Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen – erfarenheter från Sverige

En presentation över ämnet: "Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen – erfarenheter från Sverige"— Presentationens avskrift:

1 Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen – erfarenheter från Sverige
Anna Brooks Socialdepartementet Hälsa välkomna från mig också Roligt att vi kan ha det här mötet Viktiga frågor som ligger högt på agendan: rapport om långsiktig efterfrågan på välfärdstjänster, Framtidskommissionens rapport framtidens välfärd och den åldrande befolkningen AAL-forum om välfärdsteknologi i oktober, där ett stort antal olika EU-finansierade projekt om presenterades. Kunde träffa både innovatörer, leverantörer , forskare och utförare – alla med ett stort engagemang och kunskaper om frågorna. Mycket pågår också i Nordiska länderna och det ska bli så spännande att ta del av detta i dag. Jag ska ge en översiktlig bild av vad vi har gjort i Sverige för att främja användningen av välfärdsteknologi i äldreomsorgen, och våra erfarenheter av detta.

2 Vad är välfärdsteknologi?

3 Kunskap om och användande av teknik som kan
bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständigt liv stödja eget boende förebygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov bidra till bättre resursutnyttjande och kvalitet inom välfärdssektorn Ett paraplybegrepp för kunskap och användning av teknik inom flera områden hjälpmedel Produkter och IKT-tjänster som underlättar vardagslivet för personer med funktionsnedsättning – både pga av ålder eller av andra skäl Produkter och IKT-tjänster som stödjer personal eller anhöriga eHälsa är ett annat paraplybegrepp som också omfattar informations- och kommunikationstjänster inom både hälso- och sjukvård och socialtjänstens olika verksamhetsområden. Jag kommer att berätta om vad vi gör i Sverige inom båda dessa områden.

4 Vad har vi gjort i Sverige?

5 Utveckling av produkter och tjänster - Teknik för äldre
Regeringsuppdrag till Hjälpmedelsinstitutet Syftet att utveckla bra produkter och tjänster som underlättar vardag och boende för äldre EUR per år i 6 år ( ) Stöd till företag, organisationer och kommuner Teknik för äldre har stöttat utvecklingen av bra produkter och tjänster som underlättar vardagen och boendet för äldre och anhöriga. Företag, organisationer och kommuner har kunnat ansöka om ekonomiskt stöd för att driva utvecklingsprojekt. Totalt 160 projekt har fått dela på totalt 2,5 miljoner EURO under 6 år. Projekt har handlat om teknik för kvarboende och hemsjukvård Verktyg för att testa tillgänglighet i boende – för bostadsbransch och kommuner Försöksverksamheter i 23 kommuner, Göteborg, Norrköping och Västerås. bl.a. om bra boende för äldre, vardsagsteknik som mobila GPS-larm, surfplattor för kommunikation, m.m.

6 Stöd i ett nödvändigt teknikskifte - Trygghetslarm
Hjälpmedelsinstitutet regeringsuppdrag 2010 – 2013 Storskalig försöksverksamhet har gett kunskap Sveriges kommuner måste övergå till larm som kommunicerar via internet Påbörjat arbete för standardisering av hela trygghetskedjan Trygghetslarm är ett av de vanligaste teknikstöden i äldreomsorgen användare i Sverige, ca 2,6 miljoner användare i Europa. Analog teknik används – fungerar inte längre på ett tillförlitligt sätt. Regeringsuppdrag för att stödja övergången för kommunerna. Storskalig försöksverksamhet som har gett kunskap om hinder och framgångsfaktorer. Det har blivit klart att det är nödvändigt för Sveriges kommuner att göra teknikskiftet och övergå till larm som kommunicerar vi internet. Även larmmottagningarna måste bli digitala. I uppdraget påbörjades ett arbete för att standardisera larmen och hela kedjan från larm, till mottagning av larm, åtgärd och organisation. Under morgondagen kommer vi att fördjupa diskussionerna om just trygghetslarm.

