Kollega-utbildare med metodstöd

En presentation över ämnet: "Kollega-utbildare med metodstöd"— Presentationens avskrift:

1 Kollega-utbildare med metodstöd
Kompetenscentrum mot våld i när relationer, Malmö Stad/Region Skåne Johanna Miranda-Sköld Minna Lund Berit Svahn Andersen, Härryd kommun Evelina Skog och Katarina Björklund LST VG FREDA bedömningsmetoder i socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.

2 Innehåll Mål, syfte, målgrupp Förutsättningar och framgångsfaktorer
Utbildningspaketet Fyra PowerPoint Rollspel- Fallbeskrivning-Utredning Utbildar-Metodstöds-rollen Testa Freda kortfrågor Freda bedömning Freda farlighet Metodstöd Utvärdering Inspirerats även av ARVIN utbildning I samverkan med

3 Dagens tider Start Stopp Innehåll 08:45 - 09:30 Presenterar kursen
10:15 Inledning, våldskunskap, metodstöd 10:30 Kaffe 11:25 FREDA kortfrågor 11:55 Metodstöd Kortfrågor 12:45 Återsamling - Lunch 13:15 FREDA Beskrivning 1, t.o.m. bild: 16 13:45 FREDA Beskrivning 2, fr.o.m. bild: 17 14:15 15:00 FREDA Farlighet 1, t.o.m. bild: 18 15.50 FREDA Farlighet 2, fr.o.m. bild: 19 15:50 16:00 Avslutning/Utvärdering Testa av tiderna, det är himla tjat schema så vi får ta det för vad det är.

4 Vem är du? Namn Var du jobbar Erfarenheter av FREDA...

5 Målgrupp Denna utbildning riktar sig till dig som
har erfarenhet av att arbeta med FREDA beskrivning och farlighet och har i uppdrag att eller önskar kunna utbilda och ge metodstöd till dina kollegor i att använda FREDA bedömningsmetoder

6 Syfte och mål Utbildningen ska leda till att alla får en bas att stå på för att utbilda i FREDA lokalt/regionalt. Utbildningen ska bidra med ett utbildnings- material som kan användas för att utbilda kollegor i FREDA bedömningsmetod.

7 Hur når vi syftet? Vinnande koncept Går igenom metodstödet
Alla får testa att hålla i ett utbildningstillfälle eller ett metodstödstillfälle och att vara deltagare Genom att gå igenom alla utbildningstillfällena Fyra PowerPoint manus Pratar om innehållet och upplägget Går igenom metodstödet

8 Alla ska testa Start Stopp Innehåll 10:15 - 10:30 Kaffe 11:25
FREDA kortfrågor 1 11:55 Metodstöd Kortfrågor 2 12:45 Återsamling - Lunch 13:15 FREDA Beskrivning 1, t.o.m. bild: 16 3 13:45 FREDA Beskrivning 2, fr.o.m. bild: 17 4 14:15 15:00 FREDA Farlighet 1, t.o.m. bild: 18 5 15.50 FREDA Farlighet 2, fr.o.m. bild: 19 6 15:50 16:00 Avslutning/Utvärdering Testa av tiderna, det är himla tjat schema så vi får ta det för vad det är.

9 Krydda din utbildning med dina erfarenheter och exempel
Du som FREDA kollega-utbildare förväntats ha arbetat med alla tre delarna i FREDA grundläggande kunskaper om våld samt våldets konsekvenser Åtminstone FREDA beskrivning och farlighet Ha Grundläggande kunskaper om våld och våldets konsekvenser, även om det i sig inte är ett krav enligt FREDA manualen.

10 Framgångsfaktorer? Att uppdraget är förankrat
Förankrat uppdrag att utbilda och metodstödja kollegor och nyanställda Implementering tar tid… Ibland kan det ta flera år innan en ny metod har integrerats och blivit en del av det ordinarie arbetet. Forskare brukar tala om två till fyra år. Låt användarna ha möjlighet att prova metoden i mindre skala Uppföljning och metodstöd Deppa inte !! Ha uthållighet!

11 Framgångsfaktorer vid implementering av FREDA
Kunskap om omfattning och konsekvenser Kopplingen våldserfarenheter – ohälsa (fysisk/psykisk) Baskunskap om våld i nära relation - individ eller grupp Rutin för att fråga Lokal handlingsplan för fortsatt stöd till våldsutsatt Rutin kring orosanmälan för barn Metodstöd - processledare RAPPORTER I SOCIALT ARBETE Utvärdering av FREDA-bedömningsmetoder i arbetet med våldsutsatta Hugo Stranz, Maria A. Vogel, Stefan Wiklund Rapport nr 147

12 Viktiga förutsättningar för att ställa frågor om våld (WHO 2014)
Personalen har utbildning i hur man frågar om våld Verksamheten har en rutin för hur frågeproceduren ska gå till Personalen ställer frågan i en trygg miljö Verksamheten har rutiner för vart de kan hänvisa inom organisationen eller till annan verksamhet Stämmer väl överens med WHOs rapport Klienten och den professionella bör ha en någorlunda etablerad kontakt, först efter andra eller tredje mötet kan det vara lämpligt att ställa frågor om våld om det inte har funnits några tidigare tecken på våldsutsatthet. Frågor om våld ställs lämpligen i enrum med klienten.

