Heden och dammarna människor och händelser i en Leksandsby

En presentation över ämnet: "Heden och dammarna människor och händelser i en Leksandsby"— Presentationens avskrift:

1 Heden och dammarna människor och händelser i en Leksandsby
Några bilder ur boken Heden och dammarna människor och händelser i en Leksandsby samt några bilder som inte kom med i boken Sammanställningen gjord av Kerstin Hopstadius med hjälp av Bosse Trudevall och Sverker Lund

2 Den akvarell som pryder bokens framsida är målad av August Berglund (1887 – 1954) som skänkte den till Anders Matsers, som bodde i Matsersgården, den röda byggnaden till vänster. Hedboa är det gula huset på höger sida om vägen.

3 August Berglund (barnet på bilden) skrev barndomsminnen från Heden
August Berglund (barnet på bilden) skrev barndomsminnen från Heden. Hans texter återkommer på flera ställen i Heden och dammarna. Hans föräldrar, Anders Berglund (1860 – 1893) & Spännar Karin Persdotter (1858 – 1938), byggde byns handelsbod (ovan) som var i bruk till år 1967.

4 Källor vi använde till Heden och dammarna, boken om Hedens by i Leksand
Urtiden Geologiska kartor 1500-talet Skattelängder, dammkonstruktioner, datering av träprov 1600-talet Kyrkböcker, militära register, roteförteckningar, kartor 1700-talet Husförhörslängder, de första reseberättelserna, skola, redskap 1800-talet Storskiftet, ägor och djurhållning, emigrantuppgifter, protokoll från bymagasin och byalag, hembygdsvårdare, dalmålare 1900-talet Fotografier, berättelser, studiecirklar, intervjuer, radioprogram 2000-talet Digitaliserade arkiv, intervjuer, fastighetsuppgifter.

5 Träprov togs från en timrad vägg som upptäcktes i vägbanken när dammen skulle tömmas. Stubbarna i dammen, som kom i dagen är de träd som användes vid dammvallen. Träprovet visade att den anlades omkring år 1597. När vattnet var borta kunde man också undersöka rester av den ur-sprungliga fördämningen. Man ser också att dammen inte har slammat igen, för alla stubbar är synliga och man kunde se gamla bäckfåran och delar av en gärdesgård.

6 Källor och arbetsmaterial: Skrifter av olika slag

7 Bomärken var ett praktiskt sätt att märka redskap och personliga föremål. De har använts i hundratals år och var också giltiga vid underteckning av dokument Björs Lars Andersson (1825 – 1892) hade sitt bomärke från Ytteråkerö med sig till Heden. Vi har inget foto på honom själv, men däremot på hans hustru Bröms Brita Ersdotter (1831 – 1903), som syns på nästa sida.

8 Björs Lars Andersson och Bröms Brita Ersdotter fick nio barn
Björs Lars Andersson och Bröms Brita Ersdotter fick nio barn. Den yngste, Björs Olof Larsson (1872 – 1952) ”Björs Olle”, är väl känd för sin musik och sin kontakt med gamla traditioner.

9 Lars Anbo (1902 – 1978) var son till Björs Olle, och växte upp hos sin mor Anbo Karin, som bodde med sina föräldrar i Hästberg. Från hans minnesanteckningar har vi den här berättelsen: ”Jag fick följa med min mormor när hon vallade korna upp mot Högås-berget. Det fanns olika stigar vi följde, ty vi kunde ju inte beta på samma ställe dag efter dag. Skällkon Stjärna (hon hade nämligen en sådan mitt i pannan) gick alltid före mormor och mig, och när vi kom till ett ställe där stigen delade sig så stannade Stjärna och tittade på mormor. Mormor sträckte då ut armen åt det håll vi skulle gå den dagen och när Stjärna såg armens riktning satte hon fart igen, och på rätt stig. ” Bilden visar Grop Karin Persdotter (1874 – 1955)

10 Gunnar Cassel fotograferade den här stillsamma slåtterbilden med dottern May Cassel f tillsammans med Bröms Per Nilsson (1831 – 1917) och Bröms Nils Persson (1858 – 1941).

11 Grop Maria (1875 – 1933) Grop Anna (1877 – 1929) ” Så fort man var färdig för hösten satte man i och vävde” Målar Ingrid Andersson f 1922 Systrarna Grop Maria och Grop Anna var duktiga väverskor, men Grop Anna, som gjort den nedre av yllevävarna på nästa sida, tog sig lite mer friheter med de traditionella mönstren.

12

13 ”Granbergs Margita” Granbergs Margareta Andersdotter från Västannor , var husmor på Brömsollas gård (gård 70 i boken) i mer än sex decennier. Spinnrocken har kanske placerats utanför huset för att få med utsikten över Järsdammen på kortet.

14 Nog var det många som slet ont i för sin försörjning på de små gårdarna, men
till sist kan vi ändå avundas gemenskapen i att alla i hushållet deltog i arbetet.