Ladda ner presentationen
Publicerades avGerd Forsberg
1
ASIH – nytt vårdval 2013 Margareta Persson Överläkare Conny Hagman Chefsjuksköterska Henrik Dahlstrand Verksamhetschef, alla på Hospicekliniken Vårt mål är att människor, oavsett livssituation, ska kunna leva ett så bra liv som möjligt, såväl fysiskt och psykiskt som andligt och socialt.
2
Ersta - Ett fristående alternativ
Verksamheten grundades år 1851 Ersta diakoni är en non-profit- organisation Verksamhet inom tre huvudområden: Sjukvård Socialt arbete (äldre/barn) Utbildning och forskning Ca 700 anställda Omsättning ca 690 miljoner sek I huvudsak offentliga medel, men också donationer
3
Ersta sjukhus Ca 550 anställda Omsättning ca 550 miljoner sek
Elektiv sjukvård Patientnära forskning Karolinska institutet m fl Största verksamheten inom Ersta diakoni
4
Sjukhusets verksamheter
Ersta sjukhus Allmänkirurgi Gynekologi Anestesi- och intensivvård Mag- tarmsjukvård (medicin/kirurgi) och och Psykiatrisk vård Radiologi Endokrinologi, kardiologi Sjukgymnastik Palliativ slutenvård, ASIH och barnhospice
5
Vårdval ASIH & Specialiserad palliativ slutenvård
Startade januari 2013 Fri etablering Dygnsersättning, vårdgivarna betalar läkemedel Man kan driva ett vårdval eller båda
6
Vårdval ASIH & Specialiserad palliativ slutenvård
Palliativ slutenvård – Auktoriserade utövare tar emot patienter boende över hela länet Platstillgång syns via Remiss i TakeCare till utförare som patienten valt bland de med plats Målgrupper enligt regelboken: Patienter med komplex symtombild och behov av slutenvård Eller: Patient med begränsad återstående livstid som ej svarar på sjukdomsmodifierande behandling
7
Vårdval ASIH ASIH– Utförare har auktorisation i ett/flera av åtta områden i SLL Platstillgång syns via se karta Remiss i TakeCare till utförare som patienten valt bland de med plats
10
Vårdval ASIH Tre huvudsakliga målgrupper i regelboken:
Stabilt sjukdomstillstånd men behov av specialiserad vård med hög tillgänglighet, t ex antitumoral beh i öppenvård med behov av symtomlindring/stöd i hemmet, eller infektion med behov av iv antibiotika
11
Vårdval ASIH Tre huvudsakliga målgrupper i regelboken:
Allvarlig kronisk sjukdom i behov av specialiserade insatser som kräver specifik reell kompetens eller hög tillgänglighet för att kunna vistas hemma, t ex cancerpatient i tidigt palliativt skede men även hjärtsvikt, KOL och vissa neurologiska sjukdomar är aktuella
12
Vårdval ASIH Tre huvudsakliga målgrupper i regelboken:
Komplex sjukdoms-/symtombild som inte svarar på sjukdomsmodifierande och pga sjukdom har begränsad återstående livstid samt är i behov av symtomlindrande medicinska och omvårdnadsmässiga åtgärder dygnet runt, dvs klassisk palliativ patient
13
Patientgrupper i ASIH Allvarlig sjukdom- vård i livets slut oavsett diagnos Kronisk sjukdom med täta försämringsperioder ex.vis KOL, Hjärtsvikt Infusioner (AB, TPN, då krävs hög tillgänglighet) Blodtransfusioner Bedömningsbesök/provinskrivning möjligt vid osäker indikation Konsultation i palliativa frågor för Vård och omsorgsboende, PVO eller andra vårdgivare
14
Patientfall 1 ansluten före vårdvalet.
