Vem är Roger Smedberg Född 1954 Började 1970 med att vässa stakkäppar

En presentation över ämnet: "Vem är Roger Smedberg Född 1954 Började 1970 med att vässa stakkäppar"— Presentationens avskrift:

1 När modellen kom till byn…… Roger Smedberg Mätningsansvarig BanaVäg i Väst Välkomna!

2 Vem är Roger Smedberg Född 1954 Började 1970 med att vässa stakkäppar
Har arbetat i ABV, SIAB samt ett byggserviceföretag i Gbg Startade egen verksamhet 1986 Stora infraprojekt sedan 1993 Har varit mätansvarig i BVIV sedan 2003

3

4 75 km dubbelspår, med 6 st pendeltågsstationer, ca 5200 m tunnel, och 10 broar, dessutom en fyrfilsväg med 28 broar Allt för det till en paketkostnad på ca 14 miljarder

5 BanaVäg i Väst Ca 35 st entreprenader varav 6 st BEST-entreprenader
Ca 75 km dubbelspår och fyrfilig väg Totalkostnad ca 14 miljarder Färdigt Ca m3 Bergschakt o Jordschakt Ca st KC –pelare, med sammanlagd längd på ca m

6 Mängdreglering 10% är 1,4 miljarder….
Man kan med dessa siffror inse att en noggrann mängdreglering är av största vikt Redan 5% är 700 miljoner 10% är 1,4 miljarder…. Vad krävs då för en lyckad mängreglering ?

7 Organisation Beställaren – Egen kompetens
System för administration av mängder Ex. MRS Verktyg för mängdkontroller, Ex NovaPoint, TopoCad, GEO Rutiner för hur redovisning ska presenteras från Entreprenör

8 Bygghandlingar Att handlingarna struktureras med avseende på mängdreglering Att projektörens mängdberäkningar redovisas för beställare Att AMA och MER används enligt regelverket Att modeller och objekt kopplas till mängdförteckningarna

9 Modell och objektsprojektering Modeller ger oss bättre kontroll på våra projekt
Vi anser att modellprojektering är den metod som kan skapa effektivare projekt och säkrare projektuppföljning Modeller Ritningar Mängder Tid Kostnader

10 Kan det vara ekonomi, att tillverka modeller ?
Entreprenörerna har tillverkat modeller i många år Man kan med fog säga, ” Det är inte, för att det är kul” Det är helt klart att modeller ökar produktiviteten. Ökad kapacitet på maskiner Effektivare personalutnyttjande Säkrare mängdhantering Tydligare redovisning mot beställare Minskad risk för utsättningsfel / minskade felkostnader Säkrare resultat / säkrare slutkostnadsprognos

11 Om produktiviteten ökar hos entreprenörerna, kan det samma gälla hos beställare och projektörer ?
Det finns många skäl att skapa modeller som bygghandling Bättre kontroll över det slutgiltiga utförandet Bättre kontroll över markbehovet Snabbare och säkrare kalkyler Bättre konfliktkontroll Snabbare revideringar Säkrare och snabbare mängreglering

12 BanaVäg i Väst och modeller
Hur har det fungerat ? De första bygghandlingarna innehöll modeller av mycket låg kvalitet Endast överbyggnad levererades Tilläggsbeställningar fick göras hos entreprenörerna, för att uppnå användbara modeller Med tilläggsbeställningar hos projektörerna, så ökade kvaliteten gradvis De entreprenader som startar idag, håller relativt god kvalitet Vilket innebär att vi som beställare kan utföra mängdkontroller och prognoser tidigt i entreprenaden, dock ej innan FU Modellerna håller dessutom tillräcklig kvalitet för att entreprenörerna ska acceptera dessa.

13 Varför blev det så Bristande kravbeskrivning i upphandling av BH
Bristande kunskap i projektledningen Bristande kunskap hos projektörer Bristande förståelse om vad väl fungerande modeller tillför Modellerna uppfattas som mätdata, och kastas in sent i projekteringsprocessen

14 Konsekvenserna Fel mängder eller helt avsaknad av mängder i MF
Små möjligheter att mängdberäkna i projektet Anbud baserade på dåliga handlingar Entreprenadkostnader som ökar kraftigt

15 Hur bör det se ut Tydlig kravspec i upphandling av BH
Modeller ska gälla före ritningar i handlingsordningen Kunskaper inom projektledning , om vad modeller tillför Löpande samarbete med projektör vid upprättande av modeller Modeller granskas innan FU

16 Så kan det se ut….

17 Och så…….

18 Sektion från modellen…..

19 Vad vinner vi på fungerande modeller
Möjlighet att kontrollräkna mängder innan anbud Snabbare revideringar Enhetliga handlingar Samma utförande på plan, profil, och sektioner Kontroll på tekniskt utförande Säkrare mängdreglering i entreprenaderna Bättre prognoser

20 Vad krävs för detta ? Utbildning Mjukvara
Beställare och projektörer vidareutbildas Mjukvara Behövs för granskning och hantering av modellen Datastruktur för hantering av modellerna Dataformat och rutiner

21 Vilka modeller krävs Markmodell, överyta befintlig mark
Bergmodell, berg i dagen samt sonderat berg Anläggningsmodell Byggnadsverk VA och Kanalisationsmodell Geoteknisk modell ( KC, Pålar, Lättfyllning ) Utrustning ( Skylt och belysningsfundament )

22 Hur ska man då granska dessa modeller ?
Det finns exempel i vårt grannland Norge, på hur det kan gå till: vm-modell_E22_Ökern\Start.bat

23 Tackar för mig……..