13 Material - Socialstyrelsen
FREDA Manualen FREDA Formulären Kortfrågor Beskrivning Farlighet SOSFS 2014:14 VÅLD

14 Utbildningspaketets delar
Inledning inkl. ”våldskunskap” PowerPoint FREDA kortfrågor Rollspel, Katarina plus 2 Formulär FREDA beskrivning Fallbeskrivning Katarina FREDA farlighet Mall Säkerhetsplanering Utredning (delas ut i slutet) Förslag på metodstöd Socialstyrelsen SOSFS, VÅLD FREDA manual m.m. Formulären Utbildningsmaterial Inledning (PPT) FREDA kortfrågor (PPT) FREDA beskrivning (PPT) FREDA farlighet(PPT) Metodstöd (pdf) Rollspel, fallbeskrivning och utredning (pdf)

15 Åhörarkopiorna - bildspelen
Bildspelen är förslag på innehåll då kollegor ska utbildas i att använda FREDA bedömningsmetoder Bilder anpassa till dig – gör bildspelen till dina mycket text… Anteckningssidor – med ”manus”, anpassa till dig – gör manuset till ditt

16

17 Åhörarkopiorna - bildspelen
Bildspelen är förslag på innehåll då kollegor ska utbildas i att använda FREDA bedömningsmetoder Bilder Anteckningssidor Förslag på övningar Pratbubblan betyder att deltagarna ska genomföra en övning Katarina går som en röd tråd igenom materialet, finns med i FREDA Kortfrågor då hon söker ekonomiskt bistånd, i FREDA Beskrivning och FREDA Farlighet och till slut i exempelutredningen. Till FREDA Kortfrågor finna även två andra rollspel, som kan användas om ni enbart ska utbilda om FREDA Kortfrågor.

18 Övningar – FREDA Kortfrågor
Skriva ner sin inledning Rollspel Katarina enbart den som ska vara Katarina ska läsa rollspelspappret Rollspel handläggare som ska testa sin inledning samt att fråga Katarina om hennes våldserfarenheter utan färdiga frågor med hjälp av FREDA Kortfrågor

19 Övningar - FREDA Beskrivning
Katarina - fallbeskrivning Utreda Katarinas våldsutsatthet utan formulär Utreda Katarinas våldsutsatthet med hjälp av FREDA Beskrivning. Be deltagarna använda formuläret och utifrån berättelsen svara på frågorna.

20 Övningar - FREDA Farlighet
Fallbeskrivningen Katarina Göra en riskbedömning Göra en riskbedömning med hjälp av FREDA Farlighet Göra en säkerhetsplanering Sammanfatta utredning till beslut

21 Kollega-utbildningens upplägg
Inledning och FREDA kortfrågor Metodstöd Uppföljning FREDA beskrivning FREDA farlighet Utvärdering 3 veckor? Ordningen bestämmer ni själva såklart. Kan behöva veta något om beskrivning och farlighet när kortfrågor används eller tänka på att det finns någon som har erfanhet att hänvisa till för att hålla säkerhetstänket högst!!

22 Upplägg av metodstöd

23 Metodstöd Processledarens roll
Bidra med egna erfarenheter Hålla tider, talordning osv Sammanfatta Metodstödet går ut på att alla deltagare ska Dela erfarenheter och tankar Respektera varandras åsikter Ska kunna få utrymme Tänk på att övningarna går ut på att alla deltagare ska lyssna på och respektera varandras åsikter. Rundan och Bikupor är strukturerat sätt att samtala/diskutera och där inte alla frågeställningar har ett givet svar. Det ger deltagarna en möjlighet att ”tvingas” ta ställning och träna sig i att uttrycka och motivera sin ståndpunkter. Övningarna ger även tillfälle att lyssna på andra synpunkter och ger möjlighet att reflektera, omvärdera eller inse att det är flera som tycker som jag. Om du kommenterar/tackar en person måste du kommentera/tacka all…  Det är inte ovanligt att man som gruppledare måste begränsa en deltagares talutrymme. Därför är det viktigt att, när man i början talar om regler, betonar att man som gruppledare kommer att se till att alla får komma till tals under lektionerna. Vissa saker är inte lämpliga att ta i grupp och då får man avbryta deltagaren och erbjuda ett enskilt samtal efteråt. Att som deltagare veta att gruppledarna tar ett sådant ansvar bidrar också till trygghet i gruppen. Det är viktigt att ha respekt för de processer som samtal rörande livsfrågor kan sätta igång. Därför bör du förbereda information om var du kan hänvisa deltagare med frågor som du som kursledare inte kan hantera eller har utbildning för.

24 Metodstöd – ”regler”… Träffas regelbundet på avtalad tid
Start och sluttid som alla respekterar Inga telefoner Talar i jagform Allt stannar i gruppen Du är samtals- och processledare Håller koll på tiden Fördelar turordningen Ser till att frågor och reflektion sker respektfullt… Runda Inledning Du som metodhandledare ansvarar för att den avsatta tiden för metodstödtillfället hålls. Det är också ditt ansvar att strukturen är begriplig för alla deltagare. Bra om du första gången går igenom hur strukturen är upplagd, de olika stegen, hur en runda fungerar och tystnadsplikten, dvs. att det som sägs i rummet stannar i rummet När alla metodstöd genomförts bör du sett till att alla fått möjlighet till metodstöd vid något av tillfällena. Runda Rundan betyder att deltagaren som har fått ordet får prata och de andra deltagarna får lyssna, att ordet sedan lämnas till nästa deltagare, och till nästa, tills ordet gått laget/bordet runt. Den som har ordet får tid att formulera sig, slipper bli avbruten och kan själv avgöra om hen vill prata eller passa. Alla får möjlighet att prata om de vill, ingen behöver ”begära ordet”. Det betyder också att alla i gruppen är lika viktiga. - Tala i jagform - Kommentera inte, varken med tal eller kroppsspråk - Hen får säga pass och då går ordet vidare till nästa deltagare - Fördela tiden om det visar att någon alltid talar för länge avbryta en deltagare som pratar Deltagarna får inte Avbryta en deltagares som pratar inte kommentera vad annan deltagare sagt ifrågasätta vad annan deltagare sagt

