Ladda ner presentationen
1
Perifer artärsjukdom och arteriella bensår
Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad
2
Dagens program Arteriell insufficiens i benen
Diagnostik Moderna behandlingsmetoder Remissindikation Kontakter vid akuta-halvakuta fall Aortaaneurysm och screening Carotis
3
Bakomliggande sjukdom
Ateroskleros (åderförkalkning) Mediaskleros vid DM, RA Aneurysm Arteriter Mb Burger
4
Ateroskleros Ateroskleros är en inflammation i kärlväggens inre lager (1856). Vad är då ateroskleros, Enligt Virchow, den store giganten på1800 talet, en inflammation i kärlväggens inre lager.
5
Ateroskleros Ateroskleros orsakas av en akut infektion (1909).
En annan storhet . Osler, menade att det rör sig om en akut infektion. en teori som fortfarande är aktuell. W. Osler
6
Patientkategorier på en kärlkirurgisk enhet
Rökare/fd rökare Diabetiker/Reumatiker/Uremiker Hög ålder
7
Diagnostik /Utredning
Inremitterande Kärlkirurg Anamnes Status Ultraljud/Duplex Digital subtraktionsangiografi CT- angiografi MR-angiografi
8
Anamnes Tillräckligt med tid Tillräckligt med kunskap
Tillräckligt med sunt förnuft samt en smula intuition Ask-Upmark
9
Definiera problemet! Patientens, doktorns, anhörigs, eller kanske personalens?
Patientens förväntningar? Mål med insatserna?
10
Tänk på benet som en funktionsenhet!
Gångare? Kan gångförmågan återfås? Smärtproblematik? Sårproblematik?
11
Tänk riskgrupp! Barn, ungdom, ung vuxen, medelålder, äldre, äldre+
Man/kvinna Rökare/diabetiker/reumatiker/njursjuk Känd hjärtkärlsjukdom
12
Differentialdiagnoser till arteriell insuff i benen
Spinal stenos, Ischias, Diskbråck, Neuropati, Autonom neuropati, neurodegenerativa sjukdomar Artros Muskler/ senfästen / ligament/ skelett Hjärtsvikt Respiratorisk insufficiens
13
Kärlstatus Palpera pulsar i ljumskar, knäveck och distalt
Ankeltryck, gärna med handdoppler Vid misstanke om claudikatio- ankeltryck efter provokation Förekomst av hudförändringar, sår, gangrän, Sidoskillnad avseende färg/temperatur Tåtryck på diabetiker, kostnadsfritt på klin fys
17
Provokationstest med tåhävningar
18
Tåtryck Laserdopplermetod
Manchett på stortårna, viktigt med varma fötter Normalt tå/armindex>0,7 <30mmHg talar för att ett fotsår sannolikt inte kommer att läka. > 50 mm Hg ger hopp om sårläkning
19
Tåtrycksmätning med laserdoppler
20
Take home message 1 Arteriell insufficiens i benen är en klinisk diagnos. Ankeltryck med eller utan provokationstest kan vara av värde. Tåtryck vid diabetes
21
Klassificering av arteriell insufficiens
Svårighetsgrad Tidsaspekten Akut Kronisk Akut på kronisk Claudicatio intermittens Blodflödet otillräckligt i arbete Kritisk ischemi Blodflödet otillräckligt i vila
22
Remissindikation vid kronisk benischemi
Kritisk ischemi- Remissfall med få undantag Claudikatio intermittens- I första hand konservativ behandling. Rökstopp! Gångträning! Best medical treatment. Remiss vid invalidiserande besvär om pat starkt efterfrågar Ange patientens lidande i remissen och hur länge! Vidtagna åtgärder
23
Hur bråttom vid akut benischemi?
Varken motorik eller känsel/svår smärta- blåljus Ingen eller dålig känsel men bevarad motorik – Bör åtgärdas inom 1 dygn Normal motorik och känsel – utredning och ev behandling kontorstid Sår med allmänpåverkan till infektion/ortoped
24
Vävnader i risk vid akut ischemi
Muskler, total vävnadsdöd efter ca 4 timmar Nerver, känsel därefter motorik Bindväv
27
Take home message 2 Riktigt bråttom endast när både motorik och sensibilitet saknas Pain ”out of proportion” !
28
Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4
29
Take home message 3 Ont i benet eller sår. Arteriell insufficiens i första hand om patient i riskgrupp!
31
Omvärdera diagnosen om pat inte blir bra!
32
Patientfall 77-årig man, diabetiker och f.d. rökare men pigg och vital. Gångare Ont i höger fot sedan ca 6 månader Sämre senaste tiden med tillkomst av sår Flertalet läkarbesök ej undersökt enligt pat förrän 6 mars, då remiss. Dopplertryck 60 enligt inrem
37
Alltid remissfall! Take home message 4
Diabetiker med fotsår har kritisk ischemi tills motsatsen bevisats! Alltid remissfall!
