Brukarfokus i biståndshandläggning

En presentation över ämnet: "Brukarfokus i biståndshandläggning"— Presentationens avskrift:

1 Brukarfokus i biståndshandläggning
Brukarinflytande och biståndshandläggning – går det att förena?

2 Brukarfokus i biståndshandläggning
Vad innebär biståndshandläggning för den enskilde som ansöker? Vad innebär biståndshandläggning juridiskt? Kan den enskilde påverka handläggningsprocessen? Vilka verktyg finns till hands för biståndshandläggaren som stöd att hålla brukarfokus?

3 Brukarfokus i biståndshandläggning
Vad innehåller en utredning och vad kan brukaren och bostödjaren förvänta sig få ut av den? Brukarfokus med hjälp av behovsbedömnings-instrument och dialogens betydelse.

4 Brukarens delaktighet från ansökan till stöd
Första mötet Utredning Behovsbedömningsinstrument Bedömning Beslut Uppföljning Omprövning

5 Vad styr biståndshandläggarens arbete?
Lagar Socialstyrelsens allmänna råd Domar

6 Hur kan brukaren påverka den juridiska processen?
Länsstyrelsen Överklagan

7 Socialtjänstlagen Portalparagrafen SoL kap 1
1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas: - ekonomiska och sociala trygghet - jämlikhet i levnadsvillkor - aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänsten skall frigöra människors resurser och bygga på självbestämmande.

8 Rätten till bistånd 4 kap. 1 § SoL
Den som själv inte kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.

9 SoL kap 5 § 7 Rättigheter för människor med funktionshinder:
möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. meningsfull sysselsättning och få bo på ett sätt som är anpassat efter dennes behov av särkilt stöd.

10 11 kap 1 § Handläggning av ärenden
Socialnämnden skall utan dröjsmål skyndsamt inleda utredning. Kommunen har skyldighet att informera om och erbjuda insatser.

11 Målgruppsdefinition Målgruppsdefinition anger vad är psykiskt funktionshinder. Behov av stöd i vardagen styr – ej diagnos.

12 Vilken kompetens kan brukaren förvänta sig av biståndshandläggaren?
Kunskaper kring psykiska och andra funktionsnedsättningar och dess konsekvenser samt missbruk. Allmän kännedom om det omgivande samhällets resurser, myndigheter och arbetssätt.

13 NSSQ Behovsbedömningsinstrument inom KOSAM-projektet för biståndshandläggare. NSSQ: “Need of support and service questionnaire”. (Behov av boende, sysselsättning och stöd). Nationellt projekt, Socialstyrelsen. Jämförande studie. Avhandling: Lennart Jansson, Uppsala universitet. Kan användas både av kommun och psykiatri.

14 Syfte och mål ”Initiera och stödja användningen av vetenskapligt utprövade bedömningsinstrument som kan användas vid individuella behovsbedömningar och uppföljningar av insatser för personer med psykiska funktionshinder.” ”…analysera resultaten av vunna erfarenheter från projektkommunerna.”

15 Hur används instrumentet?
Information och samtycke. Brukaren intervjuas vid ansökan. Del i utredningsarbetet. Framöver i boendestödet vid uppföljningar.

16 Vad innehåller NSSQ? Basinformation Funktionsnivå
Pågående insatser – behov av insatser

17 Betydelse för utredningen
Visar brukarens behov idag, framförallt funktionsnivån. Övergripande bild av insatser från både sjukvård och kommun. ”Checklista” för utredaren.

18 Varför NSSQ? Enhetliga bedömningar lokalt och nationellt – rättsäkerhet för brukaren. Behovsbedömningsinstrumentet kan användas vid utvärdering av insatser.

19 Erfarenheter Samtycke - oftast bra, vissa fall svårare.
Motstånd introducera ny metod i befintlig kontakt med brukaren. Vid samplaneringsmöten svårt ta tid till NSSQ. Fler svarsalternativ behövs, ej så nyanserat. Brukarens behov synliggjorda i utredningen.

20 Boendestödjarens roll
Boendestödjaren ska veta mer om brukaren än vad biståndshandläggaren gör. Vem gör vad? Hur kan utredningen användas i boendestödets arbete tillsammans med brukaren? Uppföljning: använda dokumentation för att utvärdera och planera framåt.

21 Brukarens delaktighet
Hur blir brukaren delaktig i sin utredning? Biståndshandläggaren frågar brukaren om dennes egna tankar om sina behov. Säkerställa att personen får en rättssäker biståndhandläggning. Använd behovsbedömningsinstrument. Se till att brukaren och boendestödjaren får en bra start i sin kontakt. Inflytande i planerings- och samordningsprocessen. Modell Vård- och stödsamordnare: Brukaren styr processen.

22 Sammanfattning Ja – biståndshandläggning och brukarinflytande går att förena. Brukarens egen berättelse är utredningen.