Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

En presentation över ämnet: "Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom"— Presentationens avskrift:

1 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Ett viktigt steg mot enhetlig vård för personer som lever med demenssjukdom. Demensrådet SLL

2 Riktlinjerna baseras på all tillgänglig forskning och
kunskap vad gäller demenssjukdomarna Utredning, behandling Vård och omsorg Hela vårdkedjan Förebyggande arbete Riskfaktorer Demensrådet SLL

3 Processen vid framtagning av riktlinjerna
Vid framtagningen av riktlinjerna har man gjort en sammanvägning av evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet behovet av insatser som kompenserar för sjukdomen bästa tillgängliga kunskap om insatsers och åtgärders kostnadseffektivitet. Demensrådet SLL

4 Nationella riktlinjer -sammanfattande slutsatser
Det måste göras flera utredningar och helst i tidigt skede Vård och omsorg bygger på personcentrerad omvårdnad Minst en gång årligen bör både en medicinsk och social uppföljning göras Demensrådet SLL

5 Stockholms Län kommuner
1,9 miljoner invånare Blandad struktur - många kommuner (26) - stadsdelar i Stockholm (14) - primärvårdsenheter, många privata (197) KSL -08 Demensrådet SLL

6 Demens i Stockholms län
Ca personer med demenssjukdom i länet Ca nya fall per år Ca utredningar görs varje år vid geriatriska minnesmottagningar Okänt antal utredningar görs i primärvården Demensrådet SLL

7 Beskrivning av funktioner inom vårdkedja Inom kommun och landsting
Vem gör vad? Geriatriska kliniker Husläkare Distriktssköterska Demenssköterska Anhörigkonsulent Biståndshandläggare Hemtjänstteam med spetskompetens Lokala träffpunkter Dagvård med olika nivåer Kortidsboende/akutplats Växelvård Särskilt boende Demensrådet SLL

8 Demenssjukdomarna har progress över flera år och de olika sjukdomsstadierna kräver olika vårdinsatser Naturalförlopp Alzheimers sjukdom 5 10 15 20 25 30 Tid (år) Symtom Diagnos Förlust av funktionellt oberoende Beteendeproblem Institutionalisering Död (MMT) Tidig diagnos Mild till medelsvår Svår Ovan ser ni naturalförloppet av Alzheimers sjukdom. Uppgift 8. Markera med ett stort kryss var på förloppskurvan du tycker att Eskil befinner sig. Uppgift 9. Strecka på hjärnfigurerna de områden som troligtvis är skadade i Eskils hjärna. Demensrådet SLL

9 Vikten av tidig upptäckt av symptom på demenssjukdom
Tidiga tecken Minnesstörningar och koncentrationssvårigheter Minskad social aktivitet. Diffus sjukdomskänsla ,minskat självförtroende och osäkerhet kan vara sekundära symptom på minnestörning. Yrsel och balanstörning kan var tidiga tecken på kroppsapraxi Demensrådet SLL

10 Olika typer av symptom/diagnoser 2003-2007
Demensrådet SLL

11 Utredning av kognitiva störningar
Vem gör vad? Vad ingår i en demensutredning? Demensrådet SLL

12 Nationella riktlinjer Primärvård Basal utredning
I första hand basal utredning – sedan utvidgad Det finns ingen enkel utredningsmetod som kan fastställa om en person har en demenssjukdom. I första hand bör en basal demensutredning göras som grundar sig på en sammanvägning av strukturerad anamnes, intervjuer med närstående, bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd, bedömning av kognition genom kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest), strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga, provtagning för att utesluta andra tillstånd som kan orsaka kognitiv svikt, strukturell hjärnavbildning med datortomografi som kan bidra till att identifiera kognitiv svikt och utesluta andra tillstånd i hjärnan som kan orsaka kognitiv svikt. Demensrådet SLL

13 Rekommendationer för personer med kognitiv svikt som
genomgått basal utredning där diagnos inte fastställts Utvidgad demensutredning görs: I de fall man önskar en mer exakt diagnos Svårbedömda symptom hos patienter(ex BPSD, utbrändhetstillstånd) Ovanliga demenssjukdomar Yngre dementa (under 65 år) Identifiera annan sjukdom som kan simulera demens Demensrådet SLL

