Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avFredrik Håkansson
1
Antagningssystemet – finns det någon räddning? NUAK 19 september 2011 Jörgen Tholin, Högskolan på Gotland
2
Krav på ett antagnings- och urvalssystem Effektivt utifrån såväl student- som systemperspektiv Tydligt, överblickbart och förutsägbart Rättvist för olika grupper av sökande Fritt från negativa konsekvenser på andra utbildningar Hållbart över tid
3
Nuvarande system Betyg (sedan tidigt 1800-tal?) Högskoleprovet (1977) Av högskolans styrelse beslutade urvalsgrunder (2003) … samtliga? behäftade med mer eller mindre allvarliga problem
4
Betyg Varierar mellan lärare, skolor, huvudmän och över tid Meritpoäng försämrar prognosförmågan Komplettering försämrar prognosförmågan Olika betygssystem Kvinnor får högre betyg än män vid samma resultat på nationella prov. (Motsvarande skillnader har inte påvisats vad gäller etnicitet eller klass.)
5
Högskoleprovet Dålig (ibland obefintlig) prognosförmåga Går att ta provet under gymnasietiden Möjlighet till upprepat provtagande - bästa resultatet räknas Gynnar äldre svenska män med hög social bakgrund Omfattande användning av resultatet
6
Särskilt urval och av högskolan fastställt urval Högskoleprov och/eller konkurrenskompletterade betyg används ofta som första steg i ett flerstegsurval Oklara regler skapar osäkerhet Utformning och genomförande kräver hög kompetens Utformning och genomförande är resurskrävande för enskilda lärosäten.
7
Urvalsgrupper Nya urvalsgrupper har introducerats: -Högskoleprov inklusive arbetslivserfarenhet -Kompletterade betyg -Folkhögskolebetyg -Utländska betyg Med olika, mer eller mindre väl övertänkta argument, har: -Högskoleprov inklusive arbetslivserfarenhet tagits bort -Utländska betyg har modifierats genom att vissa utländska betyg åter har inkluderats i den reguljära betygsgruppen. Systemet har blivit oerhört komplext och ogenomträngligt med förändringar ofta initierade vid sommarens nyhetstorka.
8
Vad göra? Tiga och lida? Antagning och urval till lärosätena? ”Antagning- och urvalsriksbank”?
9
Grundläggande behörighet Problem: Gymnasieskolans yrkesprogram ger inte grundläggande behörighet - endast möjligt genom individuellt val och/eller utökat program Behörighetskompletterade och reguljära betyg värderas inte lika Det är tveksamt att den grundläggande behörigheten, som den är definierad, är nödvändig för all högskoleutbildning Det är tveksamt om betygsnivån G för behörighet är väl avvägd
10
Särskild behörighet Problem: Att inordna högskolans utbildningar inom 17 områdesbehörigheter är svårt att förena med nödvändighetsprincipen Förändringar över tid och olikheter mellan lärosäten i förkunskapskraven skapar otydlighet och svårigheter för studenter att planera för högskolestudier Behörighetskompletterade och reguljära betyg värderas inte lika Det innebär betydande svårigheter att uppnå särskild behörighet för elever inom gymnasieskolans yrkesprogram – endast möjligt genom utökat program.
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.