25 Förlopp Steg 1 Starta med en runda där varje deltagare berättar hur det varit sedan sist En runda där varje deltagare berättar Vare deltagare får formulerar sin ”problematik” som denne vill ha reflektioner kring Skriv upp på tavlan Gå varvet runt Steg 1 • Inled med en runda där varje deltagare berättar hur det varit sedan sist? • Nästa runda har fokus på erfarenheter av att tränat på − FREDA kortfrågor − FREDA beskrivning − FREDA farlighet. Här får varje deltagare KORT formulera sin ”problematik” som denne vill reflektera kring. Du ansvarar att ordet går laget runt, att ingen avbryter eller ställer följdfrågor Påminner om att alla kan säga pass och att det inte ges möjlighet att ta ordet utanför turordningen Du skriver på tavlan eller på ett blädderblock. Finns det likheter som kan avhandlas i samma runda? Ett förslag är om det är din erfarenhet att tiden inte kommer att räcka låta gruppen välja turordning genom att gå laget runt och rösta. Om det blir lika röstetal, har du utslagsröst. Förhoppningsvis hinner ni med alla deltagarna. Problemägare = deltagaren som är i fokus för reflektion. Om det är två som förevisat samma tankar kan de dela på att vara problemägare.

26 Förlopp Steg 2 Rangordna
Gruppera om det är flera som har samma problematik Låt sedan ”Problemägaren/na” få möjlighet att fördjupa och beskriva sin problematik Steg 2 • Problemägaren/na får möjlighet att beskriva sina erfarenheter och tankar lite djupare • Inget utrymme för frågor ännu. Här är det bra att ha avsatt en viss tid som alla vet att den har på sig. Kanske kan du behöva någon som är tidhållare.

27 Förlopp Steg 3 Deltagarna reflekterar, i en runda kring problemet
Låt deltagarna ställa fördjupande frågor Steg 3 • Frågor från de andra deltagarna i form av en runda • Frågornas syfte är förstå/förtydliga problematiken • En fråga i taget, svar från Problemägaren, sedan nästa fråga. • Gå så många varv det behövs. Frågestund ”laget runt” sker med att deltagarna ställer korta öppna frågor till Problemägaren, för att förstå bättre. Problemägaren svarar på varje fråga kort och koncist. Deltagaren får ställa en fråga, inga följdfrågor, utan en fråga i taget från respektive deltagare När en deltagare inte har fler frågor kan den säga pass. Gå flera rundor tills frågorna tar slut eller så länge tiden medger.

28 Förlopp Steg 4 När frågorna börja ta slut alternativt tiden drar iväg, låt ”Problemägaren/na” reflekterar och sammanfatta vad den/de fått med sig Steg 5 Nästa i turordning Steg 4 • Deltagarna reflekterar efter rundan kring över problemet Kan ske i storgruppen, dvs. att du lämnar ordet fritt eller även här med rundor. Att använda runda kan behövas om någon tar stor plats eller att du upptäcker att det är någon som kan behöva att få ordet för att ge sina reflektioner. • Problemägaren redogör för vilka lösningsförslag hon/han nu kan se. • Du som metodhandledare sammanfattar Steg 5 • Nästa i turordning. • Börja på steg 2 och genomför till steg 4 • Sedan nästa i turordning Notera vilken deltagare/vilka deltagare som fått reflektera kring sitt problem så att alla i gruppen någon gång har fått vara i fokus.

29 Förlopp Steg 6 Du sammanfattar dagens metodstöd, påminner om nästa tillfälle Avslutas med runda om kring vad ”Vad tar jag med mig från denna gång” Steg 6 • Du sammanfattar dagens metodstöd, påminner om nästa tillfälle • Avslutas med runda om kring vad ”Vad tar jag med mig från denna gång” Påminn igen om tystnadsplikten, ni kan givetvis prata om själva handledningen men inte innehållet.

30 Tankar och funderingar kring kollega-utbildningens upplägg?

31 Ett exempel - Härma - Gör eget!
Din egna utbildning Lägga/dra ifrån Kerstin föreläser… Härma

32 Ta fram Inledningen Nu kommer jag att hålla utbildningen första del – Inledningen Titta på era papper och fundera på vad du skulle säga när du ska hålla i den Skulle ha sagt istället Hänvisat till… Kanske tar bort Ev. lägga till

33 FREDA FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

34 FREDA utbildningens upplägg
FREDA Kortfrågor Datum: Datum: Metodstöd FREDA Beskrivning Datum: Datum:190215 FREDA Farlighet Datum: Datum: Ordningen bestämmer ni själva såklart. Ur lång tid per pass? Kanske 2 timmar per pass Kan behöva veta något om beskrivning och farlighet när kortfrågor används eller tänka på att det finns någon som har erfarenhet att hänvisa till för att hålla säkerhetstänket högst!!

35 Att utreda våldsutsatthet med stöd av FREDA-bedömningsmetoder
Mål Att är att du ska känner dig trygg i att använda FREDA bedömningsmetoder Målgrupp Dig som arbetar med att utreda våldsutsatthet och bedöma risken för fortsatt/eskalerande och/eller dödligt våld

36 Brottsoffer enligt 5 kap. 11 § SoL
Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. SoL 5 kap 11§ (2007) Föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 (2014) Handboken VÅLD (april 2015)

37 Socialstyrelsen rekommenderar…
Att det rutinmässigt ställs frågor: Kvinnor som uppsöker mödrahälsovård  Kvinnor som uppsöker psykiatrisk vård  Alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin Vad säger SOSFS 2014:4?

