Energi Så här tar Du fram kommentarer: PowerPoint 2000:

En presentation över ämnet: "Energi Så här tar Du fram kommentarer: PowerPoint 2000:"— Presentationens avskrift:

1 Energi Så här tar Du fram kommentarer: PowerPoint 2000:
I Bildläsningsläge: Vänsterknappen öppnar Disposition (andra knappen från vänster) på raden med visningssymboler under PowerPoint- bilden. Återställ med att öppna Bildvisning. I Bildspelsläge: Öppna först menyn med högerknappen, sedan Sidanteckningar med vänsterknappen. PowerPoint 2003: I Bildläsningsläge: Öppna Normalläge (knappen längst till vänster) på raden med symboler under PowerPoint- bilden med vänsterknappen. Kommentarerna finns under bilden. I Bildspelsläge: Öppna menyn med högerknappen, peka på Skärm och öppna Stödanteckningar med vänsterknappen. PowerPoint 2007: I Bildläsningsläge: Öppna Normal (knappen längst till vänster) på raden med symboler under PowerPoint- bilden med vänsterknappen. Kommentarerna finns under bilden. I Bildspelsläge: Alternativet saknas. Till de flesta av bilderna finns skriftliga kommentarer. Energi K-G Ahlström, Annan, Övriga skolor –

2 Visa bilden för att ta fram elever förförståelse, kunskaper eller frågor om energ.
Energi K-G Ahlström

3 Bilden ger en bra utgångspunkt för diskussioner om energi
Bilden ger en bra utgångspunkt för diskussioner om energi. Det är en satellitbild tagen med en värmekänslig kamera över norra Europa. De stora städerna har högre temperatur än omgivningen och ger en karta. K-G Ahlström

4 Bilden av en cirkel i stillhet får symbolisera bristen på energi.
K-G Ahlström

5 Animeringen i bilden symboliserar rörelse som uppstått på grund av tillförsel av energi.
K-G Ahlström

6 Energi ut Energi in K-G Ahlström
Energi har tillförts. Det kommer ut lika mycket energi som det tillförs. Energiprincipen säger att energi inte kan skapas eller förstöras, endast omvandlas. Energi in K-G Ahlström

7 Energi-former Kärnenergi Kemisk energi Elenergi Strålningsenergi
Solens inre, kärnkraftverk Kemisk energi Lagrad energi Elenergi Energitransport Strålningsenergi Ljus är synlig strålningsenergi Ord och förtydligande för de sju energiformerna. Elenergi är egentligen en energibärare som måste produceras och användas i samma ögonblick. Lägesenergi Något har lyfts upp eller tryckts samman Rörelseenergi Något är i rörelse Värmeenergi Temperaturen ökar K-G Ahlström

8 Kärnenergi finns av två slag
Kärnenergi finns av två slag. I fusion slås lättare atomer samman till tyngre, som i solenergi. I fission klyvs tunga atomer till lättare. Så är fallet i kärnkraftverk. I båda fallen blir slutprodukten lättare genom att en del av massan omvandlas till energi. K-G Ahlström

9 Kemisk energi kan lagras, som i batterier, födoämnen, bio- och fossila bränslen.
K-G Ahlström

10 Elenergi gör att det är lätt att transportera energi
Elenergi gör att det är lätt att transportera energi. Elenergi är egentligen en energibärare, som bildas och används i samma ögonblick. K-G Ahlström

11 Strålningsenergi finns av många slag
Strålningsenergi finns av många slag. En del av den upplever vi som ljus. K-G Ahlström

12 Lägesenergi finns i vattnet överst i ett vattenfall
Lägesenergi finns i vattnet överst i ett vattenfall. Andra exempel är komprimerad luft eller en spänd metallfjäder. K-G Ahlström

13 Röelseenergi innebär som namnet anger rörelse
Röelseenergi innebär som namnet anger rörelse. Flera av de övriga energiformerna är ytterst rörelseenergi. K-G Ahlström

14 Värmeenergi finns då något har högre temperatur än omgivningen.
K-G Ahlström

15 Vilken energiform? Att en stjärna lyser är ett exempel på …
I olja finns lagrad … Den sämsta energiformen är … I en spänd pilbåge finns … I ordning: Kärnenergi Kemisk energi Värmeenergi Lägesenergi K-G Ahlström