7 Stöd till utveckling och införande - eHälsa i kommunerna
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Målen för satsningen är bl.a. att öka: antalet e-tjänster för invånarna mobila lösningar för personal andelen digitala trygghetslarm För fjärde året i rad har staten satsat på utveckling av eHälsa i socialtjänsten, bl.a. äldreomsorgen. För 2013 en kraftigt förstärkt satsning. Målen är bl.a. att öka antalet e-tjänster för invånarna: t.ex. i form av e-hemtjänst. Öka användningen av mobila lösningar för personal i äldreomsorgen, för att t.ex. komma åt information eller kunna dokumentera. Säkerställa att de trygghetslarm som kommunen beviljar är digitala och fungerar.

8 Satsningen består av Stimulansbidrag till kommunerna
Regionala samordnare för eHälsa Vägledningar om hur man gör Support för frågor om trygghetslarm Stimulansbidrag om nästan 8 miljoner EURO till regional nivå Regionala samordnare som ska underlätta samverkan mellan kommuner och driva frågorna Sveriges kommuner och landsting tar fram vägledningar, som kunskapsstöd till kommunerna: om e-tjänster, mobila lösningar och digitala trygghetslarm SKL har också inrättat en support för frågor om trygghetslarm, för att kunna svara på frågor om både teknik, policy och organisation, m.m

9 Hur går det?

10 Resultat och erfarenheter
Tydlig nyttoeffekt för användare och anhöriga Samhällsekonomiskt lönsamt Webbtjänsten Välfärdsteknologisnurran Visningsmiljöer om produkter och stöd för anhörigvårdare e-hemtjänst har införts efter försöksverksamhet Flera projekt har studerats ur både ett användar- och anhörigperspektiv: välfärdsteknologi som t.ex. bättre tillgänglighet i boendet skapar ökad delaktighet, aktivitet och självständighet. Det kan vara generell bostadsanpassning, enkla förbättringar i allmänna utrymmen, mobila trygghetslarm. Stöd till anhöriga Kan förlänga kvarboendet. Det räcker inte att visa att välfärdsteknologi är till nytta för den äldre och dess anhöriga, om man inte samtidigt kan visa att det är ekonomiskt lönsamt. Därför har flera projekt utvärderats och analyserats ur ett nytto-kostnads-perspektiv. De visar på tydlig nyttoeffekt och också att det är samhällsekonomiskt lönsamt. I Sverige finns ca 1,3 miljoner anhöriga som vårdar och hjälper någon närstående. Anhöriga står för ca 70 procent av all omvårdnad. Sedan 2009 är det inskrivet i SoL att råd och stöd ska ges till anhörigvårdare, t.ex. i form av hjälpmedel. För att anhöriga ska få information om t.ex. den IKT-teknik som finns så finns ett 30-tal visningsmiljöer. Man kan hitta information om detta på webbsidan 1177.se. Det finns också ett studiecirkelmaterial Anhörigboxen. Det mest konkreta praktiska resultatet inom området är att Västerås stad beslutat att erbjuda e-hemtjänst som ett komplement till den ordinarie hemtjänsten.

11 e-hemtjänst ger livskvalitet och värde för pengarna
e-hemtjänst i form av bildtelefoni, informations- och meddelandehantering samt nattillsyn via kamera Äldre personer är positiva till stödet Personalen kan ägna tid åt dem som behöver det mest Varje investerad krona ger fem kronor tillbaka Ger brukarna högre livskvalitet Försöksverksamhet med e-hemtjänst i Västerås sedan Sedan 2007 använt IKT-verktyget ACTION som stöd till anhörigvårdare. Från och med i år en del av kommunens stöd till äldre som bor kvar hemma. Bildtelefoni: gör det möjligt att kommunicera med såväl anhöriga som hemtjänstpersonal, med andra brukare. Kan vara fjärrstyrd och på hjul: kallas giraff Nattillsyn via kamera: en kamera som ”ser” i mörker. Personal kan ringa upp kameran och se en bild av t.ex. sängen och delar av sovrummet. Avsedd för tillsyn nattetid. Hög säkerhetsnivå. Utgångspunkten har varit individnytta och ökad livskvalitet – ger större nytta för verksamheterna.