14 Sammanfattning av steg 2
en utvidgad demensutredning som innehåller en eller flera av följande delar neuropsykologiska test strukturell hjärnavbildning med magnetkamera lumbalpunktion för analys av biomarkörer funktionell hjärnavbildning med SPECT. Demensrådet SLL

15 Läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt vid Alzheimers sjukdom
och utvärdering av läkemedel Demensrådet SLL

16 Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin och rivastigmin) vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom. Hälso- och sjukvården bör även erbjuda behandling med memantin vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Hälso- och sjukvården bör också följa upp behandlingen när dosen ställs in och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning. Demensrådet SLL

17 Behandlingens genomförande
Upprätta behandlingsplan Vem initierar behandling? Vem följer upp? Samarbete med patientens anhöriga samt mellan primärvård och specialistvård Demensrådet SLL

18 Varför påverkas det kolinerga systemet vid Alzheimers sjukdom?
Det kolinerga systemet viktigt för våra minnesfunktioner Vid Alzheimers sjukdom brist på kolinerga neuron i basal framhjärna (Whitehouse 1982) Vid Alzheimers sjukdom ses förlust av nikotinreceptorer (Nordberg et al. 1986) Demensrådet SLL

19 Behandling av kognitiva symptom vid AD
Rationaliteten för acetylkolinesterashämmare Demensrådet SLL

20 Acetylkolinesterashämmare -funktion vid synapsen
Demensrådet SLL

21 Läkemedelsbehandling Evidensläget enligt SBU
Beh-tid Funktion (förbättrar eller vidmakthåller) Evidens-grad Sjd.-grad Aricept 6-12m Global, Kognitiv 2 Lätt- måttl Reminyl Exelon 6m Kognitiv Ebixa 3-6m Global, kognitiv, ADL 3 Svår Demensrådet SLL Behandlingstid i läkemedelstudie

22 Kognitva sektionen Danderydsgeriatriken
Effekt och evidens kolinesterashämmare SBU rapport 2007 Effekt Förbättrar och vidmakthåller globala och kognitiva funktioner över tid Fördröjer naturalförloppet –utebliven försämring är en positiv effekt Stabiliserar sjukdomsförloppet Evidensstyrka 2 =måttligt till starkt vetenskapligt underlag Demensrådet SLL Michaela Grut öveläkare

23 LÄKEMEDELSBEHANDLING
Kliniska Effekter Stabiliserar sjukdomsförloppet mätt med kognitiva test Ökad autonomi Praktiska förmågor förbättras, såsom att tala i telefon, hitta, klara köksaktiviteter Pat känner sig mer samlad, kan följa diskussioner, delta i sociala aktiviteter, upplever mer energi. Kan vara utan vårdare under längre tid Förbättrat språk Kan bo hemma längre - särskilt boende skjuts framåt Demensrådet SLL

24 Demensrådet SLL

25 Biverkningar Från mag-tarmkanalen (kräkningar, diarré, dyspepsi).
Yrsel, huvudvärk, tremor, trötthet, insomnia, hallucinationer, agitation. Bradykardi ,förlängd PQ-tid. Enstaka fall av leverpåverkan (inkl. hepatit) har rapporterats. Demensrådet SLL

26 Uppföljning av behandlingen
Dostitrerings- och tolerabilitetskontroller sker lämpligen efter 1-3 månader. Utvärdering av behandlingseffekter avseende kognitiv funktion bör ske efter 6-12 månaders behandling och därefter vanligen på årlig basis. Demensrådet SLL

27 Behandlingslängd Maximal behandlingslängd är inte definierad.
Behandlingen är normalt en långtidsbehandling som bör fortsätta så länge det bedöms kliniskt relevant. Behandlingen bör avbrytas vid intolerans, bristande effekt, interaktion med annat nödvändigt läkemedel, bristande compliance eller om uppföljningsmöjligheter saknas Beslut om utsättning bör ske i samråd med närstående (viktigt med information till anhörig) Demensrådet SLL

28 TACK! Demensrådet SLL