38 Stöd och hjälp enligt 5 kap. 11 § SoL
Allmänna råd Socialnämnden bör avgöra när och hur personalen i nämndens verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp. Nämnden bör se till att de metoder som används för att ge stöd och hjälp har utformats med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap. Det är alltås nämnden som avgöra när, och hur – och vilka metoder. Metoderna bör utgå från bästa tillgängliga kunskap! SOSFS 2014:4

39 Information om socialtjänsten enligt 3 kap. 4 § SoL
Allmänna råd Socialnämnden bör planera för hur grupper och enskilda, såväl vuxna som barn, ska nås med information om nämndens verksamhet för våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Att fråga alla innebär att nämnden tillgodoser dess uppgift att informera om det stöd som finns. Detta gör om FREDA kortfrågor används SOSFS 2014:4

40 5 kap. Utredning av våldsutsatta vuxna och barn i vissa situationer
Utredning enligt 11 kap. 1 § SoL Allmänna råd …bör socialnämnden, med anledning av våldet, utreda bl.a. behovet av stöd och hjälp akut, våldets karaktär och omfattning, våldets konsekvenser för den våldsutsatta, hur den våldsutsatta hanterar sin situation, hur den våldsutsattas nätverk ser ut, om den våldsutsatta behöver stöd i sitt föräldraskap, och behovet av stöd och hjälp på både kort och lång sikt. Dessutom i SOSFSen står det vad´nämnden ska utreda om vålditsatthet upptäcks. SOSFS 2014:4

41 5 kap. Utredning av våldsutsatta vuxna och barn i vissa situationer
Riskbedömning … ska socialnämnden bedöma risken för ytterligare våld. Allmänna råd När socialnämnden gör riskbedömningen bör den använda en standardiserad bedömningsmetod. Dessutom har nämnden i uppdrag att bedöma risken för ytterligare våld, våld som även kan vara dödligt. Hur ser statistiken ut? SOSFS 2014:4

42 Varför fråga om våld? Att utsättas för våld i nära relationer är starkt kopplat till psykisk och fysisk ohälsa. Utöver det lidande och förlust i livskvalité kostar våld i nära relationer samhället stora summor. Upptäcka våldsutsatthet för att i ett tidigt skede och kunna erbjuda rätt vård och stöd undvika lidande för den utsatta och samhället sparar resurser

43 Bättre anpassade insatser
Varför fråga på rutin? Fler upptäcks Bredd Bättre utredning Spets Bättre anpassade insatser FREDA kortfrågor som bredd, fler upptäcks och då kan få en bra utredning, vilket ger underlag för bättre anpassade insatser. Dessutom får alla iformation…

44 Information enligt 3 kap. 4 § SoL Stöd enligt 5 kap. 11 § SoL
Bredd - använda FREDA kortfrågor Ett systematiskt arbete Utvärderad metod Alla ges möjlighet – lika behandling Upptäcker grupper som inte annars blir synliga Spets - använda FREDA bedömning och farlighet Stöd för val av insatser Stöd för att utreda risk för fortsatt utsatthet Exemplevis män.

45 Standardiserade bedömningsmetoder
Ett stöd när enskilda personers situation, funktion eller behov ska bedömas av professionella inom socialtjänst och hälso- sjukvård. Bidrar till insamling av relevant och tillförlitlig information om enskilda personer som underlag för bedömningar. Vetenskapligt prövat Formulär med fastställda frågor Manual , Socialstyrelsen Vad menas med standardiserade bedömningsmetoder? Att använda en standardiserad bedömningsmetod innebär att bedöma en situation, funktion eller behov med hjälp av ett vetenskapligt prövat bedömningsinstrument (t.ex. en checklista eller ett index) och en manual som beskriver hur instrumentet ska användas. 6 Ett bedömningsinstrument är baserat på forskning Ett bedömningsinstrument är ett formulär med fastställda frågor. Dessa bygger på forskning och beprövad erfarenhet som visat vilka områden som är viktiga för det som ska bedömas, t.ex. risk- och skyddsfaktorer för barns utveckling. Informationen kan samlas in genom exempelvis självskattning, intervjuer, observationer eller sökningar i akter och register. En manual innehåller anvisningar En manual ska innehålla beskrivningar av den standardiserade bedömningsmetodens syfte, teori, användningssätt, utbildning och eventuella kostnader. Där ska också finnas anvisningar om hur frågor och svarsalternativ bör användas samt hur resultat kan tolkas. Vidare ska där finnas information om hur bedömningsinstrumentet har utvecklats och prövats vetenskapligt (se faktaruta om vetenskapliga prövningar). Slutligen ska manualen innehålla uppgifter om huruvida bedömningsinstrumentet är anpassat och prövat för svenska förhållanden. Manualen är ett sätt att säkerställa att bedömningsinstrumentet används som det är tänkt. Standardisering syftar till enhetlig bedömning Med standardisering menas att bedömningsmetoden är baserad på detaljerade instruktioner och specifikationer för användning som utvecklaren har utarbetat. Syftet med standardisering är att uppnå ett enhetligt tillvägagångssätt som är oberoende av vem som använder bedömningsinstrumentet [1]. Vetenskapliga prövningar handlar primärt om att undersöka bedömningsinstrumentets reliabilitet, validitet och acceptans i relevanta grupper. • Reliabilitet handlar om i vilken utsträckning ett bedömningsinstruments resultat är fritt från mätfel. Till exempel ska två oberoende personers skattningar av en och samma individ stämma överens. • Validitet handlar om i vilken utsträckning användningen och tolkningen av bedömningsinstrumentets resultat överensstämmer med syftet med bedömningen. Man kan också säga att det handlar om att bedömningsinstrumentet ska mäta det som det avser att mäta. • Acceptans handlar om huruvida bedömningsinstrumentet accepteras av såväl de berörda personerna som de professionella.

