e-samverkan i Norrbottens län

En presentation över ämnet: "e-samverkan i Norrbottens län"— Presentationens avskrift:

1 e-samverkan i Norrbottens län 2013-04-16
Anders Granström IT-chef, Luleå kommun

2 Strategi för eSamhället
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram “Strategi för eSamhället” som vägledning för utveckling av arbetet mot eSamhället. Innehåller 3 övergripande mål: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Flertalet av länets kommuner har antagit strategin SKL konstaterar att regional samverkan är nödvändig för att de mindre kommunerna ska ges förutsättningar att uppnå strategins intentioner

3 Arbetsgång - samverkansform
Kommunförbundets styrelse gav under 2012 uppdraget till en arbetsgrupp (AG IT), bestående av 3 kommunalråd, 3 kommunchefer, en IT-chef samt två tjänstemän från Kommunförbundet, att utreda möjligheten till samverkan i länet kopplat till strategin för eSamhället Kommunförbundets styrelse beslutade att rekommendera länets kommuner att bilda en gemensam nämnd med Luleå som värdkommun KF i Luleå kommun beslöt att inrätta en gemensam e-nämnd och bjuda in övriga kommuner i Norrbotten Respektive kommun tar frågan i sina fullmäktige för beslut senast juni

4 Processer & service Hård infrastruktur
El, värme & VA Transport Telekom Industri Kultur Turism Miljö Media FoU Vård & Omsorg Lokalt näringsliv Hantverk Handel Fritid Skola Fastighet & Bygg Bank & Försäkring Omsorg Jordbruk, skog Processer & service Verksamhetsutveckling Mjuk infrastruktur Interoperabilitet Hård infrastruktur Tillgänglighet Standards Affärs- modeller Juridik Informationslagring Transmission Identifiering Gränssnitt Avtal Signering Protokoll, IP Licenser Termer & begrepp domänhantering Behörighet e-leg Tekniska plattformar Stomnät Tomrör Interoperabilitet förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler skapas och följs. Ett projekt som bara genomförs i en nivå, möjliggör inte en utveckling totalt. Ex. ”smarta hem” projekt, där senaste tekniken kopplas in i fastigheten, (nivå 1 hård infrastruktur) underlättar inte kvarboende, om vi inte samtidigt kan överför vård- information på ett säkert sätt, och verksamheterna kan vara med och utveckla hur tekniken ska användas för att stödja kvarboendet, (dvs nivå 2 och 3). Radiolänk ADSL Kabel-TV Fastighetsnät PLC Kopparnät Lokala nät (fiber) WiFi TV 3G GSM Radio

5 Syfte Syftet med en formaliserad samverkan är att skapa förutsättningar för att implementera intentionerna i den nationella strategin för eSamhället genom att bidra till en snabbare utveckling inom e-förvaltning för samtliga kommuner att effektivare utnyttja resurser och kompetens genom samverkan att säkra kompetensförsörjning att på sikt minska kostnader för utveckling och drift som kan ske gemensamt att öka attraktiviteten genom bättre service till medborgare och näringsliv – oavsett kommun att förbättra omvärldsbevakningen för den enskilda kommunen

6 Varför gemensam nämnd? Ger laglighet
Är förenlig med kommunallagen och LOU Ingår i värdkommunens organisation – det blir en gemensam juridisk person vilket förenklar t ex vid upphandlingar och uppfyller kraven enligt lokaliseringsprincipen Varje samverkande kommun behåller huvudmannaskapet Kommunerna är likvärdiga partners i nämnden Nämnden blir en del av det kommunala verksamhetsuppdraget Ger möjlighet till förenklad samverkan och därmed effektivare verksamhetsutveckling Är en myndighet vilket är viktigt i samband med exempelvis PUL och myndighetsnära verksamhetsutveckling Erforderlig teknik- och verksamhetskompetens samt verksamhetsnära IT- utveckling finns redan via de medverkande kommunerna

7 Samverkansavtal och reglemente
Framtaget av en utredningsgrupp (Piteå, Kalix, Luleå, kommunförbundet) Baseras på Värmlands avtal (rekommenderas av SKL) Vissa anpassningar och förenklingar har skett Granskat av Luleås kommunjurist

8 Möjliga samverkansområden att börja med
Regionnav - kvalitetssäkring av befolkningsuppgifter Verksamhetsutveckling mot eService Gemensam utveckling av e-tjänster (inledningsvis inom socialtjänsten) Gemensam support och service av e-tjänster samt 24/7 beredskap e-arkiv GIS Öppna data eHälsa - en nära samverkan med utvecklingsarbetet inom eHälsa som pågår i länets kommuner för att dra nytta av varandras utvecklingsarbeten

9 Principer för finansiering
Grundbelopp (finansiering av nämndens baskostnader) Nämndsadministration, sekreterarskap, utskick etc eSamordnare inkl. omkostnader Fördelas jämnt mellan deltagande kommuner Behovet av samordning är beroende av antalet parter inte av storleken på respektive kommun De mindre kommunerna har mest att vinna på denna samverkan

10 Principer för finansiering (2)
Projektbelopp: Specifika projektkostnader Fördelas med invånarantal som fördelningsnyckel mellan de medverkande parterna Alla behöver inte vara med i alla samarbetsprojekt – minskar risken för svårigheter att genomföra och/eller finansiera enskilda projekt Det ska också ges möjlighet för kommuner som i efterhand vill ansluta sig till lösningen att köpa in sig enligt samma principer

11 Nuläge Luleå kommuns fullmäktige har beslutat om att inrätta en gemensam e-nämnd Samtliga kommuner har fått inbjudan att delta Rekrytering av e-samordnare påbörjas inom kort (rekryteringsgrupp Älvsbyn, Boden, Luleå) Målet är att uppstart sker i augusti

12 Möjligheter En gemensam nämnd ökar möjligheten till en mer hållbar och långsiktig samverkan tack vare en politisk målstyrning Möjlighet till ökad kostnadseffektivitet i framtiden, exempelvis genom gemensamma upphandlingar och systemdrift Utveckling kan ske inom områden som annars inte hade skett. Mer fokus på utveckling och större möjligheter till gemensam finansiering Lägstanivån på service och tjänster kan höjas Länsperspektivet på samverkan kan förstärkas och öka även inom andra områden

13 Hot Kulturella skillnader finns inom länet - risk finns att enskilda kommuner inte vill vänta och inte anpassa sig. Samverkan försvåras om inte alla ställer upp på helheten En gemensam nämnd blir verkningslös om den politiska nivån inte kommer överens om mandat, mål, prioriteringar eller finansiering Brister i samverkansavtalet riskerar att skapa tvister