J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Insatser för att värna och fördjupa den svenska demokratin.

En presentation över ämnet: "J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Insatser för att värna och fördjupa den svenska demokratin."— Presentationens avskrift:

1 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Insatser för att värna och fördjupa den svenska demokratin

2 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Framväxten av en demokratipolitik 1997 – Den svenska regeringen tillsätter Demokratiutredningen med uppdrag att belysa de nya förutsättningar, problem och möjligheter som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet. Utredningens övergripande slutsats som presenterades våren 2000 i slutbetänkandet En uthållig demokrati (SOU 2000:1) är att Sverige borde ha en deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter. 1998 – Ett statsråd med särskilt ansvar för demokratifrågor tillsätts och därmed inleds ett mer samlat arbete för att utveckla nationella insatser för att främja demokratiutvecklingen

3 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Framväxten av en demokratipolitik 2001 – I och med budgetpropositionen för 2001 inrättades ett särskilt politikområde för demokratifrågorna – politikområdet Demokrati. 2002 – Regeringen presenterar propositionen Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80) 2004 – Regeringen presenterar skrivelsen Demokratipolitik (skr. 2003/04:110)

4 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Demokrati för det nya seklet Fyra långsiktiga mål för demokratipolitiken • Valdeltagandet skall öka väsentligt i de nationella och kommunala valen liksom i valet till Europaparlamentet. • En ökad andel av medborgarna skall inneha någon form av politiskt förtroendeuppdrag. Antalet personer som någon gång i livet har innehaft ett politiskt förtroendeuppdrag skall också öka.

5 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Demokrati för det nya seklet Fyra långsiktiga mål för demokratipolitiken • Medborgarna skall ha bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka den politiska processen. Andelen medborgare som deltar skall också öka. • Medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen skall bli mer jämlika än de är i dag. Andelen ungdomar, arbetslösa och personer med utländsk bakgrund som deltar i den politiska processen skall öka.

6 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Demokratibefrämjande insatser 2000-2002 Tid för demokrati – 35 miljoner kronor 2004 Demokratisatsning inför Europaparlamentsvalet 2004 2005-2006 Ev. ny demokratisatsning inför allmänna valen 2006

7 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Demokratibefrämjande insatser •Exempel på genomförda lagändringar: –Medborgarförslag –Bättre villkor för de förtroendevalda –Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader –Utökat brukarinflytande

8 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder Exempel på uppföljning: •Databas över förnyelsearbetet i kommuner och landsting •Analyser av de förtroendevalda i kommuner och landsting •Analyser av valdeltagandet •Kartläggning av demokratiindikatorer •Rapport om föreningsengagemanget i Sverige

9 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T En skrivelse ”Demokratipolitik” (skr. 2003/04:110) Den 17 mars 2004 överlämnade regeringen skrivelsen till riksdagen •Den första delen i skrivelsen innehåller en redovisning och analys av den svenska demokratins utveckling efter 2002 i förhållande till målen i Demokratipropositionen. •Den andra delen handlar om demokratipolitikens fortsatta inriktning och särskilt när det gäller målen om ett ökat och mer jämlikt deltagande.

10 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Resultat från skrivelsen Valdeltagande •Fortsatt sjunkande valdeltagande främst bland förstagångsväljarna. •Utbildningsgapet har ökat bland väljarna •Valdeltagandet bland personer med utländsk bakgrund sjunker inte längre. •Valdeltagandet har ökat bland vissa kommuner och landsting. Flera av de kommuner och landsting där valdeltagandet ökade hade genomfört insatser, ex. demokratiprojekt, för att öka valdeltagandet.

11 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Resultat från skrivelsen Förtroendevalda •Fortsatt minskning av antalet förtroendevalda •Den sociala representativiteten bland de förtroendevalda har förbättrats på lokal nivå. Fler kvinnor, utrikes födda och ungdomar finns representerade

12 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Resultat från skrivelsen Deltagande mellan valen •Deltagandet i traditionella former för inflytande fortsätter minska (färre medlemmar i politiska partierna, fler passiva medlemmar) •Fler medlemmar i ungdomspartierna •Deltagandet i icke-traditionella former för inflytande har ökat (skriva insändare/artiklar i tidningar, underteckna upprop, etc.) •Ökat politiskt intresse bland medborgarna

13 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Resultat från skrivelsen Utvecklingen på lokal nivå •Medborgarförslag har införts av många kommuner och några landsting •Andelen kommuner och stadsdelar med olika former av lokala inflytandefora för ungdomar (ungdomsråd etc.) har mer än fördubblats sedan 1997 •Såväl kommuner som landsting avsätter särskilda resurser till demokratiutveckling och flera har anställt demokratiutvecklare

14 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Demokratipolitikens fortsatta inriktning Tre utgångspunkter •Stärka förutsättningarna för ett ökat och mer jämlikt deltagande •Undanröja hinder för ett ökat och mer jämlikt deltagande •Skapa möjligheter för ett ökat och mer jämlikt deltagande

15 J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Demokratipolitikens fortsatta inriktning •Regeringen avser i det fortsatta arbetet än mer betona vikten av; - åtgärder för att stärka ett deltagande mellan valen - av att se medborgerligt deltagande utifrån ett rättighetsperspektiv - att tydliggöra betydelsen av den ytterligare nivå för politiskt inflytande som EU-medlemskapet innebär.