46 Varför standardiserat bedömningsinstrument?
Grundat på bästa möjliga kunskap och som är vetenskapligt prövat ifråga om validitet och reliabilitet Har en manual som stödjer att användningen sker i enlighet med bedömningsmetodens avsikter Samla in relevant och tillräcklig information på ett etiskt och rättssäkert sätt Ge klienten möjlighet till insyn och delaktighet i utredningsprocessen Standardiserade bedömningsmetoder ger stöd för att systematiskt ställa frågor som kan vara avgörande för att få fram relevant information. Det skapar förutsättningar för likvärdiga bedömningar oavsett var i landet de görs och vem som gör dem. När man använder standardiserade bedömningsmetoder presenteras bedömningsunderlaget på ett överskådligt och lättbegripligt sätt. Det ger goda möjligheter att återkoppla resultatet till den berörda personen, vilket är en viktig del i arbetet. Denne ges möjlighet att korrigera, lägga till och kommentera informationen, och blir på så vis mer delaktig. Resultatet kan även ge indikationer om vilka områden som är viktiga att utreda vidare. I en bedömningsprocess inhämtar de professionella information från flera olika källor. Den information som tas fram med hjälp av standardiserade bedömningsmetoder utgör ett komplement till annan information. Inför beslutsfattande ska information från standardiserade bedömningsmetoder vägas samman med annan relevant information om personens specifika situation.

47 Varför arbeta med ett standardiserat bedömningsinstrument?
Likvärdig bedömning av den enskildes behov Minskar risken för godtyckliga och stereotypa bedömningar, samma frågor till alla Bedömningen presenteras på ett tydligt och begripligt sätt Ger insyn och delaktighet Kan även användas för uppföljning och förändring över tid enskilt och i grupp Att identifiera våld och att bedöma behov av stöd och skydd i samband med våldsutsatthet är en komplex uppgift. Studier tyder på att socialtjänstens bedömningar av problem och behov, när de sker helt utan någon standardiserad del, riskerar att påverkas av stereotypa föreställningar om exempelvis kön och etnicitet. Socialtjänstens arbete med bedömningar är betydelsefullt för tillgång och utformning av stödet till den våldsutsatta. En bedömning är en uppskattning, värdering eller ett omdöme om något eller någon och ska göras på basis av relevant information. Professionella, i likhet med människor i allmänhet, påverkas i sina bedömningar och uppskattningar av sådant som hur lätt det är att föreställa sig ett visst utfall och av att känslomässigt laddade möjligheter är mer framträdande och därför förefaller mer troliga. Människor tenderar att söka information som bekräftar våra förväntningar och därför förbigås ofta relevant information som inte bekräftar förväntningarna [22-24]. När en bedömare har en förutfattad uppfattning om en klients situation och inte söker efter alternativa förklaringar påverkas bedömningens tillförlitlighet. Bedömningar riskerar på så sätt att upprätthålla stereotypiska föreställningar genom att slutsatser om en individ baseras på uppfattningen om en kategori eller grupp i allmänhet. Studier av professionellas bedömningar inom olika verksamhetsområden som exempelvis inom sociala barnavården, äldreomsorgen och ekonomiskt bistånd bekräftar att bedömningar tenderar att vara såväl stereotypa som godtyckliga. Ambitionen med att utveckla standardiserade bedömningsmetoder är att komplettera de professionella verktyg som socialarbetare har tillgång till och att verka för att bedömningar till någon del görs med ett underlag som bygger på forskning och som är lika för alla klienter i målgruppen. Bedömningsmetoder är komplement till övrig information i bedömningsarbetet. Nyttan med standardiserade bedömningsmetoder Standardiserade bedömningsmetoder kan, om de används professionellt, minska risken att bedömningarna blir godtyckliga eller stereotypa. Återkopplingen till klienten är en viktig och nödvändig del. När den insamlade informationen i instrumentet presenteras kan klienten komma till tals, korrigera, tillägga och kommentera information, vilket kan öka den professionellas möjligheter att få insikt om och kunna väga in hänsyn till andra betydelsefulla förhållanden än dem som instrumentet efterfrågar. Det viktigaste användningsområdet för standardiserade bedömningsmetoder är i det direkta klientarbetet, i bedömningen av behov av insats eller behandling. Ett instrument som i prövningar visat sig vara känsligt för för- ändringar kan också användas för uppföljning av enskilda personer. Då används samma instrument före och efter en insats eller behandling, vilket kan ge information om huruvida målet med insatsen har uppnåtts.

48 Vid starten… Det är motiverat att skaffa kunskap om den specifika bedömningsmetoden innan man börjar använda den. Standardiserade bedömningsmetoder ska ses som komplement till det övriga bedömnings- arbetet, och bidrar till att en del av utredningen blir strukturerad och enhetlig. De ska användas tillsammans med andra beslutsunderlag i utredningen för att identifiera problem, kartlägga risker och välja relevanta insatser.

