Uppföljningsgruppen Dialog om miljöhänsyn

En presentation över ämnet: "Uppföljningsgruppen Dialog om miljöhänsyn"— Presentationens avskrift:

1 Uppföljningsgruppen Dialog om miljöhänsyn
Magnus Per Olle Andreas Nils Pelle Caroline Håkan Anna

2 Uppföljningsgruppen Håkan Berglund, ArtDatabanken
Nils Broman, Norra Skogsägarna Andreas Eriksson, Skogsstyrelsen Magnus Fridh, Skogsstyrelsen Pelle Gemmel, SCA Olle Kellner, Länsstyrelsen i Gävleborg län Anna Hedström Ringvall, SLU Caroline Rothpfeffer, BillerudKorsnäs Per Sandberg, Mellanskog

3 Kravspecifikation – om att skruva ihop ett nytt system
OBS: ej lägga ut eller på annat sätt sprida denna bild ty oklart med upphovsrätt.

4 Hänsynsuppföljning - kravspecifikation
Ge en samsyn på krav och önskemål på ny uppföljning mellan Skogsstyrelsen och sektorn mellan skoglig verksamhet och IT Ska remissbehandlas

5 Belysa Miljövärden före avverkning
Miljövärden efter avverkning & påverkan Orsaker (för lärande) Pkt 1: Både kända och okända miljövärden

6 Tre användningar i samverkan
Officiell statistik (HUR är hänsynen) Lärande genom analyser (VAD brister och VARFÖR) Lärande i fält genom objektsvis återkoppling (HUR göra bättre) Foto: Michael Ekstrand

7 Datainnehåll Visa huvuddragen
Färre uppgifter men mer mätning i statistiken samt kvalitetssäkring. Ingen ”fri sökning” Skogsägare, traktplanerare, entreprenörer, Skogsstyrelse m.fl. kan ge sin bild i lärandet Jämförelser med hänsyn i anmälan och traktskiss Mer diskussion och test av variabler

8

9 Sträva efter jämförbarhet med vissa uppgifter i
Riksskogstaxeringen (statistik, hela landskapet) Polytax (statistik, tidsserier) Harmonisera med andra miljöuppföljningar Avverkningsanmälan (lärande) Traktskiss (lärande) Kommande standard för skogligt datautbyte

10 Objektsvis återkoppling KH (KP) Enkät/intervju UBM
DATAUTBYTE VIDGA Skogslandskap Långa tidsserier Begrepp Standarder Ny upp- följning Fjärranalys Riksskogstaxering Data Polytax FÖRDJUPA Lärande Kulturmiljö Sociala Biologisk mångfald Objektsvis återkoppling KH (KP) Enkät/intervju UBM

11 Ökad effektivitet genom samverkan

12 Förslag rörande datafångst till officiella statistiken
Skilj hänsynsuppföljning från återväxtinventering Objektsvist lärande i ädellövskog Fältbesök före och två år efter avverkning Plus flexibel del, efter behov Stickprovsmetoder och GPS

13 En idé

14 Mer arbete innan variabler kan läggas fast
Målbilder blivit stabila Harmonisera med andra definitioner och hur mätning bör göras Ta vara på redan pågående försök och utveckling Inventeringsmässigt Statistisk design Kombinera fjärranalys och fältinventering Praktiska test

15 För lärande kunna belysa:
Delar i traktskiss och anmälan där planeringen av hänsyn behöver bättras Delar i utförandet av skogliga åtgärder där hänsynen behöver bättras

16 Sammanfattande intryck av tagen hänsyn - har Skogsstyrelsen, skogsägare och entreprenör liknande bild?

17 Exempel Kulturmiljö – idé på skattningar
Körskador antal/ ha avverkat: Baserat på observation 2/3 år efter avverkning av allvarliga skador som påverkar kulturlämningar, enligt körskadepolicyn, på provytor som finns inom de avverkade trakterna (inklusive hänsynsmark). Årliga värden, baserat på glidande 3-års medeltal. Markberedning/plantering nära kulturmiljö, andel %: För de trakter som har avverkats, som innehåller kulturlämning/fornlämning och där markberedning respektive plantering har utförts, redovisas hur stor andel (%) av arealen som ligger nära lämning som har markberetts/planterats. Antal kultur/fornlämningar övertäckta/inte övertäckta med ris Särskilda resultat från KH (KulturHänsyn, f.d. kallat KP KulturPolytax) FÖR LÄRANDE Jämförelse med planerad hänsyn till kulturmiljöer i avverkningsanmälan och i traktskiss (Vad behöver bättras i traktskiss och anmälan?) Andel lämningar utmärkta i fält (kulturstubbar m.m.)

18 Övergång till nytt system

19 Extra material

20 Hänsynsuppföljning – grunder GD beslut om nytt syfte
Syftet ändras från att utvärdera tagen miljöhänsyn vid föryngringsavverkning genom att relatera den till lagen i taxering till att ge statistik som är användbar vid utvärderingar av de skogspolitiska (miljö)målen och miljömålen. Uppföljningen ska också vara användbar i efterföljande lärande hos markägaren för att åstadkomma förbättrat hänsynstagande. Begreppet LIT, Lagen I Taxering, utgår.

21 Hänsynsuppföljning – grunder GD beslut om:
Skogsstyrelsen inrättar ett externt användarråd för uppföljningar inom området skogliga miljömål. Förslag under 2013 på hur rådgivning och tillsynsverksamhet i ökad grad kan bygga på underlag från uppföljningen. Förslag under 2013 på hur kvalitetssäkringen i uppföljningen kan stärkas. Uttalat stöd för gruppens övriga förslag.

22 Nyheter Kunna användas av både Skogsstyrelsen och skogsbruket
Förberett även för uppföljning av gallring