Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
Listar de sökta objekten.
3
Västra Götalandsregionen
Tillgänglighetsdatabasen -TD Västra Götalandsregionen Handikapprörelsen Bakgrund Västsvenska Turistrådet, som ägs till 100 % av Västra Götalands Regionen, tog kontakt med Avdelningen för funktionshinder och delaktighet för att få råd hur man skulle gå tillväga. Då upptäckte man att frågan om tillgänglighet var på agendan även här efter en uttryckt önskan av ett enhetligt helhetsgrepp från Handikapprörelsen själva. Med anledning av detta startade 2003 ett samarbete där även representanter från ett antal pilotföretag och turistorganisationerna i de aktuella kommunerna bjöds in. Handikapprörelsen: SRF – Synskadades Riksförbund Handikappförbunden DHR – De Handikappades Riksförbund
4
Varför informera om tillgänglighet?
Uttalade behov av handikapprörelsen Våra miljöer är inte tillgängliga för alla Cirka 20% av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning Åldersrelaterade funktionsnedsättningar Ökad delaktighet – ökad folkhälsa? En diskrimineringsfråga Driver på tillgänglighetsarbetet!! 2. Varför informera om tillgänglighet? Det fanns ett uttalat behov från Handikapprörelsen eftersom våra miljöer inte är tillgängliga för alla. Enligt SCB har hela 20 procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Då är det inte medräknat åldersrelaterade funktionsnedsättningar. Äldre personer är ofta aktiva långt upp i åldrarna, har en aktiv fritid och vill ta del av det utbud som finns. Undersökningar har visat att en effekt av att känna sig utestängd leder till ökad ohälsa, något som kan minskas genom en ökad delaktighet. Ökad delaktighet – ökad hälsa! I slutändan handlar det om en diskrimineringsfråga! Vill vi att människor ska ha samma möjlighet att ta del av det samhället har att erbjuda?
5
Nödvändigt för några – bra för alla
6. Nödvändig för några – bra för alla! OBS KOM IHÅG ATT BESKRIVA VAD BILDEN FÖRESTÄLLER FÖR DE SOM HAR SVÅRT ATT SE!!!!! Nästa bild föreställer en man på väg ut genom entrén på en järnvägsstation eller ett hotell. De som utformade denna entrén behöver inte nödvändigtvis haft tillgänglighets frågan i centrum utan tänkte kanske lite mer praktiskt. Här passerar mycket folk som kan ha händerna fulla med bagage, alltså behöver de enkelt kunna komma åt en dörröppnare eller så är dörren sensorstyrd. Detta visar väldigt konkret att tillgänglighetsinformation är nödvändigt för några men kan vara bra för alla!
6
Människor har olika förutsättningar att: • höra • se • röra sig
• tåla vissa ämnen • bearbeta, tolka och förmedla information 5. Hur beskriver man då på bästa sätt tillgänglighetsinformation? Efter diskussioner med Handikapprörelsen har vi lämnat diagnosbegreppet helt och istället delat upp informationen i fem förutsättningar eller svårigheter. Människor har olika förutsättningar/svårigheter att: - höra - se - röra sig - tåla vissa ämnen - bearbeta, tolka och förmedla information Detta har Handikapprörelsen nationellt ställt sig bakom (SRF och HSO) Diagnoser används inte utan var och en avgör utifrån sin individuella situation vad de behöver information om. Det kan ju vara så att man bara tillfälligtvis behöver denna information pga att man t.ex. har brutit benet eller har små barn i barnvagn.
7
2011 TD är idag den enda databas i Sverige som erbjuder information till medborgare om tillgänglighet i allt från livsmedelsbutiken och vårdcentralen till sporthallen och operan.
8
TD:s tre beståndsdelar
Medborgarinformation och konsumentmakt Synliggöra hinder och motivera åtgärder Följa upp och beskriva graden av tillgänglighet
9
Vad har jag som medborgare för nytta av TD
Om jag ska gå på bio vill jag till exempel veta om: det finns trappsteg eller det är plant eller hur hög tröskeln är dörren är kontrastmarkerad så att jag hittar den det finns personal som kan prata med mig även om jag har svårt att höra det finns växter som kan orsaka allergiska besvär om det som säljs i kiosken eller caféer visas på bild om det finns syntolkkning om den svenska filmen textas
10
Besökarnas önskan Varje verksamhet ska beskrivas så väl att alla besökare själva kan fatta beslut om de kan besöka platsen eller inte Informationen om tillgänglighet ska i första hand finnas där all annan information finns Enhetlig användarvänlig webbaserad information
11
Vad har jag som verksamhet för nytta av TD?