16 Nu blir det experiment! K-G Ahlström
Nu är det dags att arbeta experimentellt med energiformer och energiövergångar. Ett arbetsområde finns på Öppna Lektioner, Visa avancerad sökning, skriv in mitt namn, K-G Ahlström, i rutan under Författare och klicka på Sök. Hämta Energi- ett arbetsområde. K-G Ahlström

17 Redovisa Energiformer Så här kan du arbeta Elenergi Kärnenergi
Lägesenergi Värmeenergi Rörelseenergi Kemisk energi Strålningsenergi Så här kan du arbeta Diskutera hur ni skall arbeta. Vad kommer att hända? Vilken energiform finns? Till vilka andra energiformer kommer den att omvandlas? Gör så att något händer!  Diskutera hur energikedjan ser ut (framåt, grenar). Redovisa Rubriken Energikedjan Rita en bild Hur märktes energikedjan? Alla försökstexter har samma instruktioner med experimentet som rubrik. Följande bilder kan användas vid en uppföljning efter experimenten. K-G Ahlström

18 Från en energiform till en annan.
El- Kärn- Läges- Värme- Kemisk Rörelse- Strålnings- Batteriets kemiska energi omvandlas till elenergi när strömmen sluts. Den omvandlas i sin tur till strålnings- och värmeenergi. Värmeenergin sprids slutligen till luften runt omkring ficklampan. K-G Ahlström

19 Från en energiform till en annan.
El- Kärn- Läges- Värme- Kemisk Rörelse- Strålnings- Av bakpulvret och vattnet bildas koldioxid och trycket stiger. Bakpulvrets kemiska energi omvandlas till lägesenergi i burken som i sin tur omvandlas till rörelseenergi när locket flyger iväg. När det har nått sin högsta höjd har energin omvandlats till ny lägesenergi som i sin tur ger en ny omvandling till rörelseenergi. Till slut har all energi omvandlats till värmeenergi. Knallen når oss som ljud, vilket är en form av rörelseenergi. K-G Ahlström

20 Från en energiform till en annan.
El- Kärn- Läges- Värme- Kemisk Rörelse- Strålnings- Ett brännglas hålls i solstrålarna eller i ljuset från en projektor. Man kan påvisa värmeenergin genom att fokusera strålarna på handen eller på ett papper. Jämför gärna skillnaden mellan att fokusera på ett vitt respektive ett svart papper. Strålningsenergi har omvandlats till värmeenergi. K-G Ahlström

21 Från en energiform till en annan.
El- Kärn- Läges- Värme- Kemisk Rörelse- Strålnings- När ljuset brinner omvandlas ljusets kemiska energi till strålningsenergi och värmeenergi. För att tända ljuset behövs ett energitillskott. Det får man från tändstickans värmeenergi. K-G Ahlström

22 Från en energiform till en annan.
El- Kärn- Läges- Värme- Kemisk Rörelse- Strålnings- När tändstickan dras över plånet omvandlas handens kemiska energi till rörelseenergi. Pga friktion mellan tändsticka och plån omvandlas rörelseenergin i sin tur till värmeenergi. Tändstickan antänds och värme- och strålningsenergi bildas. När tändstickan brinner omvandlas kemisk energi till värme- och strålningsenergi. I ljusets veke förgasas stearinet av värmen från tändstickan. Gasen antänds. Ny värme- och strålningsenergi strålar ut från ljuset. K-G Ahlström

23 Från en energiform till en annan.
El- Kärn- Läges- Värme- Kemisk Rörelse- Strålnings- I en stor kork borras ett hål med samma diameter som kulan på en termometer. Termometern vrids runt i hålet och man ser hur temperaturen stiger. Kroppens lagrade energi omvandlas till rörelseenergi som i sin tur omvandlas till värmeenergi. Försöket måste utföras med försiktighet så att inte termometern går sönder. Använd inte en kvicksilvertermometer. Försöket inbjuder till tävling! K-G Ahlström

24 Från en energiform till en annan.
El- Kärn- Läges- Värme- Kemisk Rörelse- Strålnings- En elmotor ansluts till ett batteri. Batteriets kemiskt lagrade energi omvandlas till elenergi som i sin tur omvandlas till rörelseenergi och slutligen värmeenergi. K-G Ahlström

25 Från en energiform till en annan.
El- Kärn- Läges- Värme- Kemisk Rörelse- Strålnings- En summer ansluts till ett batteri. Kemisk energi i batteriet omvandlas till elenergi. I summern omvandlas elenergi till ljud, vilket är en form av rörelseenergi. Byt poler till anslutningen om summern inte ljuder, de flesta kan bara anslutas på ett sätt. K-G Ahlström

26 Från en energiform till en annan.
El- Kärn- Läges- Värme- Kemisk Rörelse- Strålnings- I röret finns en rörlig cylinder med två läppipor som ger olika ton. Cylindern ramlar ner pga jordens dragningskraft, luft går genom en av läppiporna och en ton uppstår. Kroppens kemiska energi omvandlas till rörelseenergi. När cylindern vrids till sitt högsta läge har den lägesenergi, som omvandlas till rörelseenergi när cylindern rör sig nedåt. Ljudet är en form av rörelseenergi. K-G Ahlström

27 Från en energiform till en annan.
El- Kärn- Läges- Värme- Kemisk Rörelse- Strålnings- Försöket illustrerar hur den allra största delen av vår elektriska energi omvandlas i generatorer från rörelseenergi till elenergi. Rörelseenergin kan komma från ett vattenfall eller från vattenånga alstrat i ett kärn- eller värmekraftverk. En turbin är kopplad mellan rörelseenergi och generator. I vissa dynamolampor finns ett batteri mellan generatorn och glödlampan. Elenergin från generatorn laddar upp batteriet med kemisk energi som i sin tur omvandlas till elektrisk energi när kretsen sluts. K-G Ahlström

28 Från en energiform till en annan.
El- Kärn- Läges- Värme- Kemisk Rörelse- Strålnings- När veven dras runt omvandlas kroppens kemiska energi till rörelseenergi. Ett stift spänner och frigör ett metallbleck som bildar en ton när det vibrerar. När blecket spänns omvandlas handens rörelseenergi till lägesenergi i blecket. Det ger i sin tur rörelseenergi. Vibrationen är en växling mellan läges- och rörelseenergi i blecket. Ljudet är en form av rörelseenergi. K-G Ahlström

29 Från en energiform till en annan.
El- Kärn- Läges- Värme- Kemisk Rörelse- Strålnings- En plast- eller gummiboll släpps mot golvet. För att lyfta upp den krävs en energiomvandling från armens kemiska energi till att höja bollens lägesenergi. Sen omvandlas lägesenergin till rörelseenergi. Bollen trycks samman mot golvet, ny lägesenergi bildas som i sin tur ger ny rörelseenergi osv. Bollen slutar att studsa efter en stund. All energi har då omvandlats till onyttig värmeenergi. K-G Ahlström

30 Vilken energiövergång?
Min pappa lärde mig att sparka hälen mot trottoarkanten. Då blir frusna tår varma. Jag jagar med pil och båge, drar i stängen, spänner bågen och skjuter iväg pilen. Jag kopplar in en elmotor som driver en generator för att få ström till en glödlampa som lyser. I första energiövergången omvandlas rörelseenergi till värmeenergi. I andra övergången omvandlas rörelseenergi till lägesenergi. Sedan omvandlas lägesenergin till rörelseenergi. I tredje meningen omvandlas elenergi till rörelseenergi i elmotorn. Rörelseenergin omvandlas till elenergi i generatorn. Generatorn ger elenergi som omvandlas till strålningsenergi och värmeenergi i glödlampan. Men det hade varit bättre att ansluta lampan direkt. NOVIS Läromedel

31 Energi-kvalité 1,00 1,00 Ca 1,00 0,95 1,00 0,93 0,49 vid +300 grader
Sex av energiformerna har energi av högsta kvalité. Värmeenergi är den sämsta energiformen. 0,49 vid +300 grader 0,21 vid +100 grader 0,06 vid grader 0,00 vid grader Källa Wikipedia K-G Ahlström

32 Det är skillnad på energi och energi!
temperaturen hos 1 kg vat-ten har höjts med 0,24 grader Celsius 1 kg vatten rör sig i samma riktning med hastigheten 161 km/h Den tillförda energin är lika stor i båda fallen. En förklaring är att rörelseenergin är riktad åt ett håll i vänstra sekvensen medan värmeenergin till höger är oordnad rörelseenergi hos molekylerna. Det är skillnad på energi och energi! K-G Ahlström

