Halvtidsrapport: Tillit Stockholmskommissionen, träff den 31 augusti 2012.

En presentation över ämnet: "Halvtidsrapport: Tillit Stockholmskommissionen, träff den 31 augusti 2012."— Presentationens avskrift:

1 Halvtidsrapport: Tillit Stockholmskommissionen, träff den 31 augusti 2012

2 Det har vi gjort (första halvlek) •Studiebesök •Arbetsgruppsträffar •Hearings

3 Tre prioriterade frågor •Tilliten till äldreomsorgens kvalitet •Tilliten till förskolans möjlighet att utveckla barnen •Tilliten till en likvärdig skola

4 Del 1: Insikt

5 Debatt i media •Äldreomsorgen har stora kvalitetsbrister, ifrågasättande av privata vinster •Segregationen inom den svenska skolan ökar •Barnomsorgsgaranti samt barngruppernas storlek

6 Rön från forskningen •Äldresidan: Nestor FoU-center, exempel rapporten om Socialt Innehåll i äldreomsorgen •Skolverket: ökad segregation i skolan •En god start – en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan/förskola

7 Inspel från think tanks m.m. •Rekryteringsbehovet inom äldreomsorgen en stor utmaning •Behov av innovationer inom välfärden •Hur behåller vi och attraherar de bästa lärarna?

8 Kunskap från möten och besök •Ledarskapets betydelse •Otydliga kvalitetsparametrar •Låg status inom läraryrket

9 Så tycker medlemmarna •Stort förtroende för M-politikerna •Skillnader i omdömet om M:s politik •Stor andel ”varken eller”

10 Del 2: Åsikt

11 Samhällsproblemet – det här vill vi förändra •Bristande kvalitet inom äldreomsorgen •Ökad tillgänglighet till välfärdstjänster •Minskad segregation mellan skolor och ett kraftigt resultatlyft i skolan

12 Det ska vi göra (andra halvlek) •Träffa profession med fokus på policy •Verksamhetsbesök/arbetsgruppsmöten •Utgå ifrån utpekade problemområden

13 Halvtidsrapport: Trygghetsgruppen Stockholmskommissionen, träff den 31 augusti 2012

14 Det har vi gjort (första halvlek) •Fem arbetsmöten med gruppen •Trygghetskväll på Blå Hörnet, öppen för medlemmar •Fryshuset/Lugna Gatan/Nattvandrarna •Fått redovisning av Stockholms trygghetsmätning och förebyggande arbete •Stadens trygghetsgrupp (från KF) •Möte med Söderandans grundare •Möte med samordnare för sociala insatsgruppen •Möte med fältassistenter •Enskilda studiebesök i olika verksamheter

15 Tre prioriterade frågor vi tittat på under våren •Vad tycker medborgarna om tryggheten i Stockholm? •Ungdomars situation idag •Vad gör olika aktörer, var finns potential och var finns problem?

16 Del 1: Insikt

17 Debatt i media •Världens vackraste huvudstad – eller en stad där de sociala och ekonomiska klyftorna växer och otryggheten ökar? •Svårigheterna att effektivisera (och mäta) polisens insatser. Var tog resurserna vägen? •Lokaltidningar: mkt kring lokala otrygghetsfrågor – gäng, fylla, nedskräpning, tigger etc.

18 Rön från forskningen •Tidiga insatser mot unga i riskzonen kostar men är billigare än att låta dem hamna i kriminalitet •Polisen är inte enda lösningen. Kommun, landsting och civilsamhälle måste samordnas bättre •Det finns bra modeller – men mycket viktigt att jobba med löpande utvärderingar och att styra mot konkreta resultat •Många satsningar görs ad-hoc och utan långsiktighet, samordning eller konkreta mål

19 Kunskap från möten och besök •Ingen människa föds kriminell och varje människa som hamnar i en kriminell livsstil är ett misslyckande för samhället (många exempel på att insatser kunde gjorts tidigare) •Alkohol och droger finns nästan alltid med i otrygga miljöer, vid brottslighet och som bakgrund till kriminalitet •Den offentliga miljön/rummet är viktig

20 Så tycker medlemmarna •Stor majoritet upplever Stockholm som en trygg stad (81% svarar 7-10). •Mest otrygg känner man sig: –På gator och torg – 39% –I offentliga transporter – 27% –I hemmet – 8% •14% har antingen själva eller har någon närstående som under senaste 12 mån har blivit utsatta för våld eller hot om våld

