Typologisering av FA-regioner utifrån ett stad-land perspektiv

En presentation över ämnet: "Typologisering av FA-regioner utifrån ett stad-land perspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Typologisering av FA-regioner utifrån ett stad-land perspektiv
Marcus Jernström

2 Typologisering i sex FA-regionstyper
Resultatet som ska härledas.

3 Vad är en regional typologisering?
En systematisk klassificering av regioner som har gemensamma attribut. En typologisering av regioner ska kunna användas för att på ett meningsfullt sätt analysera och jämföra regioner.

4 Varför regional typologisering utifrån ett stad-land perspektiv?
Politiskt behov av att behandla utveckling och tillväxt utifrån ett stad och land perspektiv. Det har blivit viktigare att jämföra Sveriges regioner med liknande regioner utanför Sverige. EU och OECD territoriet har genomarbetade regionala typologiseringar på detta tema för NUT3 regioner (i Sverige är NUTS3 detsamma som län). Den regionala analysnivån i Sverige utgörs idag av 72 FA-regioner. För att underlätta jämförande studier och analyser mellan dessa behöver de kategoriseras på ett meningsfullt sätt.

5 Bakgrund OECD lanserade sin ursprungliga typologisering av regioner 1994. Den ursprungliga indelningen var ett (lyckat) försök att lyfta fram den rurala dimensionen vid jämförande regionala analyser inom och mellan olika OECD-länder. Ett växande behov av att spegla städernas betydelse för regional utveckling ledde till en översyn av den ursprungliga OECD-indelningen. Metodologiska problem med att mäta den urbana och rurala i befolkningen i OECD:s ursprungliga indelning ledde till ett antal översyner (på initiativ av OECD och EuroStat) av beräkningsmetoden. År 2010 presenterade EU och OECD varsin version av ny regional typologisering utifrån NUTS 3/TL3.

6 Metoden Tre delar: Identifiera en lokal nivå som kan användas för att bestämma befolkningen i urbana och rurala områden. Definiera städer och relevant omland. Definiera en regional nivå som kan användas för att applicera typologiseringen. 3 definitioner som bakas ihop i en metod.

7 Metod

8 Beräkning av urban och rural befolkning (EuroStat)
Steg1: km-rutor med minst 300 invånare. 5297 km-rutor ( ) inv. ( ) Steg 2: kombinera samman- hängande km-rutor med minst 300 inv. till avgränsade områden Eventuella ”enklaver” (A) inom områden tas bort. 1029 avgränsade områden invånare Steg 3: ta bort områden med mindre än inv. (B) 194 sammanhängande områden  invånare Steg 4: till områden angränsande km-rutor (C) inkluderas i beräkningen  194 sammanhängande områden  invånare EuroStat:s metod i ”befolkningsruta”.

9 Typologiseringarnas utfall (NUTS3)

10 OECD:s utvidgade typologisering

11 Tillämpning på FA-regioner
Eurostat:s metod för att fastställa den urbana och rurala befolkningen befolkning fördelad på km-rutor Eurostat:s tröskelvärden för att klassificera regioner definition av städer (invånare): ≥ ≥ OECD:s metoder för att göra en finare uppdelning av regiontyperna ≥ invånare digitalt vägnät tillgänglighetsmodell

12 Städer, tätorter och urbana områden
Kommuner SCB Glesbygdsverket EuroStat Kommuner: Administrativa regioners (i detta fall kommuner) invånarantal som mått. SCB: Ort med sammanhängande bebyggelse med högst 200 m mellan fastigheterna och minst 200 invånare. Glesbygdsverket: SCB:s tätortsdefinition vidareutvecklad så till vida att det finns ett krav på minst invånare samt att ett omland motsvarande 5 minuters bilresa inkluderas. EuroStat: Urbana områden = minst 300 invånare per km2 samt minst invånare. Härledning till var av stadsdefinition 14 FA-regioner återkommer i samma storlekskategori i samtliga avgränsningar 13 FA-regioner har tätorter med invånare eller fler, men ändrar storlekskategori beroende av avgränsning 6 av dessa 13 kan avfärdas då det endast är kommunindelningen som ger dem invånarantal större än , dessa städer har dessutom enligt de andra definitionerna betydligt mindre än invånare 7 av dessa 13 har städer enligt åtminstone 2 stadsdefinitioner; kommunindelningen och Glesbygdsverkets tätortsavgränsning (GBVt) 2 av ovan nämnda 7 har städer enligt även EuroStats avgränsning GBVt skapar flest städer utav avgränsningarna SCB, GBV och EuroStat. GBVt omfattar även flest regionhuvudorter, viktiga transportnoder, mm Malmös FA-region ett problem. Beroende på avgränsning kan den klassas som antingen tät region med över invånare eller som storstadsregion med över invånare. Sett till regionens utbud med avseende på utbud av företag, institutioner, mm skulle regionen jämställas med Göteborgs FA-region, d v s en storstadsregion med över invånare. Dessutom bör närheten till Köpenhamn och det utbud av humankapital, samhällsservice, företagsutbud, mm som följer därav vägas in. Utifrån det ingår Malmö i en region med en folkmängd på cirka 3,7 miljoner. Den enda avgränsning som kategoriserar Malmös FA-region som storstadsregion är GBVt. GBVt ses som den lämpligaste tätortsavgränsningsmetoden i detta sammanhang (parallellt med att detta skrevs arbetade TA fram en egen tätortsavgränsning som bygger vidare på GBVt, men det arbetet hann aldrig implementeras och testas inom ramen för detta arbete).

13 Regionala grundtyper Utpräglade stadsregioner (3) Mellanregioner (29)
Under 20 procent rural befolkning. Mellanregion med närvaro av en stad med minst invånare vilka utgör minst 25 procent av den regionala befolkningen. Mellanregioner (29) Från 20 procent till mindre än 50 procent rural befolkning. Landsbygdsregion med närvaro av en stad med minst invånare vilka utgör minst 25 procent av den regionala befolkningen. Utpräglade landsbygdsregioner (40) Minst 50 procent rural befolkning.

14 FA-regioner nära städer.
FA- regioner med urbana områden större än 50 000 invånare Andel befolkning nära en stad, efter FA-regioner (Andel befolkning närmare än 45 min. till en stad) OECD: Region klassas som nära till stad när minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en stad större än invånare. Vänstra kartan: Stadsområdenas geografiska fördelning relativt FA-regionerna. Visar vilka FA-regioner med god tillgänglighet som kan dra nytta av dessa stadsområden. Högra kartankartan: Sett till Sverige som helhet bor flest i de regionerna där de flesta regioninvånarna har nära till en stad, vilket innebär att ca 80 procent av Sveriges befolkning bor mindre än 45 minuter från ett stadsområde som är större än invånare.

15 Mycket avlägsna FA-regioner
En utpräglad landsbygdsregion definierad som: Inga urbana områden med minst 5 000 invånare Genomsnittlig restid ≥90 minuter till ett stadsområde större än 50 000 invånare. Mörkblå kategori på båda kartorna innebär att definitionen för ”mycket avlägsen FA-region” är uppfyllt. Restid i minuter till stadsområden Andel rural befolkning i procent

16 Typologisering i sex FA-regionstyper
Utpräglad stadsregion: 3 Mellanregioner nära stad: 18 Mellanregioner avlägset belägen: 11 Utpräglad landsbygdsregion nära stad: 8 Utpräglad landsbygdsregion avlägset belgen: 19 Utpräglad landsbygdsregion mycket avlägset belägen: 13

17