VARDAGSSTÖD SOM GÖR SKILLNAD

En presentation över ämnet: "VARDAGSSTÖD SOM GÖR SKILLNAD"— Presentationens avskrift:

1 VARDAGSSTÖD SOM GÖR SKILLNAD
Anna W Stjärnered Inga-Lill Brodén

2 KRAV I EN MILJÖ/UPPGIFT
Miljörelaterat handikappbegrepp KRAV I EN MILJÖ/UPPGIFT ”glapp”= (handikapp) FUNKTIONS- HINDER PERSONENS FÖRUTSÄTTNINGAR

3 AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND (AST)
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR ADD ADHD AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND (AST) ADHD-DCD AUTISM ASPERGER SYNDROM TOURETTE SYNDROM

4 föreställningsförmåga
Socialt samspel Wings triad Beteende, fantasi och föreställningsförmåga Kommunikation

5

6 Teorin om gemensam uppmärksamhet (joint attention)
Förmågan att t ex titta på ett föremål eller observera något TILLSAMMANS med en annan människa och vara medveten om att den andra personen observerar samma sak som jag själv gör

7 Teorin om mentalisering (theory of mind)
Förmågan att föreställa sig och förstå andra människors tankar och känslor att ta andra människors perspektiv förstå andras avsikter se sig själv ur andras perspektiv reflektera kring sitt eget och andras beteende

8 Teorin om mentalisering vad kan vara svårt för en person med AST
att förstå andras känslor att räkna ut vad andra vet och kan att avläsa andras avsikter att avläsa lyssnarens intresse för det man talar om att förstå ord som kan tolkas bokstavligt att förstå missförstånd att vara oärlig och att förstå oärlighet att förstå de bakomliggande orsakerna till andras agerande

9 Teorin om central samordning (central coherence)
Förmågan att skapa ett centralt sammanhang genom : att kunna foga samman detaljer till en helhet att kunna finna mening i det man uppfattar att kunna föra över kunskap från en situation till en annan

10 Teorin om central samordning vad kan vara svårt för en person med AST
att utifrån sammanhang förstå vad som förväntas av mig att förstå vilka detaljer som är viktiga att se samband mellan händelser att se bakom informationen – förstå helheten att förstå abstraktioner generalisering kommunikation

11 Teorin om exekutiva funktioner
Förmågan att bearbeta och förstå information i syfte att uppnå framtida mål Personer med autism har ofta problem med: organisering problemlösning tidsuppfattning Att vara målinriktad i tanke och handling kräver flexibilitet i tänkande och handling.

12 Teorin om exekutiva funktioner vad kan vara svårt för en person med AST
hantera nya situationer lösa problem planera och fatta beslut föreställa sig vägen till målet överblicka förhålla sig sig sekvenser utvärdering

13 Annorlunda sätt att tänka och förstå P E R C E P T I O N hur sinnesintryck (information) uppfattas
hörsel syn känsel och beröring lukt och smak rörelsesinne balanssinne

14 Annorlunda sätt att tänka och förstå K O G N I T I O N (ge innebörd, betydelse, mening till information) Hur konkret – abstrakt måste informationen vara för att personen med autism skall förstå?

15 Annorlunda sätt att tänka och förstå
Drar andra slutsatser Stressad av ”vanliga situationer”, miljöer Energiåtgång Trötthet, utmattning, lättirriterad

16 INDIVID Situation - MILJÖ - UPPGIFT

17 ATT INTE HA KONTROLL… depression ev psykiatrisk störning/sjukdom
aggression/ tillbakadragande ökat tvång/ritualer ökad oro och stress oro ??? förstår inte

18 MÄNNISKA X HANDLING/BETEENDE MILJÖ, social, fysisk UPPGIFT situation
- resurser - svårigheter - erfarenheter - motivation MÄNNISKA X HANDLING/BETEENDE - vad personen gör - hur personen gör MILJÖ, social, fysisk - påverkan - stöd - hinder UPPGIFT moment krav situation

19 Jag har inte dödat katten (jag vet vem, men det var inte jag)
Exempel på samma mening med olika intonationer ur boken: ”Jag och mina diagnoser”, av Håkan Jansson Jag har inte dödat katten (jag vet vem, men det var inte jag) Jag har inte dödat katten (jag har visserligen kört över den, men den levde när jag gick därifrån) Jag har inte dödat katten (men jag ska snart göra det) Jag har inte dödat katten (men antalet hundar i området har minskat markant på grund av mig)

20 SAMSPEL MELLAN MÄNNISKA OCH OMGIVNING
Människa: behov, förmåga, intresse Fysisk miljö: lokaler, ljus, ljud, möblering, redskap, maskiner m.m. Social miljö: människor, samspel, gruppsammansättningar, kommunikation m.m. Uppgift: hur många moment, krav på motorik, flexibilitet, tidspress, raster, samvaro, abstrakt, konkret, m.m. FRÅGESTÄLLNING Hur svarar miljö och uppgifter mot individens förutsättningar? Hur kan miljö och uppgifter stödja individens lärande och utveckling?

