Våren 2013 Kirsti Kaski Maije Sjöstrand

En presentation över ämnet: "Våren 2013 Kirsti Kaski Maije Sjöstrand"— Presentationens avskrift:

1 Våren 2013 Kirsti Kaski Maije Sjöstrand
Amningsutbildning BB 28 Våren 2013 Kirsti Kaski Maije Sjöstrand

2 Innehåll: Amningsstrategier Styrdokument Frågor Film: Skin to skin

3 AMNINGSSTRATEGI Ankomstsamtal Hud – mot – hud Amningsobservation
Hands off Sittande och liggande amning Amningsnapp Barn som inte visar tecken på att vilja amma Sugvilligt barn som inte greppar

4 Barn som ”vill amma hela tiden”
Såriga vårtor Opererade bröst Vid hemgång Checklista amning SOSFS 2008:33 WHO:s amningsråd

5 ANKOMSTSAMTAL Attityd till amning? - Hur har du tänkt dig amningen?
Har barnet ammat på förlossningen? - Hur kändes det? Hur gick det till? Fick ni hjälp? Förväntningar och önskemål - Vilken hjälp önskar du av personalen? Ev tidigare amningserfarenhet

6 INFORMATION Förklara för föräldrarna som vill amma att amningen kommer i första hand. Barnets amningssignaler Handen till munnen, vrida på huvudet, slicka, smaska, picka, läten, skrik Barnets nyföddhetsbeteende, friska, fullgångna Kan sova mycket (första dygnet), vara vaket mycket (även på natten), individuellt, närhetsbehov Anknytning - barnet har ett medfött behov att knyta an, vara nära

7 Hud- mot-hud - barnet ligger på mage i bara blöjan på mammas nakna överkropp mellan brösten med filt eller täcke över

8 lugn amning värme doft blodsocker hjärtfrekvens gråt hudbakterier
Barnets stress av att födas minskar • Barnet gråter mindre • Barnet blir varmt och håller temperaturen • Barnets blodsocker blir stabilare • Barnets doftcentrum stimuleras och hjälper barnet att lokalisera bröstet och börja suga • Barnets händer som rör mammas bröst gör att oxytocinnivån hos mamman stiger. Oxytocinet är lugnande och hjälper bröstmjölken att rinna ur brösten vid amning. • Barnets intresse för att suga på bröstet vaknar till liv • Barnets hudkontakt med sina föräldrar främjar anknytning. hudbakterier oxytocin anknytning

9 - undvika första dygnen Handhygien
Kolostrum, råmjölk stor variation i mängd, kommer droppvis första dygnen, bildas tidigt under graviditeten, gul, genomskinlig, trögflytande, innehåller antikroppar och näring Handmjölkning visa alla Napp - undvika första dygnen Handhygien

10 ERBJUD Att vara med vid en amning
Att visa hur man kan amma sittande och liggande - Docka och bröst Att visa olika sätt att hålla barnet Att hjälpa till så ofta mamma önskar

11 AMNINGSOBSERVATION AMNINGSOBSERVATION Berätta om syftet
Förklara barnets amningssignaler Lägg märke till: - mammans sätt att hålla barnet - barnets position - barnets rooting, sätt att gapa, tungans position - tillräckligt stort tag om bröstet - sugmönster, ev. sväljningar - bröstvårtans form efter amning

12

13

14

15

16 Om något behöver korrigeras
berätta: vad hur varför

17 HANDS OFF

18 SITTANDE Bekväm sittställning Motsatt arm/madonna
Barnets överläpp mot bröstvårta, invänta rooting och sökreflex Nära mamma Ev. kudde under barnet

19 LIGGANDE Ligga bekvämt på sidan Kudde under huvudet, undre armen fri
Övre armen håller i babyn, hjälper babyn närmare vid stort gap

20 AMNINGSNAPP Sårig vårta, smärta Indragen vårta Rätt storlek
Applicering , hygien Information om positiva och negativa effekter Ev pumpa paralellt

21 BARN SOM INTE VISAR TECKEN PÅ ATT VILJA AMMA
Första dygnet: hud mot hud barnets energireserver erbjud bröstet när barnet är vaket forcera inte ev handmjölka/pumpa

22 Följande dygn: Tänkbara anledningar
-ikterus, lågt blodsocker, ev konsultera barnläkare Handmjölka/pumpa Tillmatning med kopp eller sked Hud mot hud

23 SUGVILLIGT BARN SOM INTE GREPPAR
Amningsobservation - tillräckligt gap, tungans position, kort tungband Läge och position Hud mot hud Handmjölka/pumpa för att stimulera mjölkproduktionen Forcera inte – tillmata med sked eller kopp Ev amningsnapp