33 Nyttig energi Tillförd energi Onyttig energi K-G Ahlström
Av den tillförda energi är en del nyttig (kallas exergi) och skapar rörelseenergi. I alla energiomvandlingar blir en del onyttig oordnad rörelseenergi som oftast ger värmeenergi En del av den nyttiga energin kan sedan användas i nya energiomvandlingar. Ingen energi har försvunnit men kvalitén har sjunkit. Tillförd energi Onyttig energi K-G Ahlström

34 Verkningsgrad är Nyttig energi Tillförd energi K-G Ahlström
Verkningsgrad är nyttig energi dividerad med tillförd energi. Bilderna som följer talar oftast för sig själva. Verkningsgraderna är mycket ungefärliga. Tillförd energi K-G Ahlström

35 Verkningsgrad 30 % K-G Ahlström

36 Verkningsgrad 100 % K-G Ahlström
Här är verkningsgraden 100%, men elenergi av högsta kvalité omvandlas direkt till värmeenergi av mycket låg kvalité. K-G Ahlström

37 Verkningsgrad 5 % K-G Ahlström
En glödlampas verkningsgrad är liten, det mesta av den tillförda energin blir värme. K-G Ahlström

38 Verkningsgrad 25 % K-G Ahlström
En lågenergilampa har högre verkningsgrad än en vanlig glödlampa. Man sparar därigenom energi. K-G Ahlström

39 Verkningsgrad 6-18 % Solfångare som ger varmvatten. K-G Ahlström

40 Verkningsgrad 30 % Solceller ger elenergi. K-G Ahlström

41 Verkningsgrad 1 % K-G Ahlström
Verkningsgraden för fotosyntesen är mycket låg. Det är svårt att samla upp all den energi som flödar från solen. K-G Ahlström

42 Verkningsgrad 44 % K-G Ahlström
Verkningsgraden för vindkraftverk är hög – när det blåser! K-G Ahlström

43 Verkningsgrad 70 % K-G Ahlström
I många hus finns i dag värmeväxlare där varm luft inifrån huset värmer upp kall uteluft som strömmar in i huset. K-G Ahlström

44 En energiomvandling ökar oordningen
I alla energiomvandlingar minskar kvalitén hos den tillförda energin eller som man säger ”Oordningen ökar!” K-G Ahlström

45 En människas effekt Effekt ca 100 W K-G Ahlström
En människas effekt är jämförbar med en glödlampas på drygt 100 Watt. Det räcker för att få något i sig för att överleva och få någon efter sig för att arten skall leva vidare. Villkoret är att man inte är för många, går för att förflytta sig, bor i rätt område och inte är kräsen. När våra förfäder drog ut i världen från Afrika blev effekten otillräckligt. Man skulle kunna säga att ur energisynpunkt har människan för lite muskler och för stor hjärna. K-G Ahlström

46 ? Hur många energislavar behöver vi? K-G Ahlström
Energislavar med samma effekt som en människa behövs, människor och djur, vind och vatten, kol och olja, kärnenergi. K-G Ahlström

47 Hur många energislavar?
”Om vi teoretiskt sett omvandlar den energi som vi dagligen använder till muskelkraft så har den genomsnittlige amerikanen 75 "energislavar" till sitt förfogande som arbetar dygnet runt alla årets dagar. Den genomsnittlige invånaren i Bangladesh har mindre än en." Per Eliasson, universitetslektor i miljöhistoria vid Malmö högskola. Nationalencyklopedins Internettjänst. I Sverige har varje svensk ett sextiotal energislavar, huvudsakligen från i ordning uppifrån olja, kärnenergi, biomassa och vattenkraft. K-G Ahlström

48 Kombinera land med antal energislavar!
Danmark Bangladesh Mexico USA Grekland Ryssland Sverige Kina Frankrike Kanada Finland 2 12 15 26 35 42 43 57 69 75 80 Antalet energislavar i några länder. Ojämlikheten är slående. K-G Ahlström