49 FREDA – ett komplement till det övriga bedömningsarbetet
FREDA kortfrågor Upptäcka/Identifiera våldsutsatthet FREDA beskrivning Utreda, våldets uttryck och dess omfattning och bedöma behovet av stöd FREDA Farlighet Riskbedömning och säkerhetsplanering, bedöma behovet av skydd i samband med våldsutsatthet Utgår från vad den våldsutsatta själv svarar på frågorna FREDA ger även möjlighet att ge den utsatta en bild så hen kan förstå/inse din livssituation och risk Kan alltid lägga till frågor men aldrig ta bort Det behöver inte vara samma professionella som använder samtliga instrument. FREDA-kortfrågor kan användas inom olika delar av individ- och familjeomsorgen, inom äldreomsorgen och inom omsorgen av funktionsnedsatta för att identifiera om våld förekommer, företrädesvis när våld eller tecken på våld förekommer. FREDA-beskrivning och FREDA farlighetsbedömning är främst tänkta för användning inom utredningsenheter och verksamheter som planerar eller genomför insatser till personer som blivit utsatta för våld. Bedömningsmetoderna utgörs av FREDA-kortfrågor som är ett formulär som ger professionella inom exempelvis socialtjänsten eller hälso- och sjukvården stöd för att fråga om våld. Vidare finns FREDA-beskrivning som ger en närmare beskrivning av karaktären och omfattningen av det våld som en person varit utsatt för, såväl psykiskt som fysiskt och sexuellt. Slutligen ingår FREDA-farlighetsbedömning som avser att ge en bild av risken för fortsatt våld och dödligt våld.

50 Målgrupp Vuxna över 18 år Även de under 18 år, om de blivit utsatta i en parrelation Fångar inte upp hedersrelaterat våld Beskriver inte barns våldsutsatthet och risk för fortsatta våld Har inte prövats på våldsutsatta män Inget normkritiskt perspektiv Målgrupper och avgränsningar för FREDA Målgruppen för FREDA är vuxna våldsutsatta personer. Det går rimligtvis ändå att använda instrumenten för personer under 18 år som utsätts, eller misstänks utsättas, för våld inom ramen för en parrelation (jfr 5 kap.1 § SOSFS 2014:4). DOCK inte prövat på unga utsatta och saknar ett normkritiskt perspektiv inget hen/den i manualen Under framtagningen och prövningen av instrumenten i FREDA var målgruppen våldsutsatta kvinnor. När instrumenten i FREDA skulle göras tillgängliga för verksamheter hade Socialstyrelsen beslutat att föreskriften (SOSFS 2014:4) och den reviderade handboken om våld i nära relation skulle utformas könsneutralt. Orsaken var föreskriftens koppling till 5 kap 11 § SoL som tydliggör socialnämndens ansvar för och skyldigheter gentemot alla brottsoffer oavsett kön. Manualen och instrumenten utformades könsneutralt för att anpassas till Socialstyrelsens övriga produkter. Som användare bör man vara klar över att instrumenten inte har prövats för personer under 18 år och inte för våldsutsatta män. Instrumenten är inte utformade för att fånga in aspekter som är specifika för en hedersrelaterad kontext kring våldet. Instrumenten är heller inte utformade för att beskriva våldet eller bedöma risk för fortsatt våld när det gäller barns egen utsatthet.

51 När fungerar FREDA sämre?
När klienten; har en kognitiv funktionsnedsättning behöver tolk (särskilt vid telefontolkning) mår psykiskt dåligt känner sig starkt stressad över besöket när personalen är under stor tidspress Under prövningen har det har visat sig att instrumenten generellt sett har varit svårare att använda i vissa situationer än i andra. Det har exempelvis gällt när kvinnan haft kognitiv nedsättning, behövt tolk (särskilt vid telefontolkning), mått psykiskt dåligt, varit starkt stressad över besöket vid socialtjänsten eller när personalen varit under stor tidspress. De beskrivna situationerna behöver inte innebära att man avstår från att använda FREDA. När instrumenten används under dessa förhållanden är det däremot viktigt att vara uppmärksam på exempelvis att den våldutsatte förstår frågorna eller att situationen inte är för stressande för den som tillfrågas.

52 Vad innebär det att använda FREDA?
Synliggöra våldet och möjliggör för en utsatt person att berätta Gör våldet onormalt och fungerar som en ögonöppnare Ger en mer heltäckande bild Tydlighet kring ansvar och skuld Ger en trygghet för handläggaren

53 Förkunskaper om våld krävs för FREDA
Våld och våldets konsekvenser Våldets normaliseringsprocess Uppbrottsprocessen Nu kommer en kort repetition…

54 Förslag på repetition Alla har repeterat innan via webkursomvald.se
Eller använd det som finns i FREDA Inledning Gör övningen... Starta upp webbkurs om våld på webbläsaren Gå till avsnitt: 3.1 på gruppspåret Olika alternativ…

