accepterad – på den svenska byggmarknaden. Marknadsandelen är ungefär 15-20% för flerbostadshus och hallar, ca 5% för kontor och publika lokaler Till detta används ca m3 trä för flerbostadshus, ca för lim- och massivträ i hallar, ca m3 för småhus Marknadsandelarna kan växa – men affärssystemen måste utvecklas….

11 Processen från skog till konsumentprodukt är inte rak…..
Divergerande krav - materialkopplade Konvergerande krav - produktkopplade Koordinerande krav - funktionella Skogs-råvara Halv-fabrikat Byggkomponenter Koordineringsmekanismer - ” felande länkar” Slutprodukter - funktionella lösningar Konsumtion sprodukt - boende Det är mycket svårt att inrymma hela värdekedjan och kompetensen i ett företag…

12 Träbyggarna måste utveckla sin affärsmodell tillsammans med bygg-& bostadssektorn….…..
Byggherre Förvaltande Exploaterande Totalentreprenör Systemleverantörer Delsystemleverantörer Komponentleverantörer Materialleverantörer Träbyggföretagen omsätter idag ca 1 miljard…… och det finns ett utrymme för fler att växa….. Träbyggare Produktleverantör Träsystemleverantör Komponentleverantör Materialleverantör

13 OCH – så finns det finns en egenskap som kan lyfta träbyggandet till helt andra nivåer – dess klimatpåverkan Betongindustrin har haft detta klart för sig länge – därav den hårda inställningen mot alla träprogram

14 Betongmaterialets baksida – dess klimatpåverkan
Det är den enskilt mest klimatpåverkande industriella processen – förbränning av kalk till cement….

15 För cementindustrin framstår träbyggande som ett stort hot…..
De tyska forskarnas budskap att substitution av betong med trä ger dubbel positiv klimateffekt har uppenbart skapat “betongfrossa”

16 Tillverkningsprocessen är mycket energikrävande för både cement och stål…

17 Klimatpåverkan … vår viktigaste fråga på 2000-talet
Alla har noterat frågeställningen –få har tagit till sig innehållet – än färre har förstått vilka förändringar som krävs EU har kvantifierat klimatmålen: 20% utsläppsminskning till 2020 (från 1990 års nivå) 50% utsläppsminskning till 2050 alla nya byggnader skall vara klimatneutrala 2019 Sveriges mål synes bli ännu mer offensiva (prop 2008/09:162) 40% minskning till 2020 (från 1990 års nivå samt 2/3-delar inom landet)

18 Cement- och stålindustrin i Europa är välorganiserad och har positionerat sig väl ……
Cement- och stålindustrin är undantagna från koldioxid-beskattning (via handeln med utsläppsrätter). I byggsektorns LCA-analyser och miljömärkning ingår ej tillverkningsskedet – trots att det är där de stora skillnaderna återfinns i framtiden Att trä minskar klimatpåverkan när det används istället för stål och betong och samtidigt binder koldioxid motsvarande sin egenvikt – detta kan öka träbyggandet radikalt de närmaste 25 åren…….

19 Det är dessa frågor hållbart samhällsbyggande handlar om – och de är Träbyggnadskansliets kärnfrågor
När byggnaderna blir klimatneutrala i driftskedet (2019) blir CO2-emissionerna i byggsektorns nyproduktion helt en fråga om tillverkningsenergi och effektiv logistik. Att sprida kunskap och insikt om vilket alternativ träbyggande kan erbjuda torde vara den trämeka-niska industrins största utmaning någonsin…… Tack för att ni lyssnade – sprid gärna budskapet….