I DIALOG MED UNGA Vad är viktigt och varför och ur vems synvinkel sett? Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Finland 30.08.2013.

En presentation över ämnet: "I DIALOG MED UNGA Vad är viktigt och varför och ur vems synvinkel sett? Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Finland 30.08.2013."— Presentationens avskrift:

1 I DIALOG MED UNGA Vad är viktigt och varför och ur vems synvinkel sett?
Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Finland

2 Innehåll DEL I: En process DEL II: En studie
1. Det sociala arbetets konst 2. Att vara i dialog 3. Resurser och lösningar 4. Biografiskt perspektiv 5. Fokusgrupper 6. Kunskapsskapande rum - annorlunda sätt att vara i dialog DEL II: En studie "Ung och utanför?" Licentiatavhandling om ungas syn på sin vardag, utbildning och utanförskap US-H

3 DEL I : EN PROCESS 1. Det sociala arbetets konst – en utvecklingsprocess
Vad är det sociala arbetets konst? Metoder och tekniker? Nej, det är inte tillräckligt. Kunskapen och färdigheten inom socialt arbete består av rationellt reflekterande och det sensibla, en känsla för och förståelse av klienten som handlande subjekt. (Alf Ronnby 2006) Hur olika metoder har lett till en utvecklingsprocess i det sociala arbetets konst. US-H

4 2. Att vara i dialog – ett sätt att tänka
Utbildning i nätverksarbete ; arbetsredskap: nätverkskarta Dialogism - ett sätt att tänka och en verksamhetsform som ökar möjligheten för människor att bli hörda och att tänka tillsammans (Seikkula&Arnkil 2005) US-H

5 3. Resurser och lösningar – ett sätt att ställa frågor
Utbildning i resurs- och lösningsinriktat arbete/terapi 1995, ; Arbetsredskap: Frågeställningar inom resurs- och lösningsinriktat arbete (Berg&Miller 1994) och skalor. Utbildning och handledning i skapande terapi ; Arbetsredskap: Symboler och bilder Utbildning i konstruktivistisk handledning 2002 (R.V.Peavy) Arbetsredskap: Livsrum US-H

6 4. Biografiskt perspektiv – ett sätt att lyssna
Att ge utrymme och att lyssna – en ökad förståelse Inte bara VAD utan också HUR (Riemann 2003) ”sisäinen tarina” och ”kertomus” (Hänninen 1999) US-H

7 5. Fokusgrupper – ett sätt att samla information
att skapa dialog i grupp att skapa mening/ gemensam förståelse ett arbetsredskap ? US-H

8 6. Kunskapsskapande rum - annorlunda sätt att vara i dialog
bl.a. visuella metoder US-H

9 Källor Berg, Insoo Kim & Miller, Scott D. (1994) Ihmeitä tapahtuu. Alkoholiongelmien ratkaisukeskeinen hoito. Keuruu, Otava. Eriksson, Esa & Arnkil, Tom Erik (2006) Ta upp oron. En handbok i tidiga dialoger. STAKES, handbok 64. Vaajakoski, Gummerus. Forsberg, Gunnar & Wallmark, Johan (1998) Nätverksboken – om mötets möjligheter. Kristianstads Boktryckeri AB. Krueger, Richard A. (1998) Moderating Focus Groups. California, Sage publication. Mönkkönen, Kaarina (2007) Vuorovaikutus. Dialoginen asiakastyö. Helsinki, Edita. Peavy, Vance.R.(2000) Konstruktivistisk vägledning: teori och metod. Stockholm, Trinom. Riemann, Gerhard (2003) A Joint Project Against the Bachchop of Research Tradition: An Introduction to ”Doing Biographical Research”. Forum: Qualitative Social Research. Volume 4, No.3 –September Nedladdad Ronnby, Alf (2006) Det sociala arbetets konst. Nedladdat Seikkula, Jaakko & Arnkil, Tom Erik (2005) Sociala nätverk i dialog. V. Frölunda, Intellecta Docusys. US-H

10 Ulla Sontag-Himmelroos
DEL II: En studie Licentiatavhandling i socialt arbete, specialområde med barn och unga Ung och utanför? - en studie om utbildning och utanförskap ur ett diskursanalytiskt perspektiv Ulla Sontag-Himmelroos Mars 2013 US-H

11 Vad handlar studien om? HUR unga studerande talar om sitt liv och utanförskap? HUR de tillsammans via språket skapar mening i vardagen genom gemensam kollektiv förståelse. HUR de skapar kunskap om det väsentliga i sin vardag samt utanförskap. US-H

