Fast bostad basen för ett mänskligt liv Bostad först

En presentation över ämnet: "Fast bostad basen för ett mänskligt liv Bostad först"— Presentationens avskrift:

1 Fast bostad basen för ett mänskligt liv Bostad först

2 Vad vet vi om antalet hemlösa?
Lågt räknat finns det hemlösa inom EU. Omkring hemlösa i Sverige

3 Siffrorna osäkra Svårt att uppskatta på grund av servicestatistikparadoxen Inga regelbundna räkningar Tvärsnittsräkningar – säger bara hur många hemlösa som finns vid en viss tidpunkt

4 Visst är det lite anmärkningsvärt att:
Hemlöshet tycks ha blivit erkänt, eller om man så vill accepterat som ett ”naturligt problem” i västeuropeisk politik – ett problem som vi får leva med och hantera så gått det går i särskild ordning. (Statsvetare år 2000)

5 Hemlösheten som ett nygammalt problem
1970-talet överskott av bostäder – låga hemlöshetstal Många gamla institutioner och härbärgen stängdes En ljus bild av situationen (politiker, forskare) Slutet av 1980-talet inkom rapporter om ökande hemlöshetstal - ”Den nya hemlösheten” Under 1990-talet har hemlösheten blivit ett erkänt problem i Europa samtidigt som man öppnade upp för nya agenter – nygamla lösningar

6 Hur har man då försökt att lösa hemlöshetsproblemet?
Förenklat uttryckt är det är två olika synsätt som ligger till grund vid utformningen av de boendelösningar för hemlösa som används idag: -En trappstegsmodell -Bostad först

7 Trappstegsmodellen vanligast i Sverige
Trappstegsmodellen eller boendetrappan innebär att den hemlöse ska ta sig igenom de olika stegen i en viss ordning. Man ska successivt lära sig bo och klara en egen lägenhet. För att gå vidare i trappan ställs olika krav.

8 Vad säger forskningen om trappstegsmodellen?
Det finns kanske hemlösa som kan uppskatta modellen. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att boendetrappan är den mest effektiva metoden.

9 Också Boverket har utvärderat
Hyreskontrakt via kommunen. Sekundära bostadsmarknaden 2008. 7 av 10 kommuner tillämpar systemet lägenheter Få personer flyttar till egen lägenhet

10 Hemlös kvinna om boendetrappan:
Det finns låga förväntningar på hemlösa men orimligt höga krav på dem. Man anses inte ens kunna bo, man behöver tränas. Man får varken ha en kanariefågel som sällskap eller bjuda in grannen på en öl för då blir man vräkt. Kombinationen låga förväntningar men orimligt höga krav, är som gjort för ett misslyckande (f.d. hemlös kvinna)

11 Problemet med boendetrapporna
Tar lång tid (4 år i storstäderna) Få personer når det översta trappsteget (Boverket) Skapar inlåsningsmekanismer De hemlösa får flytta runt för att kvalificera sig Förstärker en stigmatisering Tenderar att bli fler steg i trappan Svårt att motivera en förändring - otydliga belöningar Ett dyrt och krångligt system Risk för permanentning hemlösheten - försvårar för de hemlösa att få lägenhet Utgör ofta ett hinder snarare än en lösning.

12 Den nuvarande hemlöshetspolitiken
Har inte lyckats lösa hemlöshetsproblemet samtidigt som det vuxit upp en parallell bostadsmarknad. Kommuner tvingas agera hyresvärdar, de hemlösa får inte egna bostäder.

13 Idén bakom Bostad först
Bygger på principen att man först tillgodoser den grundläggande rätten till egen bostad, vilket möjliggör att andra åtgärder ska lyckas. Därefter kan krut läggas på att skräddarsy åtgärder för den mycket heterogena gruppen hemlösa.

14 Bostad först enligt Lundamodellen
Hemlöshet är först och främst ett bostadsproblem och skall behandlas som ett sådant De personer som är hemlösa eller utanför den ordinarie bostadsmarknaden skall så fort som möjligt inlemmas i den ordinarie bostadsmarknaden för att få en stabil bostadssituation En egen bostad är en förutsättning för att andra eventuella problem skall kunna åtgärdas Ett fast och säkert boende är en grundläggande rättighet som skall gälla alla

15 Ingen modell utan ett synsätt
De grundläggande principerna för Bostad först enligt Lunds universitet bör genomsyra kommunens riktlinjer, planering och allt hemlöshetsarbete.

16 Viktiga förutsättningar
Förstahandskontrakt – inga inskränkningar Kvarboendeprincip Undvik segregerade bostäder och åtgärder Frivilligt stöd utifrån individuella behov Samordnat stödsystem Brukarmedverkan Vräkning av barnfamiljer upphör

17 Styrkor med Bostad först
Större chanser till framgångsrik rehabilitering Uppfyller principen om likabehandling Förhindrar stigmatisering och att de hemlösa tillskrivs kollektiva identiteter Kan koncentrera resurserna på dem som har störst behov Enklare och sannolikt billigare system Skapar stabilitet

18 Brukarmedverkan – att fråga dem som vet!
Att ta tillvara de hemlösas, och de tidigare hemlösas erfarenheter är en viktig grundtanke Att matcha lösningar med brukarnas behov och att utveckla tillitsfulla relationer mellan myndigheter och hemlösa

19 Grundläggande utgångspunkter
Hemlöshet kan inte förklaras och tolkas utifrån individer och deras egenskaper Hemlöshet visar brister i ett bostadsförsörjningssystem, på samma sätt som svält beror på egenskaper i ett försörjningssystem, och hög barnadödlighet beror på ett dåligt fungerande hälsovårdssystem

20 Den stora frågan Kan – och vill – vi komma åt de
grundläggande mekanismer som skapar hemlöshet?

21 Tack för att ni lyssnade!