Ökad marknadsföring Kunskap om den egna verksamhetens tillgänglighet Kunskap om vad som bör åtgärdas för ökad tillgänglighet Möjlighet att få ut en åtgärdslista Fler besökare med rätt förväntningar 10. Varför ska en verksamhet ansluta sig? Marknadsföring mot nya målgrupper Skapar kunskap om den egna verksamhetens tillgänglighet En ”bonus-effekt” är att den även är användbar som verktyg för att identifiera enkelt avhjälpta hinder (HIN). Tillgängligheten kan alltså öka genom att inventering ofta leder till åtgärder och uppföljning. Pålitlig – hålls uppdaterad utifrån lagstiftning. Väl förankrad genom en ständigt pågående arbetsprocess. Inget vinstdrivande syfte bakom – utgår enbart en anslutningsavgift och en löpande driftskostnad per år. Öppen för alla – möjlig att koppla ihop med andra system Långsiktig hållbarhet genom enkla och tydliga kriterier som beskriver hur verkligheten ser ut.
12
TD bygger på Svensk lagstiftning PBL (Plan- och byggnadslagen)
BBR (Boverkets byggregler) HIN1 (Enkelt avhjälpta hinder) ALM1 (Allmänna platser) Västra Götalandsregionens riktlinjer Personer med funktionsnedsättningars förtrogenhetskunskap och behov av information Verksamhetens förutsättningar
13
Formulär i TD Badplatser Idrottsanläggning Bibliotek Kyrkor Biograf
Boendeanläggningar Butik Camping och Stugby Evenemang inomhus Evenemang utomhus Fiske Folktandvård Golfbanor Habilitering Hamnar Idrottsanläggning Kyrkor Nöjespark Offentliga miljöer inne och ute Restauranger och Caféer Sevärdheter Sjukhus Skola Skärgårdsbåt Slott/Fästning Turistbyrå Vandring Vårdcentral med flera 7. Formulär i Tillgänglighetsdatabasen För att inventera anslutna enheter använder sig Tillgänglighetsdatabasen av olika formulär. Det finns formulär för att inventera i princip allt från bibliotek och folktandvård till vandringsleder och ishallar. Saknas det något tar vi fram formulär för detta.
14
TD:s spridning Lycksele Bergslagen Salem Haninge Botkyrka Linköping
Landstinget i Jönköpings län Västra Götalandsregionen Turism VG region Småland Region Skåne Blekinge Exklusive Landsbygdsbutiker (Livsmedelshandlarna) Rörelsefolkskolorna, Naturreservat Västra Götaland 47 kommuner kultur, sjukvård, reseplaneraren, skolor, tandvård, turism
15
Detta är TD Svensk lagstiftning Besökarens behov av information
Verksamhetens förutsättningar Ständig förankring tillsammans med användare och verksamheter Besökaren fattar själv beslut Beskrivs utifrån fem svårigheter Enhetlig användarvänlig webbaserad information Finns där annan information finns Lättläst svenska, svenska, engelska, tyska och talsyntes 9. Detta är tillgänglighetsdatabasen I botten på Tillgänglighetsdatabasen ligger den svenska lagstiftning som finns inom området. Det är helt och hållet brukarnas behov av information som styr utvecklingen av den. Brukarna själva har ett behov av information men verksamheterna har också olika förutsättningar som måste beaktas. Allt arbete har skett, och sker, genom ständig förankring tillsammans med brukare, användare och verksamheter. Som tidigare nämnts beskrivs våra olika förutsättningar utifrån de fem svårigheterna så att brukaren själv kan fatta ett beslut om hur tillgänglig en enhet är. Informationen är webbaserad och samma tekniska lösning används och utvecklas med tiden. Ska i första hand finnas där all annan information finns. I dagsläget finns information på lättläst svenska, svensk, engelska, tyska och talsyntes.
16
Elaine Johansson, ordf HSO Västra Götaland
”Detta är ett nytt sätt att tänka, där makten ligger hos oss brukare – vi tar egen ställning till om vi kan eller vill besöka verksamheter utifrån en information som vi själva varit med och tagit fram och utformat.” Elaine Johansson, ordf HSO Västra Götaland
17
Arvsfondsprojektet: Framgången med Tillgänglighetsdatabasen har varit stor. Intresset börjar sprida sig för den runt om i Sverige och med anledning av detta har vi beviljats medel från Arvsfonden att jobba vidare med utvecklingen av Tillgänglighetsdatabasen. Arvsfondsprojektet pågår mellan 2010 till Medverkande organisationer: Västra Götalandsregionen Handikappföreningarna Västra Götaland (HSO) Handikappförbunden Synskadades Riksförbund (SRF) Finansiering: Arvsfondsdelegationen Västra Götalandsregionen
18
Tillgänglighetsdatabasen 2010: TD
En Tillgänglighetsdatabas för alla medborgare Kvalitetssäkring Marknadsföring Spridning av databasen KVALITETSSÄKRING Utbildning – beskriv utbildning till kontaktmän resp slutanvändarna. När det gäller slutanvändarna har handikapporganisationerna huvudansvaret att utveckla den biten. Användarvänlighet för både slutanvändare och användare. Test med hjälp av forskare diskuteras när det gäller slutanvändarna. Uppdatering
19
Händer med under 2011 Ny logga Ny portal/hemsida Ny version TD 2.0
20
Exempel: Munkedals kommun Askims vårdcentral Botaniska Trädgården Göteborg Universeum
21
Kontaktuppgifter: Camilla Salén Mob: 070 313 31 73
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.