Minoritetsarbetet i Umeå kommun

En presentation över ämnet: "Minoritetsarbetet i Umeå kommun"— Presentationens avskrift:

1 Minoritetsarbetet i Umeå kommun
Ubmeje Uumaja Umeå

2 Lagar och konventioner
Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (SÖ 2000:3) Språklagen (2009:600) Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Skollagen (2010:800) Socialtjänstlagen (2001:453) Revidering av Lagen (2009:724) Det händer mycket i Umeå. Sameföreningen anordnar årligen Ubmejen biejvieh (Samiska veckan) under skolornas sportlov och det lockar samer från hela Sápmi. Sameföreningen anordnar också andra aktiviteter under hela året, bland annat föreläsningar och konserter på Tráhppie. Tráhppie är det samiska kulturhuset och cafét som sameföreningen har drivit sedan slutet av 2013.

3 Nationella minoriteter i Umeå kommun
Judar Romer (flera grupper) Samer Sverigefinnar Tornedalingar Umeå kommun är förvaltningsområde för samiska (2010) och finska (2011). Det finns bara förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska. Jiddisch Romani chib (flera varieteter) Samiska (flera varieteter) Finska Meänkieli (flera varieteter) Många talar hebreiska!

4 Grundskydd gäller alla nationella minoriteter i alla kommuner
Kommunen ska: informera de fem nationella minoriteterna om lagen ge inflytande till och samråda med företrädare för de fem nationella minoriteterna skydda och främja de fem nationella minoriteternas språk och kultur, särskilt med fokus på barn ge service på finska, meänkieli och samiska om det finns personal som kan detta språk.

5 Förstärkt skydd gäller finska och samiska i Umeå, eftersom Umeå är en förvaltningskommun
Enskilda har rätt att använda finska respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen, och att kommunen är skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Kommunen ska sträva efter att bemöta enskilda på finska respektive samiska. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med kommunen. Kommunen får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska respektive samiska, samt ha särskilda telefontider. Kommunen ska erbjuda förskola och äldreomsorg helt eller delvis på finska respektive samiska vid efterfrågan.

6 Arbetsgruppen för minoritetsarbetet
Utbildningskontoret Ylva Rune Carina Axroth Socialtjänst Nils Enwald Kultur Leif Mårtensson Fritid Emilia Landerholm Martinovic Viva Carina Lindberg Minoritetssamordnare Aino Dahl Minoritetssamordnare Peter Steggo

7 Samrådsparter Judar Romer Romska hjulet
RUNG – Resande, ung, ny och gammal Tornedalingar Tornedalingar i Umeå Delegationen för samiska frågor Såhkie – Umeå sameförening Álgguogåhtie – Umesamer i samverkan Umeå universitet (Institutionen för språkstudier) Sverigefinska delegationen Finska klubben Finskspråkiga församlingskretsen Pingstkyrkans finska förening Finskspråkiga synskadade Romska hjulet

8 Insatser inom kommunen
Utbildningsfilmer om nationella minoriteter Utbildningen ska ge medarbetarna en ökad kunskap och förståelse för personer med nationell minoritetstillhörighet, deras specifika behov och rättigheter. Kunskapen ska omsättas i medarbetarnas dagliga arbete med ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt. Temaväskor om nationella minoriteter Kan lånas av förskolor och förskoleklasser i Umeå kommun. Kunskapshöjande och inspirerande material som böcker, lärplatta med olika appar och olika föremål. Tillsammans med pedagogerna utvecklar barnen och eleverna sina kunskaper om Sveriges fem nationella minoriteter.

9 Samiskt förvaltningsområde sedan 2010, finskt sedan 2011
Umeå ingår sedan 2010 i förvaltnings- området för samiska och sedan 2011 i förvaltningsområdet för finska. Det innebär bland annat att enskilda har rätt att kommunicera på samiska och finska med kommunen och att kommunen ska erbjuda förskola och äldreomsorg helt eller delvis på samiska och finska. Kommunen är bland annat skyldig att informera, samråda och ge inflytande till de nationella minoriteterna.

10 Organisation för minoritetsarbetet
Arbetsgruppen för minoritetsfrågor består av tjänstepersoner från utbildning, socialtjänst, kultur och fritid samt samordnare. Minoritetssamordnarna ansvarar för frågor som rör de fem nationella minoriteterna med fokus på de sverigefinska och samiska frågorna. Samiska och finska samordnare finns också inom äldreomsorgen.

11 Samråden lägger grunden för arbetet
Umeå kommun samråder med de fem nationella minoriteterna i öppna samråd och arbetsgrupper mm. Kommunen samråder i samiska och finska frågor med Delegationen för samiska frågor och Sverigefinska delegationen. Delegationerna företräder flera föreningar. De flesta samiska och finska samråd(sk referensgrupper) sker i områdena skola, äldreomsorg, kultur, fritid och information. Kommunen ser över formerna 2019 pga lagens uppdatering.

12 Äldreomsorg på finska och samiska
Det finns sverigefinska och samiska träffpunkter för piggare seniorer för sociala och kulturella aktiviteter, exempelvis fika, kurser, föreläsningar, konserter och utflykter. På Ersboda vård- och omsorgsboende finns en enhet med finsktalande personal och kommunen erbjuder också hemtjänst med finsktalande personal. Det finns ingen enhet med samisk-talande personal eller med samisk profil.

13 Förskola på finska och samiska
Det finns sedan 1980-talet en finsk förskoleavdelning, som idag har utökats till två avdelningar på förskolan Lundagård. Sedan 2019 finns en samisk förskoleavdelning Hubbloe på Berghem. Språknaven verksamheten är på gång på förskolorna i samarbete med Kompetenscentrum för flerspråkighet. (KCF)

14 Information om rätten till förskola
4 september 2015 Många känner inte till sina rättig- heter till förskola på finska och samiska. Hösten 2015 togs en broschyr fram med information om rätten till förskolan på finska och samiska. Broschyren gav information på finska och fem samiska språk. Den har skickats till målgruppen två omgångar. Information är A och O i minoritetsarbetet. Om minoriteterna inte känner till sina rättigheter kan man inte kräva den service man har rätt till. Vi vet att det finns familjer med barn som har rätt till förskola på samiska, men av olika anledningar har man inte ansökt om det. En viktig anledning var tidigare att kommunen inte hade den samiska förskoleverksamheten i drift. Förskolan skulle starta då avdelningen fick tillräckligt många barn.

15 Skyddet för minoritetsspråken stärks (KU 44)
En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib.  Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.