55 Våldets karaktär och omfattning
Psykiskt/Latent Sexuellt Ekonomiskt Materiellt Latent Försummelse/ Funktionshinderrelaterat Fysiskt Psykiskt inkl. hot/digitalt Fysiskt Sexuellt Ekonomiskt Materiellt Latent Försummelse Funktionshinder-relaterat Psykiskt Hota, kränka, kontrollera, isolera, bespotta, förnedra Fysiskt Knuffa, slag, spark, bränna, bita, dra i håret, släpa, ta strypgrepp, rispa med kniv Sexuellt Tafsa, tvinga till sex, sex för att få lugn och ro, tjatsex, tvingas utföra sexuella handlingar, filmas Ekonomiskt Tvingas skriva på lån/värdepapper, stjäla, inte ha kolla på den gemensamma ekonomin, be om pengar Materiellt Förstör saker, slår sönder dörrar, görs sönder saker som har stor affektionsvärde, foton på andra Latent Genom kroppsspråk hindra, få den andra att göra något den inte vill eller hindras göra något den vill, signalera aggressivitet, visa med kroppsspråket eller en fras en signal som enbart den två vet vad den betyder Försummelse: Inte ge mat eller medicin som den utsatta behöver, ingen hjälp med hygien, lämnas utan hjälp när det behövs eller tillsyn Våld riktat mot funktionsnedsättning eller dess hjälpmedel Separations-våld Hindra någon från att lämna, med hot tvinga tillbaka såsom hota med självmord eller att ska anhöriga/barnen

56 Post-it-lappar – en handling per lapp
Ge några exempel – att det handlar om konkreta handlingar. Var och en, skriv ner så många konkreta exempel på hur våldet kan ta sig uttryck. Ett exempel per post-it-lapp.

57 Våldets konsekvenser Individens hälsa Barnens hälsa Livssituation
Fysiskt Psykiskt Barnens hälsa Livssituation Praktisk natur Arbetslöshet Bostadsproblem Ekonomi Sjukskrivning Försämrad föräldraförmåga Skuldsatt Dyrare levnadskostnader Bostadsproblem, akut och på lång sikt Fysiska skador Psykiska ohälsa Isolering Konskevernerna kan vara många såväl fysiska som psykiska, den som är utsatta för våld kan utveckla olika tecken såsm PTSD, stress, kris

58 Varför stannar kvar? Lämnar – när?
Kärlek vs. Våld Våldets normaliseringsprocess Uppbrottsprocessen Traumatiska band Carin Holmberg är forskare i sociologi och forskar om mäns våld mot kvinnor, våld i hbtq-relationer och kring kopplingen mellan våld i parrelationer och våld mot djur. Carin Holmberg och Viveka Enander, forskare i socialt arbete, ställer frågan ”Varför går hon?” istället för frågan om varför hon inte går! De menar nämligen att det finns starka skäl till att kvinnan stannar kvar och att det krävs en enorm styrka att bryta upp. De tar upp och diskuterar kring det starka känslomässiga band som finns mellan kvinnan och mannen i en misshandelsrelation. Detta band består av många mindre band som flätats samman till en helhet som är svår att bryta. Vi ska lyssna på en del av en intervju med Carin Holmberg som handlar om dessa band, om normaliserings- och uppbrottsprocessen. Känslomässiga band är exempelvis: kärlek kvinnan känner för mannen, som ofta kan vara väldigt intensiv rädsla som ofta är lika stark som kärleken, det handlar om en rädsla för att dö, fysiskt eller psykiskt hat som kan vara en mycket stark, men också en mer tabubelagd känsla, gör den svårare att tala om medlidande där hans beteende förklaras utifrån hans bakgrund och upplevelser skulden och att kvinnan ser sig som delansvarig hoppet om att upprätthålla och rädda relationen. Sammansatta band är exempelvis: vilja att förstå mannen och skapa mening och återfå kontrollen genom att våldet görs begripligt beroende genom att han hotar med självmord och på så sätt lägger sitt liv i hennes händer, alternativt hotar henne till livet. Det kan även handla om beroende av mannen för mat och omvårdnad, eller för att få träffa sina barn. internalisering, det vill säga att kvinnan identifierar sig med mannen och alltmer börjar överta hans verklighetsuppfattning. En effekt av detta är att hon kan börja försvara mannens våldsamma beteende, inför andra och inför sig själv. Ett traumatiskt band: Holmberg och Enander beskriver också begreppet traumatisk bindning, vilket används när starka känslomässiga band utvecklas mellan två personer, där den ena upprepade gånger slår, trakasserar, hotar eller kränker den andra. Grunden är att maktbalansen är ojämn och att övergreppen är återkommande. Det typiska är att den underordnade personen utvecklar positiva känslor och attityder till förövaren, ex. observerats i koncentrationsläger och vid gisslandraman. I misshandelsrelationer upprepas oftast övergreppen, men samtidigt varvas de med vänligt och kärleksfullt beteende. Detta verkar leda till att bandet blir ännu starkare. Enligt inlärnings- och anknytningsteorier uppstår de starkaste banden mellan husdjur och människa eller förälder och barn när den som är överordnad i sitt beteende gentemot den underordnade är omväxlande positiv och negativ. Sammanfattningsvis är det sannolikt att det traumatiska bandet blir så starkt pga av att mannen pendlar kraftigt mellan våld och värme, samt att kvinnan upplever en intensiv blandning av kärlek, hat och rädsla. Resultatet av den här bindningen är att kvinnan kan uppleva sig som "trollbunden" av mannen, vilket leder till att hon kränker och sviker sig själv. Detta beskrivs ofta som det värsta av allt i en misshandelsrelation.)

59 Våldets normaliseringsprocess
Läs/Lyssna på Våldets normaliseringsprocess i weebkursomvald.se , gruppspåret 3.1 Eller Visa Johan och Eva eller

60 Vad tänker ni kommer att hända härnäst?
Kapitel 4:1 i gruppspåret, titta på filmen och sedan diskutera punkterna Vad tänker ni kommer att hända härnäst? Vilka samhällsaktörer kan Anna, barnen och Adam tänkas komma i kontakt med? Vilket slags stöd behöver de?

