Klimatkompensation med CDM på Göteborgs universitet

En presentation över ämnet: "Klimatkompensation med CDM på Göteborgs universitet"— Presentationens avskrift:

1 Klimatkompensation med CDM på Göteborgs universitet

2 Klimatkompensation- en del av Göteborgs universitetets klimatstrategi
Kort bakgrund, universitetets klimatstrategi Frågeställningar inför beslut om införande: Vilka utsläpp ska omfattas? På vilket sätt ska utsläppen klimatkompenseras? Vem ska betala? Hur ska betalningen gå till rent praktiskt Förankring?

3 Göteborgs universitetets klimatstrategi 2010-2015
Minska CO2 utsläppen med 20% till 2015 (jämfört med 2008) Klimatkompensera för resterande utsläpp

4 Universitetets klimatstrategi omfattar åtta åtgärdsområden:
Klimatsmarta resor och möten Energieffektiviserings Klimatkompensation Forskning och Utbildning med fokus på klimatfrågor Samverkan och kommunikation Grön IT Inköps- och transportsamordning Mat och klimat Exempel på vad som genomförts: Utbildningar för video och webbmöten, resepolicy Energieffektiviseringsprojekt tillsammans med fastighetsägarna Forskning och utbidling Samverkan kommunikation Klimatseminarieserie för forskare och studenter

5 Universitetets klimatseminarieserie:
2011 Hur bemöter vi klimatskeptikerna? Johan Rockström och Anders Wijkman Politiseringen av klimatfrågan. Monika Bauhr och Gustav Fridolin Cop 17 in Durban – What can we expect this time? Thomas Sterner, Deliang Chen, Ulf Molau 2012 Individens roll i klimatfrågan. Jörgen Larsson, Bengt Brülde och Linda Soneryd Kan kärnkraft lösa klimatproblemet? Mats Andrén, Christian Ekberg, Urban Strandberg och Gunnar Lindgren Matens makt över klimatet. Cecilia Solér och Fredrik Hedenus

6 Klimatkompensation: vägen till beslut
Vilka utsläpp ska omfattas? På vilket sätt ska utsläppen kompenseras? Vem ska betala? Hur ska betalningen gå till rent praktiskt?

7 1. Vilka utsläpp ska omfattas?
CO2 emissions University of Gothenburg (metric ton) Vilka utsläpp kan beräknas? Vad gäller för myndigheter? Luftfartsverket och BTH Blekinge Tekniska Högskola har kompenserat även för energianvändning Myndigheters möjligheter att klimatkompensera omnämns i budgetprop. För 2010: Där lyfts resor fram i regeringens rekommendation. De omfattas inte av utsläppsskatter.

8 Klimatkompensation för statliga myndigheter:
”Enligt regeringens bedömning bör myndigheternas förvaltningsanslag för 2010 och kunna användas för att klimatkompensera för myndigheternas flygresor i tjänsten.” Prop. 2009/10:1 Myndigheternas verksamhet omfattas av styrmedel såsom koldioxidskatt och EU:s system för utsläppshandel. Detta gäller dock inte för myndigheternas flygresor eftersom flygbränsle för kommersiella ändamål är undantaget från energi- och koldioxidbeskattning och inte heller omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Från och med 2012 omfattas dock flygsektorn av EU:s utsläppshandelssystem.” Prop. 2009/10:1  Utifrån dessa skrivningar har vi valde vi att gå vidare med flygresor.

9 2. På vilket sätt ska utsläppen kompenseras?
Utsläppsrätter från EU-ETS? BECCS? VER? ”Intern klimatkompensation” CDM (inkl.GS)? Förutom CDM finns ett antal andra modeller: BECCS : Bio Energy Carbon Capture Storage – oprövat, fått viss uppmärksamhet VER Volontary emission reduction – ej FN-godkänt. Göteborgs stad: intern klimatkompensation. Pengar avsätts motsvarande uppskattad miljöskada X antal kr/ton CO2. Pengarna skall användas till ”klimatförbättrande åtgärder” Utsläppsrätter: avfärdades pga det överskott som rådde på marknade pga finanskrisen Rekommendationer från energimyndigheten: reglerade marknaden, dvs CDM/JI eller Utsläppsrätter Bedömning: transparens + klimatnytta: CDM GS bäst, dess i ett land med ”Global hållbar per Capita nivå på utsläpp”

10 3. Vem ska betala? Centrala GU medel? Fakultetsmedel?
Den som betalar för flygbiljetten? Fördelar och nackdelar med olika modeller Fanns inga universitetsmedel Dessutom: internationella principen om PPP förorenaren betalar I detta fall: den som betalar för flygbiljetten ska också betala för klimatkompensation PPP: Störst uppmärksamhet, men också störst behov av förankring och kommunikation

11 4. Hur ska betalningen gå till rent praktiskt?
Beräkning av schabloner för resemönster Beräkning av genomsnittsutsläpp per sträcka Samverkan med upphandlad resebyrå: kostnad tillagd på biljett, står på biljetten att klimatkompensation igår med x kr Benämning Sträcka (mil) Kostnad Norden Europa Världen *x kr per ton GS CER Krävde överendskommelse med resebyrån som redan hade avtal med Tricorona Tricorona beräknade genomsnittsutsläpp baserat på statistik från resebyrån Framgår på flygbiljetten att priset inkluderar klimatkompensation

12 Rapport med rekommendationer till rektorsbeslut:
att klimatkompensation för universitetets flygresor i tjänsten skall införas att klimatkompensationen sker genom investering i CDM (Clean Development Mechanism) projekt som förutom att de godkänts av FN:s CDM Board också uppnått Gold Standard certifiering. att använda en multiplikator på 2,0 används för att inkludera flygets hela klimatpåverkan att tillämpa ”polluter pays principle” vilket innebär att klimatkompensationen betalas av den som betalar för flygresan att universitetets miljöenhet får i uppdrag att tillsammans med universitetets upphandlade resebyrå utarbeta en lösning där kostnaden för klimatkompensationen påförs kostnaden för flygbiljetten Multiplikator 2 rekommenderas av SEI

13 Förankring: Två informationsmöten med Tricorona, Ekonomiavdelningen och Miljöenheten Information genom nyhetsbrev, hemsidan, GU-journalen Vanliga frågor/ FAQ på webben Ca 100 pers sammanlagt

14 Reflektioner Klimatkompensation – kontroversiellt?
Fler beställningar utanför ramavtal? Vi trodde att vi skulle få mycket uppmärksamhet för klimatkompensation, ev. kritik för greenwash etc Upphandling var rädda fler skulle beställa utanför avtal för att slippa den extra kostnaden (tvärtemot har avtalstroheten för resor ökat från 84-91%). Vet ej vad det beror på.

15 Klimatkompensation för myndigheter, ett avslutat kapitel?
Flera ”tunga” myndigheter slutade att klimatkompensera 2012 med hänvisning till att flyget ingår i utsläppshandeln. (Naturvårdsverket, energimyndigheten, regeringskansliet och Stockholms universitet) Göteborgs universitet fortsätter att klimatkompensera under 2012, omprövar beslutet inför 2013 Klara riktlinjer saknas ”Efter 2012 torde det sedan vara upp till myndigheterna själva om de vill försöka använda förvaltningsanslaget till klimatkompensation.” E-post från Ida Åhren, miljödepartementet, 21 oktober 2011 Vet inga myndigheter som fortfarande kompenserar.

16 Ellen Lagrell Klimatkoordinator, Göteborgs universitet
031 –