Tecken att tänka med Man betænker aldrig tilstrækkeligt at et sprog egentlig bare er symbolsk, bare billedligt, og aldrig udtrykker genstanden umiddelbart.

En presentation över ämnet: "Tecken att tänka med Man betænker aldrig tilstrækkeligt at et sprog egentlig bare er symbolsk, bare billedligt, og aldrig udtrykker genstanden umiddelbart."— Presentationens avskrift:

1 Tecken att tänka med Man betænker aldrig tilstrækkeligt at et sprog egentlig bare er symbolsk, bare billedligt, og aldrig udtrykker genstanden umiddelbart men kun som i et genskin. Dette er særskildt tilfældet, når der er tale om ting, som kun nærmer sig erfaringen, og som man mere kan kalde for proces end genstand; det som på naturlærens område bestandigt befinder sig i bevægelse. Man kan ikke holde genstandene fast og alligevel skal man tale om dem. Man søger derfor efter alIe slags formler for i det mindste at tilnærme sig. J.W Goethe

2 Tecken att tänka med Stundom säger en bild mer än tusen ord, men lika ofta kan ett ord säga mer än tusen bilder. Det finns emellertid sammanhang, där man inte tycker att vare sig ord eller bilder är tillfyllest for att uttrycka det väsentliga i det man vill ha satt på pränt. Det är i den situationen som speciella symbolsystem utvecklas.

3 Tecken att tänka med Pehr Sällström   Underlag for en kvalificeret diskussion om IT’s muligheder i samspil med kundskabsforvaltning og kundskabsudvikling   Notation optager et formelt aspekt af det som IT gør og definerer dermed arten af den kundskab som IT kan hjælpe os med at håndtere, respektivt hvilken type opgaver IT egner sig til   Vigtigt at vise at der findes væsentlige sider ved den menneskelige intellektuelle stræben, som manifesterer sig i notation

4 Tecken att tänka med Det anmärkningsvärda med 'skrift', i denna allmänna bemärkelse, är framför allt följande två förhallanden:   att den, till skillnad från våra tankar och förestallningar, är ett yttre fenomen; en företeelse i sinnevärlden, som vi kan ställa oss inför, ta i betraktande och erfara gemensamt med andra   att den, till skillnad från det talade ordet, äger permanens; man har, åtminstone under en tid, möjlighet att återkomma till den, transportera den, undersöka och bearbeta den, kopiera den

5 Tecken att tänka med Tegn kan som hieroglyferne eller visse formler fra fysiken, få en magisk nimbus, blive noget af en fetisch. Wittgenstein: Filosoferna är ofta som små barn, som först med blyertspennan klottrar några streck på ett papper och sedan frågar den vuxne: "vad ar det har"? Detta gick till så: Den vuxne har ofta tecknat något för barnet och sagt "det här är en man", "det här är ett hus”, osv. Och nu ritar också barnet streck och frågar: vad är då det här? Notationen fungerar som mellanled mellan ide och verk

6 Tecken att tänka med Vad är då hemligheten bakom de skrivna tecknens förmåga att främja kreativitet? - Jag kommer inte att kunna besvara den frågan, men vill Iysa den, bl.a. genom att ställa motfrågan: är inte skriften, notationen mången gång förförisk och bedräglig? Är den inte styrende, konserverande, och därmed lika gärna hämmande för kreativiteten?

7 Tecken att tänka med Sokrates’s fortælling om Teut og Tamus – og bogstaverne: Visdom fra ens eget indre? Visdom fra ydre tegn? Bliver mennesker selvkloge i stedet for vise af at arbejde med tegn?

8 Tecken att tänka med Om man helt förlitar sig på minnet och den inre åskådningeln eller föredrar att ta hjälp av yttre bilder och materiellt lagrade infornationer är inte likgiltigt, utan har avsevärda intellektuella konsekvenser. Bruken av notation medför nya stilistiska, estetiska och vetenskapliga ideal. Goethe, efter hemkomsten från sin italienska resa 1786-88: ”... hur svårt är det inte att undvika att sätta beteckningen i sakens ställe, att alltid ha innehållet levande inför sig och inte döda det med ordet!” Notationen overtager interessen for sagen?

9 Tecken att tänka med Man betænker aldrig tilstrækkeligt at et sprog egentlig bare er symbolsk, bare billedligt, og aldrig udtrykker genstanden umiddelbart men kun som i et genskin. Dette er særskildt tilfældet, når der er tale om ting, som kun nærmer sig erfaringen, og som man mere kan kalde for proces end Genstand; det som på naturlærens område bestandigt befinder sig i bevægelse. Man kan ikke holde genstandene fast og alligevel skal man tale om dem. Man søer derfor efter alIa slags formler for i det mindste at tilnærme sig. J.W Goethe

10 Tecken att tänka med I vad mån är ett intuitivt uppfattande av sakförhållanda en nödvändig förutsättning för ett meningsfullt användande av symbolisk notation, avseende dessa forhåIlanden? Det förefaller då som ett tänkande, grundat på ett intuitivt forhållandet till saken, kan ersättas med ett mer eller mindre mekaniskt 'spel med tecknen'. Vad stårr detta formalistiska projekt för? Hur långt kan det drivas, utan att leda till absurditeter? diteter? Förhållandet mellan det utsagda och det outsagda; det redovisade och det underförstådda - detta är frågor som jag tar upp till diskussion i slutkapitlet.