Ladda ner presentationen
1
Om risk- och skyddsfaktorer
Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma. Skyddsfaktorer innebär att sannolikheten för riskbeteenden minskar när det förekommer riskfaktorer. Risk- och skyddsfaktorer påverkar sannolikheten för riskbeteendet, de garanterar inte en minskning eller ökning av riskbeteenden Från ”Elever på vift, vilka är skolkarna” av Knut Sundell m.fl. TRYGGA HALMSTAD CENTRET
2
Enstaka riskfaktorer innebär sällan någon påtagligt ökad risk
Enstaka riskfaktorer innebär sällan någon påtagligt ökad risk. Det gör däremot flera parallella riskfaktorer. Dessutom varierar risk- och skyddsfaktorer under barns och ungas utveckling. Det som är en risk- respektive skyddsfaktor under en fas behöver inte var det i en annan. Från ”Elever på vift, vilka är skolkarna” av Knut Sundell m.fl. ANGE FÖRVALTNING HÄR
3
Exempel på skyddande faktorer
Skolan Tydliga normer/regler Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Höga förväntningar från vuxna Skolframgång Familjen Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individen/kamrater Social och kognitiv kompetens Goda kamratrelationer
4
Exempel på riskfaktorer
Samhället Tillgång till droger Brist på lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, etc. Skolan Otrivsel Låg kunskapsnivå Brist på struktur Låga förväntningar Misslyckande i skolan Skolk Familjen Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Individen/ kamrater Tidigt och långvarigt asocialt beteende Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger
5
Risk- och skyddsfaktorer samspelar
En undersökning genomförd av Knut Sundell på FoU-enheten i Stockholms stad visar att Stockholmselever i årskurs nio med många riskfaktorer samt få skyddsfaktorer konsumerar mest alkohol. Däremot är risken betydligt mindre hos elever med många riskfaktorer men som samtidigt har många skyddande faktorer i sin omgivning. Skyddsfaktorerna verkar ha en slags buffrande effekt. Bilden ser likadan ut när det gäller narkotikakonsumtion. Källa: Sundell Knut (2003). Drog- och riskbeteenden hos Stockholmselever. Resultat från Stockholms drogvaneinventering år 2002 (FoU-rapport 2003:2). Stockholms socialtjänstförvaltning: FoU-enheten.
6
Risk- och skyddsfaktorer är viktiga för att:
Identifiera vilka preventiva insatser som behövs Identifiera var preventiva insatser bäst behövs ANGE FÖRVALTNING HÄR
7
Något att tänka på: Främja
Hur arbetar vi för att skapa en verksamhet som bidrar till en god hälsa, hur stärker vi skyddsfaktorerna runt barn- och ungdomar? Förebygga Vilka framträdande riskfaktorer finns bland våra barn o ungdomar och hur motverkar vi dem? TRYGGA HALMSTAD CENTRET
8
Vad kännetecknar effektiva metoder/program?
Teori om risk- och skyddsfaktorer Träningsmoment (t.ex. rollspel, hemövningar) Utbildning till dem som leder programmen Medel som säkerställer kvalitén, t.ex. en manual TRYGGA HALMSTAD CENTRET
9
Vad menar vi med kunskapsbaserade metoder ?
Teoribaserade Utvärderade i studier med interventions- och kontrollgrupp Studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter Anpassade till svenska förhållanden TRYGGA HALMSTAD CENTRET
10
Ex. förebyggande program
FÖRÄLDRAR I KLASSRUMMET ELEVHÄLSAN Active parenting Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet Motiverande samtal (MI) COPE Lärarledarskap De otroliga åren Komet för lärare Komet för föräldrar Social och emotionell träning (SET) Föräldrakraft Stegvis Föräldrastegen Olweus mobbnings- förebyggande program Steg för steg/Nya Steg Örebro preventionsprogram (ÖPP) TRYGGA HALMSTAD CENTRET
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.