49 The point is on planet Earth right now there are less than 2 hectares per capita of productive land and water. (William Rees) Hur många behövs med nuvarande standard i… Afrika Indien Kina Europa USA 4,45 2,11 1,37 9,42 0,89 Bilden illustrerar ojämlikheten på ett annat sätt. William Rees , (född 18 december 1943), är professor vid University of British Columbia och tidigare chef för Sektionen för gemenskapen och regional planering (BRANT) vid UBC. Rees har undervisat vid University of British Columbia sedan Hans främsta intresse är i offentlig politik och planering som rör den globala miljöutvecklingen och ekologiska förutsättningar för en hållbar socioekonomisk utveckling. Rees bok om ekologiska fotavtryck, publicerades 1996 och finns nu tillgänglig på engelska, kinesiska, franska, tyska, ungerska, italienska, japanska, lettiska, och spanska. K-G Ahlström

50 Hur många män- niskor tål jorden? Om vi le-ver som i: Rwanda Indien
England USA 1,5 miljarder 2,5 miljarder 15 miljarder 18 miljarder Ett tredje sätt att illustrera ojämlikheten. Uppgiften kommer från ett TV- program kommenterat av sir David Attenborough, sänt hösten 2010. K-G Ahlström

51 Jordens viktigaste energikälla är solen
Jordens viktigaste energikälla är solen. Den ger genom fotosyntesen biomassa och vegetabiliska födoämnen. Den lagrade kemisk energi i fossila bränslen. Biomassan, kol och olja kan i sin tur ge elenergi och användas i vår vardag till värme, rörelse och kemisk industri. Solen värmer upp land och hav men olika mycket. Det ger rörelseenergi i vindar och vattnets kretslopp. Även här får vi elenergi. Solen kan genom solceller direkt omvandlas till elenergi. Kärnenergin ger elenergi. som egentligen är en energibärare. K-G Ahlström

52 De fossila bränsle kommer att ta slut, så i framtiden finns bara solen och kärnenergi kvar som jordens energikällor. K-G Ahlström

53 Energikällor Kol K-G Ahlström
De fossila bränslena är i dag viktiga energikällor eftersom de innehåller kol och är brännbara. Energikällor Kol K-G Ahlström

54 Förbränningen av de fossila bränslena ger miljöproblem
Förbränningen av de fossila bränslena ger miljöproblem. Koldioxid bildas och lägger sig som ett täcke över jorden. Värme från solen kan komma in till jorden genom koldioxidskiktet men den värme som skulle stråla tillbaka ut i rymden för att det skall bli balans kan inte komma ut. Följden blir att jordens temperatur ökar. Det är det som kallas växthuseffekten. CO2 K-G Ahlström

55 Samband energislavar och koldioxdutsläpp!
Indien (5) Kina (12) Mexico (15) Grekland (26) Danmark (35) Ryssland (42) Frankrike (43) Sverige (57) Finland (69) USA (75) Kanada (80) 1,2 2,7 3,8 5,8 6,2 8,5 8,9 9,9 12,0 16,5 20,2 Bilden visar sambandet mellan antalet energislavar i några länder och den koldioxid som länderna släpper ut. Även här är ojämlikheten slående. K-G Ahlström

56 I stället för olja och kol
Solens energi kan fortfarande omvandlas till andra energiformer. K-G Ahlström

57 I stället för olja och kol
Kärnenergin kan inte ge någon fotosyntes. K-G Ahlström

58 All energi från solen! Människan använder bara en bråkdel av den solenergi som når jorden. Problemet är att samla den. All energi som vi använder på jorden är 1/ av inflödet från solen. K-G Ahlström

59 Sex grader För några år sedan skrev Mark Lynas boken Sex grader där han beskrev följderna om jorden och världshaven värmdes 2 grader, 3 grader osv. Mark Lynas är journalist och miljöaktivist. Han föddes 1973 på Fiji, växte upp i Peru, Spanien och Storbritannien och bor numera i Oxford. Han är något så ovanligt som en journalist med en mission och har även skrivit boken Oväder (2005). K-G Ahlström

60 Professor David JC MacKay
Sluta prata nonsens om energi – ta reda på fakta! Klimatföränd-ringarna är i princip ett energiproblem! Energisnål och miljövänlig är samma sak! Rapport från Energikon- ferensen mars 1974 En engelsk professor, David JC MacKay, har skrivit boken "Sustainable energi - without the hot air", som handlar om hur man skall få hållbar eller godtagbar energi utan att genom förbränning av fossila bränslen skapa värmeenergi. Han tycker att det pratas för mycket nonsens och för lite fakta och att miljö- och klimatförändringar i princip är ett energiproblem. Så nämns även i rapporten från den globalaenergikonferensen i Stockholm redan 1974. Professor David JC MacKay K-G Ahlström