38
Diabetessår
39
Behandlingsalternativ
Konservativ Rökstopp Reglering av bltr+trombocythämning+statiner Viktminskning Motion Intervention Öppen kirurgi Endovaskulär
40
Mål med interventionell behandling
Bibehålla eller återställa en funktion Smärtlindring Sårläkning
41
Operationsmetoder Trombektomi/Embolektomi
Trombendartectomi (TEA)+ patch Bypass med ven eller syntetgraft
43
Endovaskulära metoder
Trombolys PTA (percutan transluminal angioplastik) Stent/Stentgraft Rekanalisering, luminalt eller subintimalt (SAP)
47
Amputation /mors 30 dagar efter Kärlintervention i Halland 2011 (Swedvasc)
2,4% lägst i landet (Riket 7,8%) Volymsmässigt plats 10 av 20 regioner i Riket
48
Aortaaneurysm och screening
49
600 svenska män dör årligen till följd av bukaortaaneurysm
För hur många utgör det en naturlig död?
50
Definition på Aortaaneurysm
Diametern överstiger 3 cm
51
Halland 384 700 invånare, 4% av Sveriges befolkning
25 dödsfall/år i RAAA?
52
Varför blir det ett bråck på kärlet?
Bindväven i kärlväggen bryts ner Elastin Kollagen
53
Riskfaktorer Rökning Ålder, ovanligt<60år Ärftlighet Manligt kön Högt blodtryck Midjemått
54
Hur farligt att ha ett bukaortaaneurysm?
<5,5 cm 1% rupturrisk/år 5,5-6,9 cm 10% /år >7 cm 30%/år >8 cm 26%/ halvår
55
xxxxxxxxxxxxxx
57
Hardman index vid rupturerade AAA
Ålder>76år 1p Ischemitecken på EKG 1p Hb<90 1p Kreatinin>190 1p Medvetandeförlust efter ankomst 1p
58
Mortalitet vid operation av rupturerat AAA
0-1p = 30%mortalitet 2p = 70% mortalitet 3-5 p =100%mortalitet
59
Kontraindikationer för aortarekonstruktion
Hög ålder >80 år (individuell bedömning) Spridd cancer Annan kronisk sjukdom som begränsar förväntad överlevnad Demens eller oförmåga att ta del i beslut om behandling Tekniska förhållande som avsevärt ökar operationsmortaliteten
60
Screening 700 patienter behöver screenas för att undvika 1 dödsfall (MASS-studien). Ett års screening i Halland kan undvika 2 dödsfall i bukaortaaneurysm.
61
Årskull 1947 Halmstad, 2012 Kallade Uteblivna Avbokade Utförda(%)
Prevalens Funna >30mm Halmstad 876 125 716 (81) 0,98% 7 Varberg 1328 1029 (77) ? Kungsbacka 255 240 (94) 0,8% 2 Totalt 2459 1985 (81)
64
Karotisstenos/TIA
65
Stroke 90 000 dödsfall /år i Sverige 30 000 stroke /år 15% blödning
85% emboli, 25% av dessa från carotis dvs Ca 1000 carotisoperationer/år
66
När aktuellt med carotiskirurgi?
Signifikant stenos på rätt sida Återhämtning har skett och funktion finns kvar att skydda mot nya insjuknande Patienten är väl informerad och efterfrågar ingreppet som är förebyggande Operation inom 2v därefter avtar vinsten radikalt
67
Utredningsgång Medicinens akutmottagning Ct-hjärna, duplex halskärl
Ansvarig strokeläkare/neurolog kontaktar kärlkirurg Kärlkirurg bedömer tekniska förutsättningar och fattar beslut i samråd med patient Operation snarast högst 2 v efter alarmsymptom Uppföljning på strokeenhet
68
NNT Symptomatisk stenos 6 (>70%) Asymptomatisk 17
69
Kirurgisk risk Embolisering vid fridissektion av karotiskärlen
Hypoperfusion under avstängning Trombos i det endarterektomerade kärlavsnittet Postoperativ blödning Hemorragisk transformation Postoperativ hyperperfusion, hjärnödem
70
Vad som gäller i nuläget
Operation snarast < 48h från alarmsymptom Inga asymptomatiska stenoser
71
Första operationen i Sverige 1960, Albert Bromee, Borås Sjukhus
Första lyckade och publicerade carotisoperationen 1954 St: Mary’s hospital, London Eastcott HHG, Pickering GW, Rob CG. Reconstruction of internal carotid artery in a patient with intermittent attacks of hemiplegia. Lancet 1954; 2: 994–6.
72
Eversions TEA Carotis communis Carotis externa Carotis interna
73
Carotis
74
Komplikationsfrekvens av slaganfall och/eller död inom 30 dagar, 2012
Asymtomatisk Symtomgivande Totalt antal Antal komplikationer Hallands sjukhus Halmstad 10
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.