Lagstiftning – en översikt

En presentation över ämnet: "Lagstiftning – en översikt"— Presentationens avskrift:

1 Lagstiftning – en översikt
Riskbruk, missbruk och beroende

2 Samarbete över huvudmannagränser
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Socialtjänstlagen (SoL) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Patientdatalagen (PDL)

3 Olika huvudmän – olika ansvarsområden
Hälso- och sjukvård enligt HSL – ett delat ansvar mellan landsting och kommun Både landsting och kommun får ”sluta avtal med annan” om att utföra de uppgifter huvudmännen enligt lagen ansvarar för För verksamhet som bedrivs enligt SoL, LVM och LVU är kommunen huvudman Myndighetsutövning endast med stöd av lag

4 Forts. OSL gäller för alla myndigheter
PDL – gäller personuppgiftsbehandling inom hälso- och sjukvård - oavsett huvudman. PDL möjliggör informationsöverföring över huvudmannagränser under vissa särskilda förutsättningar.

5 Hälso- och sjukvårdslagen
Ramlag – innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård oavsett huvudman. Den riktar sig till huvudmannen – reglerar huvudmannens skyldigheter (inte en rättighetslagstiftning) Mål och krav

6 HSL i korthet Målen för hälso- och sjukvården;
- en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen - vården ska ges med respekt för alla människors lika värde - den som har det största behovet ska ges företräde

7 HSL i korthet, forts. Krav på en god hälso- och sjukvård;
- god kvalitet med god hygienisk standard - tillgodose patientens behov av trygghet - respekt för patientens självbestämmande och integritet - främja goda kontakter mellan patient och personal

8 Landstingets ansvar enligt HSL
Landstinget ansvarar för: - att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget Landstinget ansvarar inte för sådan hälso- och sjukvård som kommunen har ansvar för

9 Kommunens ansvar enligt HSL
Kommunen ansvarar för: - att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt äldre och funktionshindrade som är i behov av särskilda boendeformer - att erbjuda en god hälso- och sjukvård för dem som vistas i dagverksamhet En kommun får även i övrigt erbjuda hemsjukvård till dem som vistas i kommunen Inte läkarvård 5 kap. 5 2 st. § SoL (även om dessa bedrivs av enskilt rättsubjekt), 7 kap. 1 § 2 Dagverksamhet 3 kap. 6 § SoL

10 SoL i korthet Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag med rättighetsinslag Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande vid handläggning av enskilda ärenden inom socialtjänsten.

11 Kommunens ansvar för socialtjänsten
1 § Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område. Särskilt omnämnda grupper i SoL är: - barn och unga - äldre människor - människor med funktionsnedsättningar - missbrukare - anhörigvårdare - brottsoffer

12 Socialtjänstens mål 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet.

13 LVU i korthet När stöd och hjälp inte kan ges på frivillig väg – socialtjänstlagen i första hand Miljöfall - t.ex. brister i omsorgen p.g.a. vårdnadshavares missbruk Beteendefall - t.ex. eget missbruk LVU För att vård enligt LVU ska komma ifråga skall den unge vara i behov av vård och vårdbehovet skall inte kunna tillgodoses på frivillig väg. Vård enligt LVU kan bli aktuell i två huvudfall; dels när brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet medför en påtagligt risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas (de s.k. miljöfallen), dels när den unge utsätter sig för en sådan risk genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende (de s.k. beteendefallen). Vård enligt LVU kan i första hand beredas dem som är under 18 år. I de s.k. beteendefallen finns dock en möjlighet att bereda ungdomar som fyllt 18 men inte tjugo år vård enligt LVU.

14 LVM i korthet När vård inte kan ges i frivilliga former – socialtjänstlagen i första hand Syftar till att motivera till frivillig vård LVM-vården kan i vissa fall inledas på sjukhus. Det är socialnämnden som skall ta ställning till om missbrukaren behöver inledande sjukhusvård§ Tvångsvård skall beslutas om, 1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt, och 3. han eller hon till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

15 Samverkan enligt HSL och SoL
När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas.     3 f HSL, 2 kap. 7 § SoL

16 Samverkan utan samtycke?
På vilket sätt kan man utbyta uppgifter mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten utan att den enskilde samtycker? Utbyta uppgifter muntligen? Skicka utdrag ur patientjournal/personakt?

17 Offentlighet och sekretess
Offentlighets- och sekretesslagen gäller från och med 30 juni 2009 Inga materiella förändringar

18 OSL:s tillämpningsområde
Mellan myndigheter och självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet Bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet Förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller om det sker på annat sätt = sekretess Vad är en allmän handling? Lag om gemensam nämnd…Sekretess mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.

19 Handlingsoffentlighet
TF 2:1 ”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar”

20 Kriterier för allmän handling
Myndighet? Handling? Förvaras hos myndigheten? Inkommen? Upprättad? Akter upprättade inom socialtjänsten? Patientjournaler?

