This book is a banquet for readers who are open to a broader menu of ideas and insights into the nature of entrepreneurship, how it occurs, and the circumstances.

En presentation över ämnet: "This book is a banquet for readers who are open to a broader menu of ideas and insights into the nature of entrepreneurship, how it occurs, and the circumstances."— Presentationens avskrift:

1 This book is a banquet for readers who are open to a broader menu of ideas and insights into the nature of entrepreneurship, how it occurs, and the circumstances by which it manifests itself. By seeing the phenomenon of entrepreneurship in new and intriguing ways, the authors in this book helped me re-imagine the many different kinds of entrepreneurships that exist. I’m very impressed with the creativity and scope of this book, and the cleverness of these scholars to bring so many delicious perspectives to the table. A book that is challenging and enjoyable to read. – William B. Gartner, Clemson University, US

2 “… thinking in a specific way makes us prone to act in a particular way.” (Bill, Bjerke & Johansson, 2010)

3 Vilket problem är luftskeppen tänkta att lösa? Airships would be too slow for some high-speed airfreight, and would not be needed to carry the majority of cargo for which much slower ships are suitable. www.worldchanging.com; 20100929

4

5 Why (De)mobilizing Entrepreneurship? Entreprenörskap kan förstås som en distinkt samtalsordning. Entreprenörskap handlar i hög grad om metaforiskt tänkande. Entreprenörskap är inte nödvändigtvis alltid något positivt. Entreprenörskap handlar inte enbart om ekonomisk tillväxt. Entreprenörers omgivning är ofta lika betydelsefulla som de själva. Entreprenörskap är inte en särskild person eller enskild praktik. (entrepreneuring)

6 Entreprenörskap som metaforiskt tänkande.

7 ”… in order to promote entrepreneuring in society, the challenge is not to make (young) people more entrepreneurial. It is rather about protecting their original entrepreneurial selves…” (Johannisson, 2010:209) Who is more entrepreneurial?

8 Constructing p(e)ace- makers for women’s enterprise Pernilla Nilsson Handelshögskolan vid Umeå universitet

9 Invigningen av en ambassad för kvinnors företagande •Ambassaden som en… –Ace-maker •Ett ’serve-ess’ för ökat företagande bland redan självgående kvinnor? •Kan jag – kan du! Om du bara vågar… –Pace-maker •En (stats-)apparat med syftet att bota den alltjämt mansdominerade entreprenörskapsdiskursen? –Peace-maker •En fredsbevarande styrka som artigt balanserar motstridiga krav från entreprenörskapsdiskursen med sina förändringsaktörer och de ännu inte invigda?

10 Kooperativ Utveckling Coompanion. Nationell rådgivningsorganisation med särskild inriktning på kooperativt företagande/ den ekonomiska föreningsformen. ”När människor vill starta eget tillsammans”. •Vill verka för ett demokratiskt företagande där samarbete och allas engagemang är nyckel till social och ekonomisk tillväxt. •Ett 100- tal rådgivare som själva ofta har en bakgrund som projektledare i lokalt utvecklingsarbete. Fallstudier (7 stycken) där Coompanion stöttar företagsutveckling i föreningsform: -Ett antal företag inom tillverkningsindustri arbetar gemensamt med utveckling och implementering av ny produktionsteknologi i föreningsform. -Designers med enskilda firmor startar ekonomisk förening. Delar lokal, delar uppdrag, utvecklar gemensamt varumärke.

11 Kooperativ Utveckling Fallstudier av •en rådgivningsorganisation som kombinerar egenföretagande med begrepp som samverkan, demokratiskt beslutsfattande och gemenskap. •utvecklingsprocesser där grupper av egenföretagare (eller företag) tillsammans med Coompanionrådgivare bedriver utvecklingsarbete. Beskrivning av utvecklingsprocesser som betonar: •Hur den (var)dagliga ansträngningen från många aktörer, i små steg och betraktade tillsammans, skapar en utveckling. •Beroendeförhållanden och den gemensamma kraftansträngningen i ett kollektiv av aktörer, snarare än enskilda individers förmågor, egenskaper och enskilda handlingar… •…“linkages between actors within a network, as opposed to the actions or genious of individual heroes”. •En vardaglighet som utmanar hjältesagan.

12 MOBILISERING AV DEN ENTREPRENEURIELLA DISKURSEN Entrepreneurship, space and place Björn Bjerke

13 En begreppsapparat som kommer starkt inom samhällsvetenskaperna är utrymme (’space’) och plats (’place’). •Det finns flera begrepp inom vetenskaperna som ger nya vyer om man slutar ta dem för givet, t ex. kultur, språk, system, utrymme och plats. •Några synpunkter på utrymme och plats i den vetenskapliga historien: –Aristoteles (plats är före allting annat) –Cartesius (utrymme = materia; plats är underordnat detta) –Newton (utrymme är till sin natur någonting fast och absolut; plats är den del av utrymmet om upptas av kroppar) –Kant (utrymme finns inte i sig – är inte del av das Ding an Sich, utan någonting som är resultat av vår mänskliga subjektivitet) –Heidegger (plats är äkta upplevelse) –Wittgenstein (’utrymme’ och ’plats’ är ord som endast kan förstås i de sammanhang där de användes) –Foucault (den mänskliga utvecklingen kan ses som en utveckling av vår förståelse av ’rummet’ = utrymmet) •Inom entreprenörskapsdiskursen idag: •’Utrymme ’ är en ekonomisk värdering av en situation •’Plats’ är en social värdering av en situation •En situation blir hållbar endast om den innehåller såväl ekonomiska som sociala värden, dvs utgör såväl ett ’utrymme’ som en ’plats’