61 Strategier och motstånd
Läs/Lyssna på texten Prata med varandra om varför det kan vara relevant att uppmärksamma den utsattas strategi och motstånd. Finns under gruppspåret 3:1

62 Uppbrottsprocessen Läs/Lyssna på texten
Förutom de inre känslomässiga banden som vi just nu hörde om finns det yttre faktorer som påverkar möjligheterna att bryta upp. Vi ska nu få ta del av några andra hinder… Eller lyssna på Carin Holmberg:

63 Hinder för uppbrott… Det var några av de hinder som påverkar en utsatta att inte lämna en relation där hen blir utsatt… Nästa text handlar om uppbrotts-processens tre faser. Tre faser som den våldsutsatta ska igenom för att ”bli fri”…

64 Uppbrottsprocessens tre faser
Gruppspåret 3:1 Man behöver praktisk hjälp men det är också viktigt att veta att uppbrottet är en farlig period i den utsatta kvinnans liv. Läs även upp nästa avsnitt: Riskfylld separation som motivation/underlag till att använda FREDA!

65 A-B-C-D-E dvs X grupper – ni är sex i varje grupp
1 Kortfrågor, hela PPT 2 Metodstödstillfälle kortfrågor 3 Beskrivning 1, PPT t.o.m. bild 16 4 Beskrivning 2 PPT fr.o.m. bild 17 5 Farlighet 1, PPT t.o.m. bild 18 6 Farlighet 2, PPT fr.o.m. bild 19 A Kortfrågor A Metodstöd Kortfrågor A Beskrivning 1 A Beskrivning 2 A Farlighet 1 A Farlighet 2 Alla får en lapp med sitt uppdrag Några får dela på pass Grupp A

66 Tänk på att… Att gå in i rollen som utbildare!
Att vara följsam till deltagare så att det flyter Men ta fram argument som inte alltid är följsamt utan lite motsträvigt

67 Alla ska testa Start Stopp Innehåll 10:15 - 10:30 Kaffe 11:25
FREDA kortfrågor 1 11:55 Metodstöd Kortfrågor 2 12:45 Återsamling - Lunch 13:15 FREDA Beskrivning 1, t.o.m. bild: 16 3 13:45 FREDA Beskrivning 2, fr.o.m. bild: 17 4 14:15 15:00 FREDA Farlighet 1, t.o.m. bild: 18 5 15.50 FREDA Farlighet 2, fr.o.m. bild: 19 6 15:50 16:00 Avslutning/Utvärdering Testa av tiderna, det är himla tjat schema så vi får ta det för vad det är.

68 10:30 – 11:25 FREDA Kortfrågor Du som ska hålla bör ha PPT på datorn
Ta med åhörarkopia FREDA Kortfrågor Rollspel Formuläret FREDA Kortfrågor

69 11:25-11:55 Metodstöd Hur det varit sedan sist
Formulerar det du vill reflektera kring Återsamling innan lunch Skriv deras reflektioner Välj ut en person som får fördjupa sin reflektion Alla får ställa fördjupande frågor Be personen reflektera och sammanfatta Avsluta…

70 10:15-10:30 Läs in dig på ”ditt genomförande” och drick kaffe… Återsamling 11:55

71 11:55 Återsamling Hur fungerade det, att utan förberedelser, genomföra
Freda Kortfrågor? Metodstöd? Skriv deras reflektioner Välj ut en person som får fördjupa sin reflektion Alla får ställa fördjupande frågor Be personen reflektera och sammanfatta Avsluta…

72 FREDA kortfrågor på picto

73 Alla ska testa Start Stopp Innehåll 10:15 - 10:30 Kaffe 11:30
FREDA kortfrågor 1 12:00 Metodstöd Kortfrågor 2 12:45 Lunch 13:15 FREDA Beskrivning 1, t.o.m. bild: 16 3 13:45 FREDA Beskrivning 2, fr.o.m. bild: 17 4 14:15 15:00 FREDA Farlighet 1, t.o.m. bild: 18 5 15.50 FREDA Farlighet 2, fr.o.m. bild: 19 6 15:50 16:00 Avslutning/Utvärdering Testa av tiderna, det är himla tjat schema så vi får ta det för vad det är.

74 12:45 – 13:15 FREDA Beskrivning 1 13:15 – 13:45 FREDA Beskrivning 2
Du som ska hålla bör ha PPT på datorn Ta med åhörarkopia FREDA Beskrivning Fallbeskrivningen Katarina Formuläret FREDA Beskrivning

75 14.15 - 15:00 FREDA Farlighet 1 15:00 - 15:50 FREDA Farlighet 2
Du som ska hålla bör ha PPT på datorn Ta fram er åhörarkopia FREDA Farlighet Fallbeskrivningen Katarina Minnesanteckningar Formuläret FREDA Farlighet Mall Säkerhetsplanering

76 Lunch - till 12:45 Kaffe 13:45 – 14:15 Återsamling 15:50

77 15:50 – 16:00 Summering av FREDA utbildningen
Vad har varit viktigast för dig? Hur kan du omsätta detta i din verksamhet/Hur går du vidare? Är det något som du inte tycker har funkat så bra? Vad det något du saknade? Finns det några fördelar eller nackdelar att använda FREDA beskrivning i utredningsarbetet, dvs i den skriftliga dokumentationen?

78 ” Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag Ingemar Stenmark Alla tränar på det de vill blir bättre på – så börja träna… Ju mer du tar upp frågan om våld i relationer desto lättare kommer det att bli. Försök därför att så snart som möjligt träna på detta.

79 Tack för idag! Kommer att skicka utvärdering till er om någon månad. Syftet med den är att se om ni kommit igång att utbilda.