21 Otrygga platser (medlundersökning) Kvällstid: •Slussen, Plattan, Medis, Gullmarsplan, Fridhemsplan, Klara kyrka •Mörka gator •Tunnelbanan •Torg i förorter Dvs – platser som dagtid är fyllda med liv

22 Citat från medlemsundersökning •”Fler poliser synligt på gatorna, kameraövervakning på strategiska platser, bättre belysning” •”Se till att det finns anledning till folkliv” •”Belysa mörka platser, personal på tågperronger”

23 Förslag från medlemmar •Synligare och fotpatrullerande poliser •Kameraövervakning •Bättre belysning i offentliga miljöer •Fler levande miljöer - verksamheter •Staden borde ha trygghetsväktare (polisen kan/ska inte göra allt) •Städa snabbt efter skadegörelse •Ungdomsgårdar, grannsamverkan

24 Några insikter från gruppen i halvtid •Många åsikter om polisen – finns sannolikt övertro på fler poliser som lösning på sociala problem •Otrygga skolmiljöer skapar otrygga/stökiga ungdomar •Få förväntar sig något av civilsamhället – som gör ett jättejobb

25 Del 2: Åsikt

26 Samhällsproblemet – det här vill vi förändra •Tryggheten i offentliga miljöer och transporter •Tidigare och effektivare insatser mot unga som riskerar att hamna snett •Organiserad brottslighet ska inte få fäste i staden utan mötas tidigt och samordnat •Brottsoffer måste få relevant stöd •Underskatta inte upplevd trygghet

27 Vår vision •Stockholm ska vara ett tryggt nav i en växande region. •Trygghet ska gälla för alla, i hela Stockholm •Stockholm ska vara en levande stad där människor möts

28 Våra förslag inför valet 2014 •Utveckla belysningsstrategi till fler platser •Grannsamverkansprojekt i hela Stockholm •Tidiga insatser mot unga i riskzonen •Trygghetsvärdar och trygghetslarm i offentliga miljöer och transporter •Markerade kameraövervakade zoner •Fler fotpatrullerande poliser och fler mobila stationer •Trygghetsfond som civilsamhället kan få stöd ur •Fortsatt nolltolerans mot organiserad brottslighet

29 Det ska vi göra (andra halvlek) •Träffa fler som har konkreta policyförslag •Själva formulera förslag som är relevanta och realistiska att genomföra •Skriva rapport

30 Halvtidsrapport: Tillväxt Stockholmskommissionen 31 augusti 2012

31

32

33 Inspel från forskning ”Konkurrens på bostadsmarknaden” ”Fem utmaningar för hållbara städer” ”Cities of opportunity 2011”

34 …och från think tanks ”Hur vi bygger spelar roll för tillväxt och skapande” ”Nystartszoner löser inte alla utmaningar” ”Nya trafiklösningar för ett växande Stockholm” ”Fler bostäder avgörande men även underhålla de som finns”

35 Kunskap från möten och besök • Stockholm har nått väldigt långt, men… • Glöm Malmö, det handlar om Köpenhamn och Shanghai • Det lokala företagsklimatet spelar roll! • Stockholm ska vara modernt. Men alla som bor här kan inte bli app- utvecklare • Det är svårt att tänka nytt utan tak över huvudet • Hållbarhet mycket annat än att förbjuda flyg och stänga av varmvattnet • Tillväxtpolitik handlar om skatter, regler och vägar. Men också om förskola, attityder och att må bra • Visst har vi färre civilingenjörer än Kina. Men våra ska vara mer kreativa!

36

37 Intressanta områden inför valet 2014 •Bygg ut tunnelbanan •Underlätta nybyggnation och förtätning •Minskat regelkrångel, kortare handläggningstider, lotssystem, etc •Gör det enklare att leva mer hållbart i vardagen •Se till att Stockholm har landets bästa lärare

38 Andra halvlek • Se på gränsöverskridande uppdrag (andra arbetsgrupperna)? • Konkretisera ny policy! • Formulera konkreta frågor som vision, mål och vallöfte

39 Halvtidsrapport: Tid Stockholmskommissionen, träff den 31 augusti 2012

40 Vilka är vi som gör jobbet? •Thord Swedenhammar • Håkan Franzén • Johanna Sjö • Christina Elffors-Sjödin • Maria Abrahamsson • Cornilla von Plomgren • Christopher Hamrén • Henrik Nerlund • Niclas Bengtsson • Annika Jonsell •Regina Kevius, vice ordförande •Kristoffer Tamsons, ordförande

