- Grundläggande utbildning

En presentation över ämnet: "- Grundläggande utbildning"— Presentationens avskrift:

1 - Grundläggande utbildning
ELEVBEDÖMNING - Grundläggande utbildning Henrik Laurén 2008

2 ELEVBEDÖMNING Bedömningen indelas i bedömning under studiernas gång och slutbedömning i läroplanen skall de allmänna och läroämnesspecifika principerna för bedömningen fastställas information om bedömningen skall ges eleven och vårdnashavaren i förväg och i efterhand skall utredning ges på begäran siffervitsord senast i årskurs 8

3 1. BEDÖMNING UNDER STUDIERNAS GÅNG
Bedömningens uppgift under studiernas gång är att handleda och sporra eleven i studierna och att beskriva hur väl eleven har nått de mål som ställts för fostran och lärande. Bedömningens syfte är att hjälpa eleven att bilda sig en realistisk uppfattning om sitt lärande och sin utveckling och på så sätt också stödja personlighetens tillväxt.

4 1.1. PRINCIPERNA FÖR BEDÖMNING UNDER STUDIERNAS GÅNG
Eleven bedömns i förhållande till målen i läroplanen och till profilerna för goda kunskaper grundar sig på mångsidiga prov bedömer även elevens inlärningsprocess får eleven att bli medeveten om sitt tänkande och sitt handlingssätt och får eleven att förstå hur den lär sig bedömning av arbetet kan ingå i ämnesbedömningen läsårsbetyg + information under läsåret

5 PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER ÅK 5 Förmåga att tänka och arbeta
visar att han/hon förstår matematiska begrepp genom att använda dem mångsidigt kan matematiskt beskriva verkliga situationer och fenomen kan presentera matematiska problem i ny form kan följa regler kan på basis av olka kriterier beskriva grupper, göra val etc

6 PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER ÅK 5 Tal, räkneoperationer och algebra
förstår tiosystemet och är säker i dess användning kan uttrycka räkneoperationer skriftligt och muntligt, analysera sina räkningar samt bedöma hur förnuftig lösningen och resultatet är kan bilda och fortsätta talföljder och presentera beroendeförhållanden

7 PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER ÅK 5 Geometri
kan göra figurer, upptäcka egenskaperoch känner till strukturer känner igen likformighet och symmetri, kan göra speglingar, förminska och förstora figurer förstår principerna för mätning, kan uppskatta storlekar och hur rimligt mätresultatet är samt ange det med lämplig måttenhet kan beräkna arean och omkkretsen för parallellogram och trianglar

8 PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER ÅK 5 Informationsbehandling, statitistik och sannolikhet
kan samla uppgifter, ordna klassificera och presentera dem i statistisk form kan läsa enkla tabeller och diagram kan klarlägga möjliga utfall och alternativ och avgöra om en händelse är omöjlig eller säker

9 2. SLUTBEDÖMNINGEN Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur väl eleven har nått målen i de olika läroämnena i den grundläggande utbildningens lärokurs då studierna avslutas

10 2.1. PRINCIPERNA FÖR SLUTBEDÖMNINGEN
Slutbedömningen skall vara nationellt jämförbar och behandla eleverna på lika villkor slutvitsorden skall grunda sig på elevens kunskaper i slutskedet av den grundläggande utbildningen i årskurserna 8 – 9 kunskaperna bedöms utgående från kriterierna för slutbedömningen och på basis av allt eleven på olika sätt visar i kriterierna för slutbedömningen definieras nivån för vitsordet 8. Eleven får vitsordet 8 som ett medeltal på uppvisade kunskaper

11 KRITERIER FÖR SLUTBEDÖMNINGEN - Tankeförmåga och tankemodeller
lägger märke till likheter och lagbundenheter i olika händelser kan logiskt i tal använda och, eller, om så, inte, finns, finns inte kan sluta sig till sanningsvärdet hos enkla påståenden kan matematisera och lösa enkla textproblem kan använda klassificering vid lösning av matematiska problem kan presentera möjliga lösningar genom att använda tabeller och diagram.

12 KRITERIER FÖR SLUTBEDÖMNINGEN - Tal och räkneoperationer
kan bedöma ett eventuellt resultat och göra upp en plan över hur man löser en räkneuppgift och har en tillförlitlig grundläggande räknefärdighet kan utföra potensräkningar där exponenten är ett naturligt tal och faktorisera tal i primfaktorer kan lösa uppgifter där kvadratrötter behövs kan använda proportionalitet, procenträkning och andra räkneoperationer vid lösning av problem som man stöter på i vardagen.

13 Grundläggande räknefärdigheter några exempel
förkortning och förlängning av bråk omvandling av decimaltal till bråk multiplikation och division med decimaltál och bråk faktorisering hyfsing av uttryck avrundning, överslagsräkning användning av miniräknare

14 KRITERIER FÖR SLUTBEDÖMNINGEN - Algebra
kan lösa ekvationer av första graden kan hyfsa enkla algebraiska uttryck behärskar räkneoperationerna för potenser kan bilda ekvationer ur ett enkelt vardagsproblem och lösa dem algebraiskt eller via slutledningar kan använda ekvationssystem för att lösa enkla problem kan bedöma hur förnuftig en lösning är och granska de olika skedena i sin lösning.

15 KRITERIER FÖR SLUTBEDÖMNINGEN - Funktioner
kan definiera koordinaterna för punkter i koordinatsystemet kan ställa upp en tabell av talpar enligt en given regel kan bestämma nollstället för linjära funktioner kan bilda och bestämma följande tal i en talföljd enligt en given regel och kan muntligt berätta hur talföljden enligt den givna regeln bildas känner till riktningskoefficientens och konstantens betydelse i ekvationer för en rät linje; eleven kan grafiskt bestämma skärningspunkten för två linjer.

16 KRITERIER FÖR SLUTBEDÖMNINGEN - Geometri I
känner igen geometriska former och känner till deras egenskaper kan tillämpa formlerna för omkrets, area och volym kan med passare och linjal göra enkla geometriska konstruktioner kan se likformiga, kongruenta och symmetriska figurer och kan undersöka egenskaperna hos trianglar och fyrhörningar

17 Geometri II kan i enkla situationer tillämpa samband mellan två vinklar kan använda Pythagoras sats och trigonometri för att beräkna delarna i en rätvinklig triangel kan utföra mätningar och hithörande beräkningar och kan utföra enhetsbyten med de vanligaste enheterna.

18 KRITERIER FÖR SLUTBEDÖMNINGEN - Sannolikhet och statistik
kan bestämma antalet möjliga utfall och kan utföra enkla empiriska undersökningar om sannolikhet; han eller hon förstår betydelsen av sannolikheter och slumpmässighet i vardagssituationer kan läsa olika tabeller och diagram och kan ur ett givet material bestämma frekvenser, medelvärde, median och typvärde.

19 ELEVBEDÖMNING I PRAKTIKEN ÅK 7 - 9
slutbedömningen ett medeltal av proven i ÅK 8 – 9 i ÅK 7 – x 4 = 12 prov - 7 uppgifter/prov - max 6 poäng/uppgift - 15 poäng godkänt

20 VAD BEHÖVS I ett lämligt antal provrubriker provstruktur - hur många uppgifter - teori och basuppgifter - uppgifter på bredden - uppgifter på djupet bedömning - poäng/uppgift och summapoäng/vitsord - bedömningskriterier

21 VAD BEHÖVS II teoretiskt upplägg/provrubrik ett lämpligt antal modellprov innehållande elevbedömning hur ges slutbedömningen