Finansdepartementet Det ekonomiska läget SNS, Almedalen Fredag 3 juli Finansminister Anders Borg.

En presentation över ämnet: "Finansdepartementet Det ekonomiska läget SNS, Almedalen Fredag 3 juli Finansminister Anders Borg."— Presentationens avskrift:

1 Finansdepartementet Det ekonomiska läget SNS, Almedalen Fredag 3 juli Finansminister Anders Borg

2 Finansdepartementet Sammanfattning •Finansiella oron har minskat •Dramatiskt fall i världshandeln slår hårt mot svensk ekonomi •Kraftigt negativ tillväxt i Sverige under 2009 •Fortsatt höga varselnivåer och stigande arbetslöshet •Konjunkturindikatorer pekar på stabilisering, men osäkerhet kvarstår •Normaliseringen på finansmarknaden, de finanspolitiska stimulanserna och den expansiva penningpolitiken bidrar till gradvis återhämtning

3 Finansdepartementet Stabilisering, men förtroendeindikatorerna alltjämt på låga nivåer Källor: Swedbank/Silf och KI Konsumentförtroende (CCI)

4 Finansdepartementet 2010: Låg tillväxt, lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet BNPBNP-gapArbetslöshet VÅP 09 (april) 0,2-8,711,1 Kommissionen (april) 0,8-3,410,4 OECD (juni) 0,2-8,711,4 KI (juni) 0,8-8,111,5

5 Finansdepartementet Inriktningen i den ekonomiska politiken •Motverka ökning av arbetslösheten genom att dämpa efterfrågefallet •Motverka att långtidsarbetslösheten ökar genom aktiv arbetsmarknadspolitik •Skapa förutsättningar för nya jobb, dvs. förhindra ”sysselsättningslös tillväxt” •Förhindra att arbetslösheten biter sig fast och ökar strukturellt

6 Finansdepartementet Viktiga satsningar för att möta krisen Mdkr, finansiellt sparande2008200920102011 Kommuner8,411,921,520,5 Aktiv arbetsmarknadspolitik0,97,815,819,1 Utbildning1,35,57,26,7 Infrastruktur1,05,45,85,1 Socialavgifter8,621,721,421,2 Summa20,252,371,672,6

7 Finansdepartementet Stora finanspolitiska stimulanser 2008-2010 Procent av BNP. Källa: OECD

8 Finansdepartementet Vikten av starka offentliga finanser •Långsiktig hållbarhet avgörande för finanspolitikens trovärdighet •Buffert vid nästa konjunkturnedgång •Åldrande befolkning •Genom att säkra de offentliga finanserna tar vi ansvar för Sverige

9 Finansdepartementet Utveckling av skatteprognoserna Totala skatteintäkter. Revideringar jämfört med VÅP08 Mdkr

10 Finansdepartementet Strukturellt sparande svårt att uppskatta •Svårt att skilja på vad som är strukturellt och konjunkturellt •Beräkningar av det strukturella sparandet är osäkra och revideras i efterhand •Viktiga slutsatser –Krav på stora säkerhetsmarginaler för att undvika kraftiga försämringar av de offentliga finanserna –Reformutrymmet måste bestämmas genom en samlad bedömning utifrån flera olika indikatorer

11 Finansdepartementet Stora revideringar av strukturellt sparande visar på måttets osäkerhet 2006 Procent av BNP

12 Finansdepartementet Stor osäkerhet om de offentliga finanserna •Stor osäkerhet om hur de offentliga finanserna påverkas av konjunkturen •Beredskap för fortsatta bekymmer i banksektorn •Krisen kan bli långvarig och trovärdigheten för finanspolitiken är avgörande •Rusta för nästa konjunkturnedgång och klara långsiktig hållbarhet

13 Finansdepartementet Försvagade offentliga finanser i EU Finansiellt sparande som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos

14 Finansdepartementet Ökande skuldsättning i EU Statsskuld som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos

15 Finansdepartementet Stigande arbetslöshet Källa: OECD

16 Finansdepartementet Orsaker till att arbetslösheten fastnar på varaktigt hög nivå •Brister i yrkes- och branschmässig samt regional rörlighet •Försvagad motivation att söka jobb • Arbetsgivarna tror att den som är långtidsarbetslös är mindre produktiv (s.k. stigmatisering) och tvekar därför att anställa • Den sammanpressade lönestrukturen försvårar för vissa grupper att få jobb