Man 70 år Gift. 5 barn. Aktiv i föreningsliv. DM med senkomplikationer; Kronisk njursvikt, perifer neuropati, mikrovasculära ögonförändringar Ischemisk hjärtkärlsjukdom. CABG -00 med PTCA kort tid postop, därefter utvecklat biventrikulär hjärtsvikt med ffa högersviktssymtom Pulmonell Hypertension
15
Patient 1, forts. SYMTOM- NYHA III. Angina Pectoris med symtom efter gång m. Tappad på 9-11 l ascites. Har flera vårdgivare ; Kardiolog på Ersta sjukhus och pågående utredning på Kardiologen HS, Njurmedicin HS, diabetesmottagning Ersta samt primärvården som tar PK/INR och ordinerar Waran Remiss inkom till ASIH Ersta 2011 från kardiologen med önskemål om furosemid iv vb
16
Patient 1, forts. Läkemedelsändringar under vårdtiden
Inj furosemid iv 1-3ggr/dygn Tillägg T Zaroxolyn 2,5mg 3ggr/v Infusionspump furosemid 200mg iv 3ggr/v T Furosemid byts till T Torem po SIMDAX mars 2010 på Huddinge sjukhus Åter infusionspump Furosemid Patienten har en längre tids stabil situation i hemmet Avliden april 2012, funnen död i hemmet
17
Patient 1, forts. Lämplig patient för vårdval ASIH?
Skulle hjärtsviktsmottagning kunna ge motsvarande behandling? Skulle primärvård kunna ge motsvarande behandling? Vi bedömer att patienten uppfyller kriterierna för ASIH och haft god nytta av interventionerna
18
Patient 2 Var ansluten ASIH Ersta före vårdvalet, larmat in sig ca 4ggr/år för hjärtsvikt Försämras jan 2013 med bradyarytmi, misstänkt AMI, erhåller pacemaker på SÖS efter kardiolog-bedömning Ersta, eftervård Ersta Hospice och åter hem med ASIH efter insatt LTOT. Stabiliseras och skrivs ut till primärvård/basala hemsjukvården Krisplan upprättas
19
Patient 2, forts. Krisplan
Vid utskrivning ifrån ASIH kan en krisplan skrivas i överenskommelse med patienten och primärvården. Där skall ingå vart patienten vänder sig vid försämring av sin ex.vis KOL/Hjärtsvikt. Allt för att patienten enkelt skall kunna återanslutas v.b till ASIH och slippa åka till akutmottagningen.
20
Patient 3 Man född 1930-talet gift, hemtjänst för ADL hjälp Demens
Grav Mb Parkinson Vårdad SÖS vid flera tillfällen pga nutritionssvårigheter Remiss inkom ifrån PVO till ASIH med fråga kring dropp vb i hemmet, önskemål ifrån hustrun. Hustrun tackat nej till vård- och omsorgsboende
21
Patient 3, forts. Telefonkontakt togs med inremitterande och det framkom att patienten var i sen fas av sina sjukdomar Rekommendation ifrån ASIH blev att avstå dropp och att PAL genomför ett brytpunktssamtal med närstående/patienten. ASIH erbjöd sig att finnas tillhands för konsultation/samråd och eventuellt göra en Provanslutning
22
Patient 3, forts. Konsultation
ASIH finns tillgänglig för konsultation per telefon för samråd kring palliativa åtgärder, eller för diskussion om en patient är lämplig för ASIH anslutning. Provanslutning Där det är frågetecken om patienten har någon medicinsk nytta av ASIH kan en anslutning under bestämd tid göras med efterföljande aktiv utvärdering.
23
Patient 4 Kvinna född 1951 Gift. Skolledare. 2 barn RA Hypothyreos
Von willebrands sjukdom Symtomdebut med gångsvårigheter, sommaren 2008 har utredning visat ALS. Sköts via ALS-teamet HS. Remiss ASIH 2010 för palliativt stöd i hemmet.
24
Patient 4, forts. Under vårdtiden fortsatt god kontakt/samråd med ALS-teamet. Har successivt ökat behov av hjälpmedel ex ventilator, hostmaskin, syrgas. PEG för nutrition. Personliga assistenter Sista tiden morfinpump för att lindra dyspné, smärtor och ångest Avlider i hemmet med hela familjen närvarande
25
Patient 5 Kvinna född 1943 Gift. Arbetat med textilier 2 barn 5 barnbarn Bröstcancer 2001-mastektomi med lymfkörtelutrymning och adjuvant CMF kurer. Tamoxifenbehandling i 5 år. Recidiv 2009 med skelettmetastaser, återinsatt på cytostatika Remiss ASIH för palliativt stöd i hemmet.
26
Patient 5, forts Under vårdtiden vårdad växelvis på ASIH och Ersta Hospice utefter symtom och behov Bostadsanpassning gjordes Initialt fortsatt kontakt onkologen Smärtmottagning ordinerade intratekal smärtlindring Avlider i hemmet med hela familjen, inklusive egna hunden, närvarande.
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.