61 Boken är skriven… …för de som borde veta bättre, politiker, media, opinionsbildare, …utan att ta hänsyn till miljö, ekonomi och sociala aspekter. Boken är skriven för de som borde veta bättre och handla därefter. K-G Ahlström

62 Gör energi begripligt med tre likvärdiga enheter!
En 40- watts-lampa som brinner 24 h. En kWh per per-son och dag kost-nad drygt 1 kr! En energislav arbetar dygnet runt! Professor MacKay vill göra energibegreppet förståligt för allmänheten. Han lanserar därför den energi som en 40-Wattslampa drar när den är tänd 1 dygn som en energienhet. Det motsvarar ca 1 kiloWatttimma. En jämförbar enhet är den mänskliga energislavens insats under 1 dygn K-G Ahlström

63 Varje engelsmans energibehov är 125 kWh/dag.
Hur skall det lösas utan fos-sila bränslen? I dag 10 st 2 400 st Han visar tydligt hur stort dagens beroende är av fossila bränslen. Tillskott 11 st 4 500 st Behov 300 st st K-G Ahlström

64 Några konsekvenser Det behövs 840 miljoner elbilar, 4,2 miljoner i Sverige! Solel från Sahara Kärnkraft Färre människor Ändrad livsstil Effektivisering Ny teknik Konsekvenserna talar för sig själva. K-G Ahlström

65 Peak Oil Wikipedia K-G Ahlström
Oljeproduktionstoppen, även kallad peak oil, är den tidpunkt då den maximala råoljeproduktionen är uppnådd, varefter den kommer att minska tills den hanterbara råoljan tagit slut. Att denna punkt förr eller senare kommer att inträffa är oemotsägligt eftersom oljan anses vara en ändlig resurs, men exakt när detta händer är omdebatterat.[1] Wikipedia K-G Ahlström

66 Alternativa energikällor till kol och olja
En annan av bokens intressanta tabeller är hur stor effekt som kan utvinnas på 1 kvadratmeter av jorden med olika metoder. Ur professor David JC MacKey´s bok: Sustainable Energy –without the hot air. NOVIS Läromedel

67 Återvinning De närsalter vi utsöndrar genom urin och faeces räcker för att odla de ca 250 kg spannmål varje person årligen behöver för att täcka sitt behov av kalorier och proteiner. Viktigaste närsalterna Urin 500 l Faeces 50 l Totalt Närsalter för 250 kg spannmål Kväve 5,6 kg 0,09 kg 5,7 kg Fosfor 0,4 kg 0,19 kg 0.6 kg 0,7 kg Kalium 1,0 kg 0,17 kg 1,2 kg Total mängd 7,0 kg (94%) 0,45 kg (6%) 7,5 kg (100 %) För att odla de växter som ger oss mat, måste vi tillföra en rad närsalter såsom kväve, fosfor och kalium samt ytterligare ett 25-tal så kallade mikronäringsämnen. I modernt jordbruk ges dessa som konstgödsel, men dessvärre leder dagens stora användning till utarmning av jordens resurser och då kommer skördarna obevekligt sjunka. De närsalter vi utsöndrar via toalettavfallet används knappast alls, utan spolas ut i sjöar och vattendrag, där de ger algblomning, syrgasbrist och döda havsbottnar. Vi förorenar också med patogena bakterier och virus, och världens stora floder är nu mer eller mindre permanent virusinfekterade. Detta är knappast ett system värdigt ett utvecklat samhälle. Naturligtvis skall vi skapa ett slutet system, som inte släpper ut vare sig bakterier eller virus och där toalettavloppets närsalter samlas och används för gödsling av nästkommande års gröda. Något överraskande svarar urinen för hela 90% av människans närsaltutsöndring. Men tänker vi efter är det inte så egendomligt: Växterna tar upp närsalter från marken och bygger in dem i sitt organiska material. När vi sedan äter av växterna, kommer det att resorberas i mag/tarmkanalen över till blod och sedan till våra celler. Här bryts materialet ner och då blir närsalterna restprodukter. Dessa går tillbaks till blod för vidare transport till njurarna, där de utsöndras i urinen. Professor Mats Wolgast (Documenta Geigy, Wissenschaftlige Tabellen, Basel , 1960) K-G Ahlström