41 Några saker vi gjort •Möten och samtal •Fördjupnings- presentationer •Workshop •Eget skrivarbete •Föreningsmöten •Vårkonferensen •Samtal med verkligheten

42 Vad är det som gör tid så speciellt?

43 •Tiden är fullt jämlikt fördelad mellan människor •Tiden upplevs däremot olika från människa till människa •Tiden är samtidigt det kanske mest personliga vi har •Tiden är i en storstad en ständig bristvara

44 Vad vet vi om tiden i vår tid? •Vi har aldrig haft så mycket fritid som vi har nu •Det har att göra med att teknisk utveckling och vårt sätt att leva radikalt förändrats under bara några generationer

45

46 …samtidigt •Många människor upplever i dag att de har för lite tid för att kunna leva det liv de vill •Denna upplevelse springer ur det positiva att vi har nått så långt i utvecklingen att vi: •1) överhuvudtaget har tid att valfritt spendera samt •2) ett oändligt utbud av olika aktiviteter att lägga tiden på

47

48 Är bristen på tid bara ett personligt problem? •Tidsbrist kostar för människor och för samhället •Tidsbrist föder frustration och otillräcklighet •Tidsbrist leder till stress och ohälsa •Tidsbrist skapar ofrihet i vardagen

49 Staden är en tidstjuv •Många människor skapar trängsel som skapar störningar i tiden och därmed förspills människors liv •Vi påverkas psykologiskt av allt högre tempo och förväntningar på oss själva samt våra medmänniskor •I en storstad har vi fler att jämföra oss med, mer som måste hinnas med och mer att uppleva •Vi tycker oss också ha rätt att ställa högre krav på tillgänglighet, tid och rum

50 Hur kan vi se det här i Stockholm? •Stockholmare har i snitt 77 minuters restid varje vardag eller 6,4 veckor per år •Det tar i snitt 1,5 ggr längre att pendla med kollektivtrafik än med bil •Det finns en utbredd känsla av stress och otillräcklighet •Stockholmsregionen växer med 40 000 människor varje år

51 Det handlar också om hur vi byggt staden •Satelitstäder istället för sammanhållen stad •Brist på mix av bostäder, arbetsställen och service •En stad som lever 24H har en politik som tänker 9-5

52

53 Har det inte alls blivit bättre? •RUT, ROT och Jobbskatteavdraget skapar möjlighet till ökad ekonomisk frihet att köpa sig tid •Stockholmsöverenskommelsen har inlett arbetet med att förbättra trafiken •Vårdvalet och andra valfrihetsreformer har ökat möjligheten till både frihet och tid •Det byggs och det byggs stad

54 Vad tycker medlemmarna? •Kollektivtrafiken viktigast för att ge människor mer tid (57%). Fler, bättre och alternativa förbindelser (43%) och tätare turer och avgångar viktigast för att nå dit (20%). •Bilköer (34%) samt förseningar och störningar största problemen i trafiken (31%) •Telefonköer (40%), handläggningstider (18%) och dåliga öppettider (14%) största problem i offentlig service •Mer service nära hemmet (30%) är tillsammans med kortare restider och närmare till jobbet (27%) viktigast för att få mer tid i vardagen

55 Vad har vi då diskuterat?

56 Tiden i trafiken •Mer kollektivtrafik, fler tvärförbindelser och bättre trafikinformation •En reseplanerare som möjliggör mer än planering av kollektivtrafik •Nyttja vattenvägarna och möjliggör infartsparkering •Det måste kosta att skapa trängsel och ta tid och rum

57 Tiden i välfärden •Telefontider, tillgänglighet och öppettider måste bli bättre •Vårdguiden räcker inte – dags för välfärdsguiden? •Kan skolan också ta ansvar för fritidsaktiviteter och annat? •Ska offentlig service fungera som i Vinslöv eller som Stockholm?

58 Tiden i staden •Det måste byggas tidssmart, tätt och sammanhängande •Höjd sparar tid, möjliggör mer och bättre service •Kanske ska vi komplettera p-talet med ett g-tal (”gårdstal”) och ett t-tal (”tidstal”) som anger närhet till kollektivtrafik?

59 Vad ska vi göra framöver? •Fortsatt diskussion och fördjupning i huvuduppdraget •Fler samtal med medlemmar och föreningar •Hearing och besök •En bättre strategi för media

60