H UR S KA S VERIGE T A B ETALT FÖR SINA M INERALTILLGÅNGAR ? J ESPER R OINE, SITE, H ANDELSHÖGSKOLAN I S TOCKHOLM D ANIEL S PIRO, Ø KONOMISK I NSTITUTT,

En presentation över ämnet: "H UR S KA S VERIGE T A B ETALT FÖR SINA M INERALTILLGÅNGAR ? J ESPER R OINE, SITE, H ANDELSHÖGSKOLAN I S TOCKHOLM D ANIEL S PIRO, Ø KONOMISK I NSTITUTT,"— Presentationens avskrift:

1 H UR S KA S VERIGE T A B ETALT FÖR SINA M INERALTILLGÅNGAR ? J ESPER R OINE, SITE, H ANDELSHÖGSKOLAN I S TOCKHOLM D ANIEL S PIRO, Ø KONOMISK I NSTITUTT, U NIVERSITETET I O SLO

2 R APPORTENS DELAR 1.Mineralsektorn i Sverige. 2.Hur påverkar mineraltillgångar ett lands ekonomi? 3.Grundläggande frågor kring hur vi ska se på mineraltillgångar 4.Analys av olika system för inkomstdelning 5.Hanterande av mineralinkomster

3 V AD HANDLAR R APPORTEN OM ? • Våra utgångspunkter: – Minerlatillgångarna är hela den (nuvarande och framtida) svenska befolkningens gemensamma egendom. – Staten ska hantera dessa i syfte att maximera total samhällsnytta • Frågeställningar: – Hur ska vinsterna av verksamheten delas mellan staten och privata företag? – Hur ska statens andel av dessa inkomster hanteras?

4 V AD HANDLAR R APPORTEN INTE OM ? • Ska man prospektera/bryta överhuvudtaget? Grunder för hur man t. ex. ska värdera miljön • Delning mellan t ex kommun, stat och andra.

5 A KTIVITET I M INERALSEKTORN I S VERIGE • Mineral till värde av 50 miljarder 2011 • Stora förväntade volymökningar (2-3 x inom kommande decenniet) • Stor ökning av prospekteringsaktivitet • Höga priser (?) 19502020 2013 Prospekteringsinsatser i Sverige 1998-2011.Malmproduktion i Sverige (miljoner ton) 1950-2020 Prisutveckling för de sex viktigaste mineralerna 1900-2012

6 H UR MÅNGA JOBB SKAPAS ? • Idag ca 6000 direkt anställda • Antag scenario med fördubbling av antalet direkta jobb • Sysselsättningsmultiplikator 2,1 • Totaleffekt: 12 600 nya jobb totalt Arbetsställen och sysselsatta 1950-2011

7 M INERALSEKTORN I S VERIGE • Viktig, kraftigt expanderande sektor, med positiva omgivningseffekter främst i form av teknikutveckling • Nya arbetstillfällen men sannolikt inte stort bidrag i relation till värdena • Stora vinster men också stora risker och stor osäkerhet. • Framtida prisutveckling avgörande. • Viktigt att hitta modell som fungerar under alla omständigheter, både om branschens förutsättningar försämras och om vinsterna blir mycket stora.

8 H UR SKA STATEN FÅ DEL AV INKOMSTERNA : D ET GRUNDLÄGGANDE PROBLEMET • Gruvbolag måste utföra prospektering och investera i kapital utan att veta värdet på fyndigheten. • En beskattning av vinst leder till att bolag måste dela med sig vid vinster men står ensamma för risken om ett projekt inte går med vinst. • Detta kan hämma investeringar och innebär att det finns en gräns när ökning av skatten leder till minskade statliga intäkter.

9 A LTERNATIV FÖR ATT KOMMA RUNT PROBLEMET ? • Staten äger bolaget. – Eventuella effektivitetsproblem. • Auktionering av prospekteringsrätt. – Problem med stor osäkerhet. • Utforma neutral beskattning.