68 Energiransonering K-G Ahlström
Det har diskuterats om koldioxid- eller energiransonering är en lösning, dvs varje människa skulle bara få släppa ut en viss mängd koldioxid eller få använda en viss mängd energi. I dagens datoriserade samhälle skulle det vara tekniskt möjligt att hålla kontroll, men är det politiskt möjligt? K-G Ahlström

69 Jag sträcker mig ut från mitt körsbärsblad och spanar mot evigheten: evigheten är alldeles för stor i dag alldeles för stor och tusenmila Jag tror jag stannar på mitt körsbärsblad och mäter upp mitt gröna körsbärsblad Mätarlarven Dikten får stå för sig själv utan kommentarer. Werner Aspenström K-G Ahlström

70 Hur fortsätta arbetet med energi?
K-G Ahlström

71 Ett sätt är att arbeta med sex energikällor, på bilden finns vattenkraft, solenergi, biomassa, olja, kärnenergi och vindkraft K-G Ahlström

72 Att få göra en modell i slöjden! Va häftigt !
Min energikälla är toppen. Jag måste ta fram allt som är bra! Din är kass! En sån dum energi-källa har jag aldrig sett förr! Min energikälla är superbra, och det skall jag tala om så att alla fattar det! Så här kan man arbeta. Samla information och strukturera den. Informationen sprids vidare till de andra grupperna. En bättre möjlighet än att en grupp redovisar inför hela klassen är att låta en grupp redovisa för en annan grupp osv. Låt grupperna samla argument för att deras energikälla är bra och att någon annans energikälla är dålig. Samverka gärna med slöjd för att bygga modeller. Först tar jag reda på allt om min energikälla, sen ordnar jag till det! K-G Ahlström

73 Hämta ett arbetsområde
med energiexperiment. Gå in på Klicka på Lektioner, klicka på alternativet Visa avancerad sökning eller låt bli att klicka på alternativet Dölj avancerad sökning. Skriv in mitt namn, K-G Ahlström, i rutan under Författare. Klicka sedan på Sök. Välj Energi - ett arbetsområde och Ladda ner. K-G Ahlström

74 Länkar Leta på Google K-G Ahlström
Leta på Google, t ex energi, energikällor, energislag, energiövergång, energislav, energikris, energikvalité, effekt, verkningsgrad, Peek Oil, Mark Lynas, Professor JC MacKay mm. K-G Ahlström

75 Artiklar Energi förklarar varför det händer.
Energisnål och miljövänlig är samma sak. Energislavar tydliggör det ofattbara. En morot för motion och ren miljö. Gå in på Klicka på Lektioner, klicka på alternativet Visa avancerad sökning eller låt bli att klicka på alternativet Dölj avancerad sökning. Skriv in mitt namn, K-G Ahlström, i rutan under Författare. Klicka sedan på Sök. Välj artikel. K-G Ahlström

76 En morot för motion och ren miljö.
 I en av Sveriges största månadstidningar fanns sensommaren 2009 en intressant insändare om miljö och bistånd. En pensionär beskriver hur hon plockar upp skräp, flaskor och burkar under sina promenader. Skräpet hamnar i närmaste papperskorg, burkar och flaskor i en pantautomat i ett varuhus. Ett tryck på bidragsknappen ger panten till ett 90-konto. Sida bidrar här med nio kronor för varje bidragsenkrona. En undersökning i några större livsmedelshallar i Linköping gav till resultat att i två finns bidragsknappar, dock inte vid alla pantautomater. I övriga hallar och affärer saknas dessa. Gå in på Klicka på Lektioner, klicka på alternativet Visa avancerad sökning eller låt bli att klicka på alternativet Dölj avancerad sökning. Skriv in mitt namn, K-G Ahlström, i rutan under Författare. Klicka sedan på Sök. Välj uppgiften. K-G Ahlström

77 Jordens miljö- och klimatproblem är egentligen ett energiproblem
Jordens miljö- och klimatproblem är egentligen ett energiproblem. Det viktigt att alla, inte minst barnen som har sin framtid framför sig och kan påverka vuxna har förståelse för begreppet energi och vad människornas energiuttag innebär för vår jord. Alla lärare är här nyckelpersoner. K-G Ahlström