17 Finansdepartementet Institutionella förklaringar till att arbetslösheten biter sig fast •Lönebildningen –Reallönerna anpassar sig inte (tillräckligt snabbt) till makroekonomiska störningar •Arbetsmarknadspolitiken –Förmedlingsinsatser, arbetspraktik, hög sökaktivitet och kompetenskomplettering påverkar risken för att individer som förlorat sina jobb ska fastna i arbetslöshet •Drivkrafter –Drivkrafter till arbete och anställning påverkas av inkomstskatter och socialavgifter –Socialförsäkringarnas utformning avgör arbetsmarknadens anpassningsförmåga och lönebildningens funktionssätt •Arbetsrättslagstiftningen –En strikt arbetsrättslig lagstiftning ger en minskad omsättning på arbetsmarknaden; färre personer blir arbetslösa men arbetslöshetstiderna blir längre

18 Finansdepartementet Sverige har relativt flexibel arbetsrätt 2008. Källa: OECD

19 Finansdepartementet Flexibel arbetsrätt med avseende på små och medelstora företag 2008. Källa: OECD

20 Finansdepartementet Återupprättandet av arbetslinjen •Ökade drivkrafter för arbete –Mer lönsamt att gå in på arbetsmarknaden –Mer lönsamt att gå upp i arbetstid (deltid till heltid) –Mer lönsamt för heltidsarbetande att arbeta mer och höja sin produktivitet –Mer lönsamt att utbilda sig •Reformerad a-kassa –Avvägning mellan inkomsttrygghet och drivkrafter för omställning –Finansiering som stöder arbetslinjen –Försäkringskontroll •Reformer till stöd för minskad ohälsa –Tydligare beslutsprocess och bättre beslutsgrunder –Satsningar på rehabilitering –Starkare drivkrafter för att gå tillbaka till arbete

21 Finansdepartementet Lägre inkomstskatter gör det mer lönsamt att arbeta Genomsnittsskatt vårdbiträdeMarginalskatt vårdbiträde

22 Finansdepartementet Jobbskatteavdrag (steg 3) •Genomsnittlig skatt utan jobbskatteavdrag (streckad), med 2008 års regler (grå) och med nuvarande regler.

23 Finansdepartementet Jobbskatteavdraget bidrar till att motverka att arbetslösheten biter sig fast •Ökar arbetsutbudet –Stärker drivkrafterna till att söka arbete –Lägre skattekilar bidrar till snabbare uppgång i sysselsättningen när arbetskraftsefterfrågan tar fart –Ökar sysselsättningen på lång sikt •Ökar på kort sikt disponibla inkomsten och därmed hushållens konsumtionsutrymme, vilket bidrar till ökad efterfrågan på varor och tjänster

24 Finansdepartementet Vikten av aktiv arbetsmarknadspolitik •Arbetslösa ska få fortsatt hjälp att söka de jobb som finns –Fler arbetsförmedlare och coacher •Arbetslösa ska ha den kompetens som efterfrågas –Fler praktikplatser –Fler utbildningsplatser •Särskilda insatser för ungdomar

25 Finansdepartementet Sänkta socialavgifter •Förväntade positiva effekter –Lägre personalkostnader (snabb effekt) –Ökat arbetskraftutbud när löneutrymmet höjs –Lättnad för kommunsektorn (snabb effekt) –Konjunkturellt träffsäker. Förväntas ge större sysselsättningseffekter på kort sikt än i ett normalt konjunkturläge •Nackdelar –Små sysselsättningseffekter på lång sikt –Konjunkturellt bättre med temporär sänkning

26 Finansdepartementet Sysselsättningseffekt •Jobbskatteavdrag (steg 3) + höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt –Kort sikt: 4 000 jobb –Lång sikt: 20 000 jobb •Sänkta socialavgifter 1 procentenhet –Kort sikt: 8 900 jobb (5 700 jobb i normalt konjunkturläge) –Lång sikt: 2 600 jobb

27 Finansdepartementet Skapa förutsättningar för jobbtillväxt när konjunkturen vänder uppåt •Makroekonomisk stabilitet –Fungerande ramverk för ordning och reda i offentliga finanser •Välutbildad arbetskraft –Förstärks på längre sikt av regeringens satsningar på kunskap •Stark arbetslinje –Lönar sig att arbeta –Hållbara socialförsäkringssystem •Förbättrat entreprenörs- och företagsklimat •Väl fungerande lönebildning och samsyn på arbetsmarknaden om vikten av omvandling

28 Finansdepartementet Sammanfattning •Konjunkturindikatorer pekar på stabilisering, men osäkerhet kvarstår •Stor osäkerhet om de offentliga finanserna •Förhindra att arbetslösheten biter sig fast och skapa förutsättningar för jobbtillväxt tidigt i uppgången