12 Gammal teknik i äldreomsorgen
År 2012 gjordes en totalundersökning i landets 290 kommuner för att kartlägga it och teknikstöd i äldreomsorgen. De vanligaste teknikstöden är tryggghetslarm och spisvakt. Ca 15 procent av kommunerna har digitala trygghetslarm. Kameratillsyn och videokommunikation har införts i väldigt liten utsträckning. Bara ett väldigt litet antal kommuner hade infört eller testat olika Internetbaserade tjänster för kommunikation, t.ex. via videotelefoni eller via TV. När det gäller Anhörigstöd så hade bara några få kommuner infört Internetbaserade informations- och kommunikationstjänster.

13 IT-stöd för administration – men mycket kvar att göra!
En klar majoritet av kommunerna använder vissa teknikstöd för att administrera omsorgsverksamheten. Få kommuner som använder moderna teknikstöd för omsorgspersonalen som t.ex. smartphones, laptops eller surfplattor.

14 Vilka utmaningar ser vi?

15 Kommunernas syn på hinder
Kräver stora investeringar – brist på resurser (62%) Okunskap och bristande kompetens (36%) Förändringsmotstånd och teknikrädsla hos personal (17%) Brister i mobiltäckning och låg kapacitet i nät En slutsats är att en majoritet av kommunerna anser att utvecklingen bromsas av ekonomin. 6 av 10 kommuner ser det som ett hinder. Ett annat hinder är bristande kompetens: det saknas personal med relevant utbildning. Det finns för liten förståelse för möjligheterna med it och teknikstöd – det gäller såväl chefer som personal. Det förekommer även visst förändringsmotstånd bland medarbetarna. Kommunerna tror att efterfrågan på teknikstöd kommer att öka. Brist på engagemang hos lokala politiker kan också vara ett hinder. Vid en rundringning till kommunerna ställdes frågan om man (medarbetaren) kunde nämna en politiker som brinner för frågorna om eHälsa och välfärdsteknologi. Det var nästan ingen som kunde det. Man upplever att det finns en ängslan om att göra fel, och en uppfattning om att man måste vara så duktig på teknik för att driva dessa frågor. Frågan om bandbredd och mobiltäckning är också aktuell. I stora delar av landet är mobiltäckningen betydligt sämre än vad telebolagen lovar. Det gör att kommuner och landsting hindras att utnyttja den senaste digitala tekniken.

16 Framgångsfaktorer och möjligheter
Riktad information Utbildning Brukarperspektiv Samverkan Ledning och styrning Kommunerna vill ha mer information, bättre kunskap och bättre och mer lättanvända produkter. Utbildning till olika målgrupper, riktad information till äldre och anhöriga samt visningsmiljöer. Kunskap om vilka stöd som finns tillgängliga spelar troligen stor roll – inte minst hos politikerna. Stöd i etik, teknik, juridik, upphandlingsfrågor – vad är det som gäller? Vad får man egentligen göra? Det finns en stor ängslan och osäkerhet om samt upphandling av tekniktjänster. Ett tydligt brukarperspektiv skapar framgång för välfärdsteknologi. Viktigt att involvera brukare och anhöriga tidigt. Samverkan inom kommunen, mellan kommun och bostadsföretag, med anhöriga och de äldre själva samt mellan politiker och tjänstemän är viktigt. Att få politiker intresserade – det måste in i kommunernas budget.

17 Vad händer nu?

18 Aktuella frågor Öppna jämförelser av eHälsa i kommunerna
Beredning av insatser för 2014 pågår digitala trygghetslarm, e-tjänster och mobila lösningar, standardisering, krav på informationssäkerhet och juridik för digitala tjänster, Good Practice, utbildning… Pågår just nu ett intensivt arbete med att planera insatser för Fortsätter på inslagen väg om eHälsa. Nya frågor som disktueras är standardisering, krav på informationssäkerhet i digitala tjänster, behovet av utbildning, att hitta Good Practice.

19 Tack för uppmärksamheten! Frågor?