14 Entreprenörskapet i vårt samhälle •Entreprenörskap finns i tre delar (sektorer) i vårt samhälle: –I den gemensamma sektorn, vilken i sin helhet är ett ekonomiskt utrymme, men där entreprenörskapet äger rum på platser (i ’institutioner’) –I affärssektorn, där entreprenörskapet äger rum på marknader, vilka utgör utrymmen –I medborgarsektorn, där entreprenörskapet äger rum på privata eller publika platser •Det finns två slag av medborgarentreprenörer: •Medborgarföretagare (’social enterprisers’): dessa sprider välfärden till fler människor, t ex i form av skyddade verkstäder eller mer eller frivilliga insatser för äldrevård och barnavård i människors hem. •Medborgarinnovatörer (publika entreprenörer): dessa försöker minska på främlingskapet och utanförskapet i vårt samhälle genom att bygga mer samhällelighet och medborgerlighet; de agerar på publika platser. •’Publika’ platser är arenor i samhället som vi alla borde ha tillgång till och som vi alla borde ta ansvar för; de kan vara av ett fysiskt, virtuellt, diskursivt eller emotionellt slag.

15 DET TYCKS VARA SÅ ATT ENTREPRENÖRER ALLT MINDRE FÖRSTÅS SOM SUPERRATIONELLA, OPPORTUNA, SÄLLSYNTA MÄNNISKOR SOM PÅ ETT MYCKET EGET VIS TAR FRAM SAKER OCH TING UTÖVER DE VANLIGA, VILKA VARKEN BEHÖVER PRECISERAS I TID ELLER RUM OCH SOM TILLFREDSTÄLLER VÅR OMÄTTLIGA EFTERFRÅGAN AV VAROR OCH TJÄNSTER PÅ ETT NYTT SÄTT UTAN ALLT MER SOM, I PRINCIP, VILKEN SOM HELST AV OSS, SOM VILL GÖRA NÅGONTING AV VÅRT LIV OCH FÅ ANDRA MED PÅ DET, VILKA ÄR INBÄDDADE I SIN SOCIALA SITUATION, SOM ÄR ETT RESULTAT AV SIN HISTORIA, SOM TILLFREDSSTÄLLER VÅRA BEHOV PÅ ETT NYTT SÄTT OCH SOM MÅSTE FÖRSTÅS BÅDE MED HÄNSYN TILL NÄR DE AGERAR OCH I VILKET KULTURELLT OCH ETNISKT SAMMANHANG DE GÖR SÅ. VAD SOM KRÄVS FÖR ATT VARA ENTREPRENÖRIELL ÄR DÅ ’BARA’ TVÅ SAKER: (1) ATT ’INTE BARA VARA’ (2) ATT ’AGERA SOM OM’ DENNA SENARE FÖRSTÅELSE BORDE UNDERLÄTTAS GENOM ATT DISKUTERA I TERMER AV ’UTRYMME’ OCH ’PLATS’!

16 Innovation, creativity and imitation •Att skapa innovationer är entreprenörens mest fundamentala uppgift enligt Schumpeter •Innovationer förutsätter kreativitet •Kreativitet är något exklusivt – bara några få i en population är kreativa som “riktiga” entreprenrörer ska vara •“Imitatörer är vi alla” – som handligskraftiga imitatörer kan vi bli andra sortens entreprenörer

17

18 Imitation skapar innovationer •Imitation är en sociologisk grundlag – att imitera är fundamentalt för mänskligt beteende •Imitation blir aldrig totala kopior på andras handlande – avvikelser förekommer alltid •Avvikelser är spontana och skapar spontant förutsättningar för innovationer •Avvikelser kan tas om hand medvetet och leder till innovationer •Kritiska faktorer –Hämmas eller accepteras avvikelser? –Hängivenheten

19

20 Resistance and the moon house The case of the moon house shows how -ideas and actions meet resistance, -and that the process requires resistance to continue, -as well as that entrepreneurial action is an act of resistance.

21 What is mainly challenged in the moon house project is the notion of the Self. The project creeps upon each and everyone, not only on Genberg but on all those involved, actors as well as spectators. And regardless if they are in, that is positive, or out, that is negative creating resistance. This project touches upon people which affect our identities. As the project moves, changes and makes up a new shape, it makes new identities possible. However, it contributes also to fear and resistance as it changes ‘who one is’. In some way, perhaps, this project makes us aware of not only ‘who we are’, but also ‘what we could become’.

22 ”Risk-taking, creativity and/or innovation” ”Imagine. Create. Innovate.” ”We need creativity to find the best answers”

23

24 Entreprenörskap