10 E N STILISERAD MODELL Värde(x)-kostnad Vinst A B Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning Lovande område: A>>B A B Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning Mindre lovande område: A≥B Värde(x)-kostnad Vinst

11 E FFEKTEN AV SKATT PÅ OMSÄTTNING (R OYALTY ) Värde-Kostnad A B Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning Lovande område: • lägre vinster • men fortsatt prospektering Vinst A B Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning Mindre lovande område: • prospektering uteblir Vinst Värde-Kostnad

12 E FFEKTEN AV VINSTSKATT  A B Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning Lovande område: • lägre vinster • men förstorar inte förlusterna • fortsatt prospektering Värde-Kostnad Vinst A B Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning Mindre lovande område: • lägre vinster • prospektering uteblir Värde-Kostnad Vinst

13 S KATT + SUBVENTION Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning A B t (1-t) [Värde-Kostnad] Lovande område: • lägre vinster • lägre förluster • avkastning per krona oförändrad • fortsatt prospektering Vinst Värde-Kostnad Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning A B t Mindre lovande område: • lägre vinster • lägre förluster • avkastning per krona oförändrad • fortsatt prospektering Vinst Värde-Kostnad (1-t) [Värde-Kostnad]

14 E TT STILISERAT RÄKNEEXEMPEL Prospektera kostar 1 MSEK. Två utfall: Hitta mineraler till värde av 4 MSEK med 50% sannolikhet. Hitta inget med 50% sannolikhet. Ingen skatt: Förväntad nettovinst per investerad krona är [4*0.5+0*0.5-1] / 1 = 1 = 100% 40% Skatt+Subvention: Förväntad vinst per investerad krona är [4*0.6*0.5+0*0.5-1*0.6]/[1*0.6] = 1 = 100%

15 H UVUDSLUTSATS • Skatt+subvention är investeringsneutralt. • De områden som förväntas vara lönsamma att prospektera och utvinna utan skatt ger samma avkastning med skatt+subvention. • Staten tar del av risken och kan därmed ta en större del av vinsten. • Incitamentsneutralt: avkastning per investerad krona oförändrad.

16 P RAKTISK GENOMFÖRBARHET ? • Statligt delägande av projekt (Norge m. fl.). • Överföring av kostnader från misslyckade projekt till lyckade (Norge förr). • Subvention redan i prospekteringsfasen (Norge idag). • Koncenssionsförfarande för att bara effektiva bolag ska få del av subvention. • Viktigt med insyn för att undvika t.ex. skatteplanering i subventionsfasen.

17 V AD SKA STATEN GÖRA MED MINERALINKOMSTERNA ? • LKAB genererade ca 50 miljarder SEK i statliga intäkter under perioden 2008-2012. • Dessa inkomster gick direkt in i statskassan. • På vilket sätt kom dessa inkomster framtida generationer till nytta? – Investerade i FoU? – Infrastruktur? – Avbetalning på statsskuld?

18 F ONDERING – TVÅ SYFTEN • Frikopplar beslut om utvinning från beslut om konsumtion av vinster. • Tydliggör i vilken utsträckning framtida generationer får del av inkomsterna.

19 F ONDERING : TRE KRITERIER 1.Är Sverige tillräckligt rikt? – Ja 2.Är inkomsterna tillräckligt stora? – Ja. Sverige skulle på 10-20 år få en fond i samma storleksordning som eller större än många jämförbara länder (t.ex. Nya Zeeland, Kanada, Irland och Frankrike). – Analogt med Svenska Kärnavfallsfonden: Idag ca 50 miljarder SEK för att hantera att vi gör vinster idag på bekostnad av framtida generationer. 3.Är inkomsterna tillräckligt tillfälliga?

20 Ä R INKOMSTERNA TILLRÄCKLIGT TILLFÄLLIGA ? • Om man räknar med mineralinkomster i dagens storleksordning under mycket lång sikt behöver inte inkomster flyttas mellan generationer. • Detta handlar inte om att mineralerna tar slut i geologisk mening utan snarare om vinsterna tar slut (eller blir små). • Priset driver både vinster och ny prospektering. • Om man tror att priserna kommer falla inom några decenier så är detta ett argument för fondering.

21 T ACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET ! Jesper.Roine@hhs.se Daniel.Spiro@econ.uio.no