Svensk idrott världens bästa

En presentation över ämnet: "Svensk idrott världens bästa"— Presentationens avskrift:

1 Svensk idrott världens bästa
SISU Idrottsutbildarna Vi är där när idrotten lär Vår vision Innebörd – bl.a Vi avstår från uppdrag utanför idrotten Svensk idrott världens bästa 1

2 Från 2008 erhåller SISU Idrottsutbildarna statligt stöd direkt från Utbildningsdepartementet
Tidigare via Folkbildningsrådet Ändrade regler till idrottens fördel Regeringen fastslår dock Vi är ett studieförbund Kommuner och Landsting tagit bort bidragen Stora skillnader i landet och olika kommuner Statligt stöd 2

3 Vad styr oss? SF äger sin egen idrottsutveckling Mervärde för lärande
Statsbidragets syfte SF – sina egna stegutbildningar och idrottsspecifika utbildningar Mervärde – det SF inte klarar – hinner med. Våra konsulenter – personlig hjälp Statsbidraget – självklart – de ger oss mest pengar Konflikt – kommunbidrag – kan ställa krav på verksamhet som inte ryms inom grunduppdraget Vad styr oss? 3

4 Statens syfte Särskilt angeläget är:
Stödet skall användas till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet Stödet får ej vara ett allmänt verksamhets- eller organisationsstöd. Särskilt angeläget är: Utbildning av ledare för idrottens behov Arbetet med värderingsfrågor Gäller för i alla fall Nytt – mer påtalat är för ledare Statens syfte 4

5 GRUNDNORM Anordnarskapet Utbildningstimme
Viktigt att det framgår – ex.vis via logga på inbjudningar, kallelser, annonser etc. Anordnarskapet kan inte överlåtas till samverkanspart. Utbildningstimme 45 min – grunden för allt bidrag, olika värd beroende på verksamhetsform. Anordnarskapet – deltagarna veta vad man deltar i Utbildningstimme – gäller fortsättningsvis GRUNDNORM 5

6 Ledare Organisationsledare
(styrelse, kommitté, valberedning, anställda) Aktivitetsledare (tränare, coacher, mentorer, domare, funktionärer) Myntat ”nya” begrepp - Vi talar om två olika slags ledare Ledare 6

7 VERKSAMHETSFORMER Lärgrupp Kurs Föreläsning Kulturprogram
Utvecklingsarbete (processledning etc.) Under 2007 tittar på normer för ”nya” verksamhetsformer. Har kunnat påverka till viss del. Påminner i stort om gamla formerna. Finns kvar – då vi i många kommuner fortfarande får bidrag som studieförbund / jämföras med andra studieförbund VERKSAMHETSFORMER 7

8 LÄRGRUPP Självlärande grupper
Plan för lärandet – tidsaspekt, mål, inriktning Minst tre deltagare inkl lärgruppsledaren Minst en utbildningstimme (45 min) Motsvarande gamla studiecirkeln – dock räcker en utbildningstimme LÄRGRUPP 8

9 KURS Ett uttalat utbildningsmål Fastställd kurs- och timplan,
Godkänd kursledare Minst tre utbildningstimmar Minst tre deltagare (exklusive ledaren) Teori-praktik: Ja om ingår i kursplanen, konsulenten avgör rimlighet teori kontra praktik OBS – minst tre utbildningstimmar KURS 9

10 KURS Avgränsning/ej rapporteringsbart
Kurser som är SF:s egna tränar- och ledarutbildningar, som ligger inom ramen för förbundets utbildningsstrategier. Kurser som DGF anordnar (redovisas till DF) Ja – om vi sköter allt och SDF:et ej rapportera till SF och/eller DF SF – äger sin egen utbildning KURS 10

11 Enskild företeelse, ej rapporteringsbar i samband med
Enskild företeelse, ej rapporteringsbar i samband med annan verksamhetsform En inriktning, ett tema Av SISU godkänd föreläsare/expert Minst tio deltagare exklusive föreläsaren Minst en utbildningstimme Finns kvar – lite mindre värd – form som finns kvar i studieförbundsvärden FÖRELÄSNING 11

12 Lärgrupp – Kurs - Föreläsning?
Skillnaderna – enkel förklaring till skillnaderna Lärgrupp – Kurs - Föreläsning? 12

13 Godkänd processledare , ej från egna föreningen
Utgör en resurs för att stärka föreningens organisationsform, struktur och utveckling av styrdokument. En inriktning som syftar till att stärka och vitalisera aktiviteter och verksamheter i föreningen Avgränsat i tid Godkänd processledare , ej från egna föreningen Minst tre deltagare exklusive processledaren Utmynna i en dokumentation/handlingsplan Nytt – i stället för de gamla ”föreningsbesöken/framtidskvällarna” – högre krav på vad som kan rapporteras Inriktningn – Process - Dokumentation PROCESS/UTVECKLINGSARBETE 13

14 Processarbete är den tid när processledaren ledare arbetet
Övrig eget arbete i föreningen = lärgrupp PROCESS/UTVECKLINGSARBETE

15 KULTURPROGRAM Minst 30 minuter
Skapa delaktighet, upplevelse och eftertanke Visas för publik (inget krav på antal) Kulturformer Teater, sång, musik, dans, dramatisk framställning, filmvisning eller utställning Höll man på att ta bort. Centralt trodde man inte det fanns kultur ute i landet KULTURPROGRAM 15

16 EKONOMI Bidragsutveckling från 2006 till 2008
Statsbidrag från ca 2 milj kr till 3,9 milj kr Landsting från ca 1 milj kr till 0 kr Kommunbidrag från ca 1,5 milj kr till kr Totalt: från ca 4,5 milj kr till 4,2 milj kr Så här har Ekonomiska konsekvenserna av uteslutningen ur Folkbildningsförbundet blivit. EKONOMI 16

17 Bidragsformer Statligt LOK-stöd: 28 kr/grupp och 8 kr/deltagare
Idrottslyft: SGF - RF - Anläggningsstöd DF – Samverkan skola-förening SISU Idrottsutbildarna - Ledarförsörjning Bidragsformer

18 Regler Bidragsberättigade deltagare: 7-20 år
Ingen övre åldersgräns för handikappidrott Bidragsberättigade sammankomst: minst tre deltagare plus ledare Ska pågå i minst 60 minuter Gemensam samling och avslutning (ej drop in) Ledarledd (lägst 13 år) Regler

19 Regler Endast en sammankomst per dag och grupp
Deltagare får räknas endast en gång per dag och idrott Kan ej söka LOK-stöd för aktiviteter under den samlade skoldagen En ansökan per förening (ej per sektion) Regler

20 Kontaktuppgifter: Tommy Staf 023-454 63, 070-693 63 63 tommy
Kontaktuppgifter: Tommy Staf ,