21 Begränsning av offentlighetsprincipen
Alla allmänna handlingar är inte offentliga Allmänna offentliga handlingar och allmänna hemliga handlingar Begränsningen måste ske genom lag Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)

22 Sekretess för enskild inom socialtjänst
26 kap. 1 § Sekretess gäller inom socialtjänst för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

23 Hälso- och sjukvårdssekretessen
25 kap. 1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men. Omvänt skaderekvisit innebär presumtion för sekretess. Mycket stark sekretess inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Sekretess gäller inom hälso- och sjukvård. Vad är hälso- och sjukvård? Med det avses den verksamhet som omfattas av HSL samt förebyggande verksamhet som MVC, BVC, Endast individuellt inriktad vård. Kan utgöra inslag i annan förvaltning, t.ex. skolhälsovård, kriminalvården, företagshälsovård (allmännas).Tvångsvård, smittskydd. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering, omskärelse, åtgärder mot smittsamma sjukdomar och hos patientnämnd. Avidentifierade uppgifter – OK. Det omvända skaderekvisitet innebär presumtion för sekretess. Uppgifter får INTE lämnas ut om det INTE står klart….. 23

24 Menprövning När anses en person ”lida men”?
Utgångspunkten är den enskildes egen upplevelse

25 Möjlighet att bryta sekretessen
Trots den stränga sekretessen finns i vissa situationer möjlighet att bryta sekretessen och lämna ut uppgifter. Sekretessen hindrar inte att…. Det finns ingen särskild ”suicidsekretess” Hur man har valt att organisera sin verksamhet ska inte påverka sekretessen. Många nämnder = många sekretessgränser. 25

26 Underlättar samarbetet inom landstingets eller kommunens patientverksamhet
Hälso- och sjukvårdssekretessen hindrar inte att en uppgift lämnas från en myndighet som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet i en kommun eller ett landsting till en annan sådan myndighet i samma kommun eller landsting. Ex. två vård och omsorgsnämnder i kommunen Mellan ett sjukhus och en vårdcentral (25:11) Nämndorganisationen ska inte påverka sekretessgränserna. Det är själva verksamhetsområdet som ska vara avgörande. Alltså ett undantag från h 26

27 Underlätta uppgiftsutbyte mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst
Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av annat skäl inte kan samtycka till att uppgift lämnas ut, hindrar hälso- och sjukvårdssekretess inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten eller till en enskild vårdgivare eller enskild verksamhet på socialtjänstens område. 25:13 OBS! Bara om den enskilde inte kan samtycka. Om den enskilde säger nej och inte kan anses lida av en allvarlig psykisk störning….får sekretessen inte brytas. Se 25:12 beträffande underåriga, missbrukare och väntade barn. Där kan uppgift lämnas oavsett samtycke!! 27

28 Underåriga och missbrukare
Hälso- och sjukvårdssekretessen och socialtjänstsekretessen hindrar inte att uppgift om enskild som inte fyllt 18 år eller enskild som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel eller närstående till denna lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten till annan sådan myndighet om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. OSL 25:12 Skydd för särskilt utsatta personer Här kan man alltså lämna uppgifter om vilka omständigheter som helst som anses vara av relevans, t.ex. suicidtankar. 28

29 Väntade barn Samma reglering som underåriga och missbrukare men skyddsobjektet är det väntade barnet. Väntat barn – möjlighet Fött barn - skyldighet

30 Möjlighet blir skyldighet!
En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. 6:5 OSL

31 Skyldighet att bryta sekretessen
Anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Barn till självmordsbenägna patienter – anmälningsskyldighet(?) Självmordsbenägna patienter under 18 år

32 Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som är anmälningsskyldiga är också skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd.

33 Straffsanktioner Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet, som inte är ringa, röjer hemlig uppgift kan dömas för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Den som olovligen bereder sig tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller olovligen ändrar eller utplånar innehållet i en sådan upptagning kan dömas för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år.

34 Patientdatalagen Gäller alla vårdgivare oavsett huvudmannaskap
Ökad patientsäkerhet och ett starkt integritetsskydd Ramlagstiftning Sammanhängande reglering av personuppgiftsbehandlingen inom hälso- och sjukvården •     Ramlagstiftning – anger grundläggande principer. Den närmare regleringen i vissa generella frågor ska kunna meddelas i förordning eller myndighetsföreskrifter 7 § patientjournallagen behålls •      Vidgas – omfatta alla dokumenterade personuppgifter om patienter, alltså även annat än vårddokumentation •      Förtydligas – den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av sådana uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom vården. •      Tydligare krav i fråga om behörighetssystem – lagen ställer krav på att vårdgivaren aktivt ska ta ställning till hur behörigheten i systemen ska se ut •      Skyldighet för vårdgivare att dokumentera elektronisk åtkomst – systematiskt och återkommande följa upp om obehörig åtkomst till uppgifter om patienter förekommer. •      Patientens informationsrätt •      Möjlighet att spärra – verkligen en förstärkning av den inre sekretessen! Patienten kan spärra information – slår fast de principer som gäller enligt HSL 2 a § 34

35 Patientdatalagen, forts
Inte en gemensam journal! Patientdatalagen tillåter ett elektroniskt system för att göra vårddokumentation åtkomlig över vårdgivargränser. Det elektroniska utlämnandet = direktåtkomst Ökad tillgänglighet till patientuppgifter

36 När får uppgifterna användas?
Skede 1 – skall uppgifterna vara tillgängliga? Patientens rätt till information Om patienten motsätter sig – uppgiften spärrad Vårdnadshavare kan inte spärra uppgifter om barn Skede 2 – skall direktåtkomsten få användas? Aktuell patientrelation? Kan uppgifterna ha betydelse för att förebygga, utreda eller behandla? Samtycker patienten? OK att ta del av uppgifterna Patienten kan inte samtycka – akut nödsituation? Vilken vårdgivare har gjort de ospärrade uppgifterna tillgängliga? Kan de ha betydelse? OK att ta del av uppgifterna Om inte samtycke eller nödsituation - absolut sekretess 36