Från urgermanskan till nusvenskan

En presentation över ämnet: "Från urgermanskan till nusvenskan"— Presentationens avskrift:

1 Från urgermanskan till nusvenskan
Språksociologi Från urgermanskan till nusvenskan

2 Tidslinje Svenskans utveckling Före år 200 Urgermanska
Urnordiska Runsvenska Fornsvenska Nysvenska Nusvenska

3 Början 4000 år sedan – Indoeuropeiskan (dagens Ukraina och Ryssland)
Folkvandringen (öster och väster) Nya dialekter – nya förutsättningar – nya språk bildas 2000 år sedan – ett av dessa språk når dagens Europa Urgemanskan talas av de olika germanska stammarna.

4 Urgermanskan Urgermanskan talas från 2000 år f.v.t – 200-talet e.v.t
Alla nordiska länder talade urgermanskan. En ”svensk” talade samma språk som en dansk eller islänning! Vi pratade ett och samma språk fram till ca 800-talet.

5 Gallehushornet Ek hlewagastiR holtijaR horna tawido
Jag Lägäst från Holt. Tolkats som Jag, Lægast, Holtes son, gjorde (eller: lät göra) hornet

6 Hur lät urnordiskan?

7 Urnordiska 200-800 e.v.t Gallehushornet har runor som inskription
Gamla runalfabetet innehöll den 24-typiga runraden. Ristades vertikalt, enklast att följa träfibrernas riktning. 300 bevarade inskrifter med den äldre runraden. Vapensköldar, smycken, stenar. Den urnordiska runraden med 24 tecken

8 Urnordiskan delas upp 800-t e.v.t delas urnordiskan upp i flera språk.
Förenklat runsystem 16 runor istället för 24 Förbryllar forskarna

9 Perioden 800-1225 Runsvenskan utvecklas
Bortfall av accent och obetonad vokal fiskaR – fiskr – fisk horna – horn gastiR – gastR – gäst Omljud viktigast är I-omljudet. Alla betonade vokaler får ett ”främre uttal” A blir Ä (lasian –læsa) O blir Ö (domian – døma) U blir Y (knutian – knyta) Omljudet som gett dagens vokalförändring från singular till plural. Son – söner Bok – böcker Diftongen ersätts (två vokaler efter varandra)[Gotländska] Stein – Sten Auga – Öga Eyra – Öra Diftongen blir senare omljud Hiarta – Hiærta – Hjärta Stiala – Stiæla – Stjäla

10 Fornsvenskan Kristendomen införde det latinska alfabetet (dagens) Äldsta texterna – lagtexter 1300-talet Tyskan har haft stor påverkan Ord från tyskan Borgmästare Fogde Stad Köpman Snickare Ammunition Gevär Tyskans prefix: be-, an- (betala, anfalla) Tyskans suffix: -het, -bar (trohet, uppenbar)

11 Nysvenskan 1526-1900 Gustav Vasa blir kung 1526
Sprider sin bibel 1540 (översättningen står sig till 1917)

12 Språkvård ” Om Keijsaren eller andre Potentater, Princer och Stater, skrifwa till Kongl. M:t på sitt modermåhl, schall på Kongl. Maij:tz sijda (vndantagande Konungen af Frankrijke) them swaras på Swensche tungomålet igen (Karl XII citerad ur: Gösta Åberg, s292) Många svenska författare har aktivt arbetat med att använda svenska ord.

13 Olof von Dalin Then Swänska Argus
”Jag känner en Fru, som aldeles skiämmer bort (fördärvar) sin Dotter. (Dock, min Läsare, wi känna wäl mer än En). Stackars Flicka, det giör mig ondt om henne, ty hon är af Naturen så Täck, så Liuflig, så Snäll och så Hurtig (så duktig och så välartad). […] Men Modren förstår sig intet på naturlig Skiönhet; Utan wanskapar henne med Smink och Franska Flugor, ja så främmande tilsatzer, Fläckar och Twång (onaturligheter) har jag sedt på den arma Flickan, at jag intet wet om de äro Graeska, Romerska eller Tyska.” (Citerad ur Gösta Åberg, s 293)

14 Franskans dominans Parallellt (eller konstigt nog) med språkvården influerar franskan det svenska språket. Franskan blir statusspråk under 1600 – 1800-talet. Fransk kung Jean Baptiste Bernadotte Franska ord Aktör/aktris, Debut, Loge, Maskerad, Replik, Regissör, Scen, Konsert, Byst, Gravyr, Mosaik Perspektiv, Ballad, Dramatik, Epik, Idyll, Roman, Rytm, Alkov, Byrå, Garderob, Trottoar, Flanell, Kalsonger, Paraply, Uniform, Frisyr, Filé, Färs, Omelett, Pralin, Puré

15 Rättstavning?/Rättstavning!
Gustav III ville få ”ordning och fason” på det svenska språket. Exempel från Mig skevs på sex olika sätt. Mig, migh, mik, mic, mich, mech. Han grundar Svenska Akademien (1786) som skulle främja svenska språket och litteraturen. Sen 1901 ger även Akademien också ut Nobelpriset i litteratur.

16 Carl Gustav Leopold 1801 skriver han Afhandling om svenska stafsättet
Första tydliga riktlinjerna om vad som gällde i skriftspråket Han är anledningen till att vi idag skriver t.ex. biljett, butelj, familj, fåtölj osv. (istället för billet, bouteille osv.) Dubbelskrivning av konsonanter för att visa att vokalljudet ska vara kort: hinna, kamma, damm, lamm (för att inte förväxlas med dam, lam osv.) Carls bok står sig fram till Då en nya stavningsreformer kommer. DT – T-ljud (T eller TT) F, FV och HV – V-ljud (V) De sista skillnaderna mellan talat och skrivet språk försvinner Tidigare hade man skrivit Vi äro, De sprungo Men sagt ” Vi är, De springer På 1940-talet var debatten ”över” nu skrev tidningar, regering och skola lika som man talade.

17 Språket hör ihop mer än du tror…
Svenska Tyska Engelska Latin Grekiska Sanskrit Persiska Fader Vater Father Pater Patér Pitár Pedar Moder Mutter Mother Mater Meter Matar Madar Syster Schwester Sister Soror Éor Svásar Khahar Broder Bruder Brother Frater Phrater Bhratar Beradar Namn Name Nomen Ónoma Naman Nam

18

19 Det stora släktträdet Så här ser det alltså ut:
Indoeuropeiska Europeiska Germanska språk Svenska Språket spreds troligen genom jordbruket. Folk slog sig ner och brukade jorden. När jorden var dålig flyttade man. Språket följde med och förändrades beroende på miljö/kultur/påverkan från andra människor