24 BARN SOM VILL AMMA ”HELA TIDEN”
Normalt beteende – betona det friska Råmjölken kommer droppvis Hud-mot-hud Amningsobservation- tag-position Trygghet vid bröstet

25 SÅRIGA VÅRTOR Amningsobservation Amma sittande – motsatt armgrepp
Ev. amningsvila - pumpa Smörj med bröstmjölk Handhygien viktigt Purelan- ingen evidens- kan upplevas smärtlindrande

26 OPERERADE BRÖST Gemensamt för opererade bröst
Risk för känselbortfall eller ökad känsel Mjölkgångar, körtlar, nervbanor och lymfbanor kan vara skadade – kan leda till sen mjölkstart och mindre mjölkmängd Ev pumpa vid mjölkstas. Bröstmjölksersättning- vanligt vid reduktion

27 Bröstreduktion Känselbortfall eller ökad känsel i vårtan
Såriga bröstvårtor Ökad risk för mastit vid mjölkstas Hur mycket har man tagit bort- mjölkproducerande förmågan kan minska

28

29 Bröstinlägg Kosmetiska skäl, hur mycket bröstkörtelvävnad från början
Hypoplasi, tubulära bröst Rekonstruktion efter sjukdom eller skada Ev pumpa vid mjölkstasen- hårt tryck- risk för nekros

30 BRÖSTINLÄGG

31

32 Vid hemgång Informera dig om hur amningen fungerar och dokumentera.
Informera: Mjölkstas, fri amning- frekvens och duration , ett eller båda brösten, minst 6 ggr / dygn Dokumentera tillmatning. Vid fortsatt tillmatning vid hemgång: Mängd, utfasning, planering Amningsnapp eller tillmatning vid hemgång > 48 tim: boka tid för uppföljning per telefon på amningsmottagningen

33 Checklista Amning Position/tag Hur ofta hur länge Sug/sväljmönster
Råmjölk/mogen mjölk Bröstvård/hygien Ev tillägg Napp Handmjölkning/pumpning Amningsmottagning

34 SOSFS 2008:33 Användning av modersmjölksersättning
3 § Modersmjölksersättning får endast ges till ett spädbarn efter det att det har gjorts en bedömning att ett sådant behov föreligger. Bedömningen ska dokumenteras i spädbarnets patientjournal samt i moderns patientjournal, i förekommande fall. 

35 Livsmedelsverkets tolkning av WHO:s amningsråd:
• Amma fullt ut i sex månader, annars ge modersmjölksersättning • Delamning respektive amning under kortare tid är också värdefullt • Börja med smakportioner från sex månader • Låt nyfikna barn få pyttesmå smakprover ibland, tidigast från fyra månader • Introducera gluten medan barnet ammas, tidigast från fyra och senast vid sex månaders ålder • Vänta inte med att introducera potentiellt allergena livsmedel • Det är en fördel att pröva många olika livsmedel • Fortsätt amma i tolv månader eller längre om mamma och barn vill

36 Källor: Kvist, L. et al. (2002) Amningsstrategi för NV Skåne. OG intranät. Kyhlberg, E., Westlund, M, & Zwedberg, S. (2009 ) Amning idag. Gothia förlag. Mannel, R., Martens, P. & Walker, M. (2012) Core Curriculum for lactation Consultant Practice. Jones and Bartlett Publishers, Inc Moore, E. R., Anderson, G. C., Bergman, N. & Dowswell, T. (2012) Early skin-to-skin contact for mothers and their healthy newborn infants. Cochrane Database Syst. Rew. Andrade, R. A., Coca, K. P. & Abrao, A. C. (2010): Breastfeeding pattern in the first month of life in women submitted to breast reduktion and augumentation. J Pediatric

37 Copcu, E., (2009) A versatile breast reduction techniqiue: conical plicated central U shaped (COPCUs) mammaplasty, Ann Surg Innov, Res. Prime, D. K., Kent, J. C., Hepworth, A. R., Trengove, N. J. & Hartmann, P. E.(2011) Dynamics of milk removal during simultanious breastexpression in women. Breastfeeding Medicin 2012 Apr;7(2): Weimers, L., Gustafsson, A. & Gustafsson, H. (2008) Amningsguiden. Hanna, S., Wilson, M. & Norwood, S. A description of breastfeeding outcomes among U.S. mothers using nipple shields. Midwifery McKechnie, A. C. & Eglash, A. Nipple shields: a rewiev of the litterature. Breastfeeding medicine Dec;5(6):309-14