12 ”Ung och utanför?” Socialt arbete (skolan) En studie om utbildning och
utanförskap Övergripande målsättning: dialog kring attityder och värderingar om utbildningens funktion och betydelse för unga Kritisk samhällsforsk-ning Kritisk teori: Kunskapssyn Makt Kritisk reflektion Spänning mellan vuxnas välfärdsstyrning och ungas syn? Välfärdssamhälle /Risksamhälle Kunskapsetiska frågor Kunskapspolitiska ”Ung och utanför?” Ungas egen syn: Fokusgrupp Visuellt material - Diskursanalys - dominerande diskurser? - kunskapsskapande rum? ”Hikikomori” Det mångdimensionella utanförskapet Socialt arbete (skolan) US-H mars 2013 US-H

13 Syfte Att studera hur de unga positionerar sig i förhållande till vuxna och samhällets förväntningar och krav på ungas utbildning. Att forska i hur visuellt material kan skapa ett kunskapsskapande rum för de unga, med målsättningen att göra de unga delaktiga i samhällsdebatten om ungas livsvillkor. US-H

14 Frågeställningar Forskningsfrågan är tudelad:
Hur ser unga studerande på sin vardag, på utanförskap och yrkesutbildningens betydelse för deras livssituation och vuxenblivande och vad betyder detta sett ur ett diskursanalytiskt perspektiv? Hur kan man med hjälp av visuella metoder skapa rum/förutsättningar för de unga att medverka i dialogen kring att vara ung och eventuellt utanför och vad kan ett sådant aktivt deltagande innebära för de unga? US-H

15 Metodologisk referensram
Konstruktivistisk utgångspunkt: Kunskap produceras i sociala processer. Hur verkligheten skapas. Diskurs(analys) - "ett sätt att tala", språkanvändning i ett socialt sammanhang / meningsutbyte. Sociala fenomen och kritisk teori: Kunskapssyn, makt och kritisk reflektion. Kunskapssyn och kunskapsskapande: Officiell kunskap och annan kunskap. Makt: Vem har tolkningsföreträde? Kritisk reflektion eller det frigörande handlingsperspektivet: Att ifrågasätta sitt verksamhetssätt och söka alternativa sätt att fungera. Ett tillstånd av icke-vetande. Kunskapsskapande rum (visuell metodologi): Delaktighet och "de nya möjligheternas kunskap. US-H

16 Forskningsmetod- och material
Från intervju till aktionsforskning: Processen är kunskapen. Fokusgruppsmetod: Skapa gemensam kollektiv förståelse. Intervjuarens roll mindre framträdande. Urval och deltagande: 30 studerande uppdelade på 3 fokusgrupper enligt 3 utbildningsbranscher vid 2 utbildningsenheter. Visuell metod: Deltagande forskningsprocess, testning av metod. Medforskande. Deltagarna varierat mellan 6-8/sammankomst. US-H

17 Forskningsprocessen US-H

18 Analys och resultat Hur ser unga på sin vardag och utanförskap? Dominerande diskurser och hur de formas. Position i underläge i förhållande till vuxna och att höra till en gemenskap. Hur skapas rum för aktivt deltagande och de ungas röst? Medforskande process, ett kunskapsskapande rum. Miniseminarium eller att utforska andra möjligheter, en metod för socialt arbete i skolan. Ett annorlunda sätt att vara i dialog. US-H

19 Slutsatser och diskussion
De unga upplever generationsmotsättningar, som handlar om hur unga förväntas fungera inom olika områden i livet, såsom skolgång och studier = tyder på en spänning mellan vuxnas välfärdsstyrning och de ungas syn. Utanförskap kopplas i första hand till den egna situationen och att tillhöra en grupp/gemenskap samt till en position i underläge. Utanförskap kopplas INTE till avbrytande av studier, är något som rekommenderas då man gjort fel val. Hur kan de nya möjligheternas kunskap föra in de ungas röster i ett kritiskt diskussionssammanhang med den officiella kunskapen och vad har detta för betydelse i praktiken? En kunskapspolitisk och -etisk fråga, vad är viktigt och varför och ur vems synvinkel sett. US-H

20 TACK! "Men alltså, just det där att ha en
massa saker, så gör en int på det viset lycklig. Utan det är liksom det man gör, det man kan. Ja, att man sku vara lycklig själv och att man har vänner runt omkring sig och att man får kärlek. Och sen så där att man får göra det som man själv vill... FRIHETEN!" En studerande US-H