21 Krav i fysisk miljö: ljud, synintryck, möblering
SITUATION: MÖTE Krav i fysisk miljö: ljud, synintryck, möblering Krav i social miljö: ta i hand, kommunikation, förväntningar, vänta Krav i uppgift: svara på frågor, ge tillräcklig information, ställa frågor, förstå

22 Stöd i fysisk miljö: skyltar, foto, lugn miljö
MÖTE Stöd i fysisk miljö: skyltar, foto, lugn miljö Stöd i social miljö: information i god tid (muntlig och skriftlig) om syfte, klockslag, början/ slut, stödperson som förklarar Stöd i uppgift: formulär att kryssa i med exempel på svarsalternativ, återkoppling

23 Boendestöd – mat och matinköp
Ex. på formulär kring boendestöd Boendestöd – mat och matinköp Jag behöver hjälp att planera mina inköp: ⁱ Pga. att jag har svårt att avgöra hur mycket jag behöver handla ⁱ Pga. att jag har ansträngd ekonomi behöver jag hjälp med vad jag har råd att handla ⁱ Pga. att jag ”inte kommer igång” själv, behöver jag någon som finns bredvid för att ”komma igång” ⁱ Övrigt:………………………………………………………………………………………………………………… Så här vill jag att min boendestödjare hjälper mig: _______________________________________________________

24 Jag behöver hjälp att handla:
ⁱ Pga. att jag har svårt att orientera mig och hitta det jag behöver ⁱ Pga. att min motorik är dålig, klarar jag inte att bära kassar själv ⁱ Pga. att jag har svårt att avgöra pengars värde, klara av att betala i kassan ⁱ Övrigt:………………………………………………………………………………………………………… Så här vill jag att min boendestödjare hjälper mig: _______________________________________________________

25 Boende Brevet från Lena………

26 SITUATION: BOENDE, FRITID
Krav i fysisk miljö: ljud, hantera vardagsutrustning Krav i social miljö: grannar, gemensamhetsutrymmen Krav i uppgift: hålla ordning/plocka undan, personlig vård, vardagsaktiviteter, slänga/spara, prioritera

27 BOENDE, FRITID Stöd i fysisk miljö: förtydligande i rum och miljö/platser knutna till specifika aktiviteter, ex. kontor, äta, koppla av Stöd i social miljö: förtydligande, sociala berättelser Stöd i uppgift: schema/planering/instruktioner som beskriver vad när och hur

28 Veckoplanering Exempel på vad som kan ingå: • Arbetstider
• Vad du behöver göra hemma • Samtal du ska ringa • Möten • Träffa vänner/nöjen/TV-program • Tidshjälpmedel/larm som påminnelse att titta i planeringen

29 STARKA SIDOR SOM ARBETSTAGARE
• Koncentrationsförmåga • Uthållighet • Utmärkt och rymligt långtidsminne • Gott detaljseende • Sinne för rätt och fel • Konsekvens • Hederlighet • Punktlighet • Pålitlighet • Följa regler • Gör monotona uppgifter korrekt hela tiden • Kommer med kreativa lösningar Källa: Gunnel Norrö, Arbetsboken

30 SITUATION: ARBETE, RASTER
Krav i fysisk miljö: surrande fläktar, flimrande ljusrör, oordning Krav i social miljö: småprat, trångt, vänta, möten, samarbete, bli avbruten, eget arbetsansvar Krav i uppgift: oförberett, tidspress, prioriteringar

31 ARBETE, RASTER Stöd i fysisk miljö: avgränsad arbetsplats, uppmärkta hyllor Stöd i social miljö: tydlighet, stöd Stöd i uppgift: tydlighet, information

32 Ex. på arbetsplatsens regler
• Vem som svarar i telefon och vad man säger då •Vad som gäller för när man kan fika • Rutiner för uppvaktning av arbetskamrat • Kutym vid sammanträden • När man kan störa någon med frågor •Vem man får störa med frågor • Var gränsen går mellan ens eget ansvar och andras • Vilka samtalsämnen man bör undvika under lunchen • Hur man förväntas bete sig på personalfester • Vilken klädkod som gäller under arbetstid Källa: Gunnel Norrö, Arbetsboken

33 Trestegsmodell enligt MISA
(= metoder för individuellt stödarbete/verksamhet) kartläggning arbetspraktik arbetsverksamhet (verkar i det ordinarie samhället och erbjuder verksamhet på vanliga arbetsplatser).

34 Nationell psykiatrisamordning Presentation i rapport 2006:3:
Personer med NPF behöver ofta hjälp och stöd från många samhälliga sektorer Personer med NPF har svårigheter att genomföra och ”ta tag i” det man kommit överens om Samverkansproblemen kring personer med psykiska funktionshinder har beskrivits i flertal rapporter och skrivelser

35 Nationell psykiatrisamordning Presentation i rapport 2006:3:
”Det leder i flera fall till att människor med behov av insatser på olika områden inte får dessa tillgodosedda därför att behoven inte passar in i den befintliga organisations-strukturen . Istället riskerar människor med sammansatta behov att hänvisas fram och tillbaka”.

36 - MILJÖ - UPPGIFT INDIVID Situation

37 Hemsidor: Mailadresser: www.autism.se www.autismforum.se
Mailadresser: