Presentera oss Vi är här för att grundutbilda er i barnkonventionen

En presentation över ämnet: "Presentera oss Vi är här för att grundutbilda er i barnkonventionen"— Presentationens avskrift:

1 Presentera oss Vi är här för att grundutbilda er i barnkonventionen Vilka verksamheter är representerade här i gruppen?

2 Syfte med utbildningen
Säkerställa en gemensam kunskapsnivå om barnkonventionen och arbeta med förberedelser inför kommande lag Reflektera över min egen barnsyn och perspektiv Få mer tankar om hur jag kan arbeta med barnkonventionen ännu mer i min verksamhet Syftet Säkerställa en gemensam kunskapsnivå om barnkonventionen och arbeta med förberedelser inför kommande lag Reflektera över min egen barnsyn och perspektiv Få mer tankar om hur jag kan arbeta med barnkonventionen ännu mer i min verksamhet

3 www.menti.com KOD: … www.menti.com KOD:….
”Vilka förväntningar har ni på denna utbildning? ” Ge ditt svar på menti.com Du som utbildare gör ett konto på Menti och får en kod.

4 Innehåll Historik Barnkonventionens innehåll Perspektiv och barnsyn
Lagstiftning 1 jan 2020 Tillämpning Presentera ramarna för utbildningen – tiden, fika och övergripande upplägg Fika kl. …

5 Barndomen är inte den kortaste perioden i våra liv utan snarare den längsta eftersom vi bär den perioden med oss i resten av våra liv Alice Miller ”Barndomen är inte den kortaste perioden i våra liv utan snarare den längsta eftersom vi bär den perioden med oss i resten av våra liv” Alice Miller Alice Miller var en polsk-schweizisk psykolog och författare. Hon är känd i psykologisammanhang för sin relativt unika syn på barndomen. Januz Korczak var en polsk-judisk läkare, författare och barnpedagog som dog i ett av koncentrationslägrena i Polen. Jag kommer att läsa ett av hans kändaste text kring barnrätt som heter ”Barnets rätt till respekt”. ”Respekt och beundran visas för det som är stort, för det som tar mycket plats. Men det som är litet anses obetydligt och ointressant. Små människor- små behov, små glädjeämnen, små sorger. Vad är imponerande- en stor stad, höga berg, ett högt träd? Vi säger: ’Ett storverk, en stor man.’ Ett litet barn väger så lätt, är så kort. Vi måste böja oss ner, sänka oss till barnet. Det är som om det fanns två sorters liv: det ena allvarligt, respekterat, det andra mindre värdefullt, som tolereras med överseende. Vi säger: människor i vardande, blivande förvärvsarbetare, morgondagens medborgare. Detta är vad barnen ska bli, det verkliga livet för dem kommer att börja på allvar först så småningom, någon gång i framtiden. Vi godtar nådigt att ha dem runt benen, men det vore bekvämare utan dem. Nej, barn har alltid funnits och kommer alltid att finnas. De kommer inte neddimpande som en överraskning för att stanna en kort stund. Barn är inte något man träffar på av en slump och som man snabbt kan komma ifrån med ett leende och ett enkelt ’god dag’. Barnen utgör en avsevärd del av hela mänskligheten, av befolkningenm, folk och nationer, de är invånare, medborgare och våra ständiga följeslagare. De har funnits, de finns här nu, och de kommer alltid att finnas. Skulle det finnas ett liv som bara är på låtsas, nej, barndomen utgör en lång och viktig tid i en människas liv. ” (Barnets rätt till respekt, Janusz Korczak, Stockholm, 1998) Kan ni förstå varför han var en nyckelperson för barnets rättigheter i början av 1900-talet? Avrunda med barn pratar om BK (klicka på bilden) - Övning – 1000-kronorsloppet fysiskt utomhus

6 Bikupa Hur arbetar ni med barnkonventionen i er verksamhet idag?
De skriver på Postit, vi samlar sedan in postit

7 www.kahoot.it Du som utbildare:
Gå in på kahoot (utan att logga in) och sök på ”Det ska vara lätt att göra barnrätt”. Efter du klickat där kommer det upp en kod. Be deltagarna gå in på och skriv in koden.

8 Övning ”Ge eller skydda barnet”
Denna övning kan de ha med sig att göra med barnen, med riktiga saker.

9 Barnets rättigheter, vuxnas ansvar
Barn är rättighetsbärare Staten ansvarar för att respektera, skydda och främja barns rättigheter Faktadel – Rättigheter kontra skyldigheter Alla människor har mänskliga rättigheter och är därför rättighetsinnehavare. Det är statens ansvar respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter. Staten är därmed ansvarsbärare av de mänskliga rättigheterna. Varje individ har ett ansvar gentemot sina medmänniskor. I praktiken betyder det att man aldrig får använda sina mänskliga rättigheter på ett sätt som kränker andra personers rättigheter. Film: 1000 kr-loppet -

10 Konventionens innehåll
Konventionens innehåll Totalt 54 artiklar Grundprinciper (art 2, 3, 6, 12) Genomförandeartiklar (art 4, 42, 44:6) Sakartiklar eller tematiska rättigheter Artiklar kring hur länder ska gå tillväga för att följa barnkonventionen Fakultativa protokoll Faktadel – Vad är Barnkonventionen? Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska det i alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är ”sakartiklar” som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra. Man brukar tala om att konventionen är ”hel och odelbar”. Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. Cecilia kommer berätta mer om dom. Fakultativa protokoll - Den 25 maj 2000 antog FN:s generalförsamling två fakultativa protokoll till barnkonventionen. Det ena fakultativa protokollet handlar om barn i väpnade konflikter och det andra om åtgärder mot handel med barn, barnpornografi och barnprostitution. Ett tredje fakultativt protokoll om en internationell klagomekanism för barn antogs av FN:s generalförsamling den 19 december 2011 men har ännu inte ratificerats av Sverige. 10

11 Barnkonventionens fyra grundprinciper
Artikel 2 – Alla barn har samma rättigheter och lika värde Artikel 3 – Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnen Artikel 6 – Alla barn har rätt till liv och utveckling Artikel 12 – Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad Faktadel – Vad är barnkonventionen? (Grundprinciperna) Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med huvudprinciperna ”som glasögon”. Artikel 2 Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Artikel 3 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn. Artikel 6 Konventionsstaterna erkänner varje barns inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 12 Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.

12 Implementering och kännedom
Artikel 4 – Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftnings, administrativa och andra åtgärder för att genomföra barnets rättigheter Artikel 42 – Konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens allmänt kända bland såväl vuxna som barn. Artikel 44:6 – Konventionsstaterna ska göra rapporten kring arbetet med barnkonventionen tillgängliga för allmänheten Faktadel – Vad är barnkonventionen? (Genomförandeartiklar) I de tre genomförandeartiklarna slår FN fast att barn ska vara en prioriterad grupp vilket ska synas ibland annat budgetprocessen. Alla i ett samhälle behöver känna till att barn har egna rättigheter och vad det innebär för dem som ska genomföra dem. Konventionen slår även fast att de rapporter som kommer från FN-kommittén ska översättas till de stora språken i ett land och spridas brett. Artikel 4 Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa åtgärder och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska konventionsstaterna till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser för att vidta sådana åtgärder. Vid behov ska sådana åtgärder vidtas inom ramen för det internationella samarbetet. Artikel 42 Konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn. Artikel 44 Konventionsstaterna åtar sig att genom Förenta nationernas generalsekreterare avge rapporter till kommittén om de åtgärder som de vidtagit för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention och om de framsteg som gjorts i fråga om åtnjutandet av dessa rättigheter: (a) inom två år efter konventionens ikraftträdande i den berörda staten, och (b) därefter vart femte år. Rapporter enligt denna artikel ska ange eventuella förhållanden och svårigheter som påverkar i vilken utsträckning åtagandena enligt denna konvention har uppfyllts. Rapporterna ska även innehålla tillräcklig information för att ge kommittén en god uppfattning om genomförandet av konventionen i det berörda landet. En konventionsstat som har tillställt kommittén en utförlig första rapport behöver inte i sina följande rapporter, som avges enligt punkt 1 (b) i denna artikel, upprepa tidigare lämnad grundläggande information. Kommittén kan begära ytterligare information från konventionsstaterna om genomförandet av konventionen. Kommittén ska vartannat år genom Förenta nationernas ekonomiska och sociala råd tillställa generalförsamlingen rapporter om sin verksamhet. 6. Konventionsstaterna ska göra sina rapporter allmänt tillgängliga för allmänheten i sina respektive länder. Film Västra Götaland: Film SKL (grundprinciperna och genomförandeartiklarna): Kortleksövning 1 Dela in deltagarna i mindre grupper Be dem bläddra i kortleken Varje deltagare får välja ett eller flera artiklar som berör dem i sitt arbete Låt deltagarna i varje grupp presentera sitt/sina kort för varandra Kortleksövning 2 Be dem kolla på huvudprinciperna Varje deltagare får välja en artikel som berör dem i sitt arbete

13 Tre perspektiv Barnperspektiv Vuxnas syn på barn Barnets perspektiv
Barnets tankar, föreställningar och åsikter Barnrättsperspektiv Artikel 2, 3.1, 6, 12, 4, 42 Film – barn går till tandläkaren (klicka på bilden) Faktadel – De tre perspektiven Barnperspektiv – ett begrepp som används ofta och av många. Men vad menar vi egentligen när vi säger att vi arbetar med ett barnperspektiv? När vi pratar barnperspektiv är det en vuxen som uttalar sig om något som rör barn. Ett barnperspektiv kan innehålla barnets perspektiv, men måste inte göra det. När det gäller barnets perspektiv är det viktigt att det utgår från något ett barn har uttryckt. Barnets perspektiv – vad är det och vad betyder det när ni säger att ni utgår från barnets perspektiv? När vi pratar barnets perspektiv ska det ingå vad barnet själv ger uttryck för, det som visar sig för barnet. Barnets tankar, föreställningar och åsikter. Barnrättsperspektiv – på senare år har begreppet barnrättsperspektiv börjat användas. Hur skiljer sig det från begreppet barnperspektiv? En definition av Barnrättsperspektivet finns i Barnrättighetsutredningen som menar att i barnrättsperspektivet ingår att beakta och förhålla sig till de fyra grundprinciperna, artikel 2, 3, 6 oh 12. Film Lärande samtal SKL (perspektiven): Interaktiv del – diskussion i mindre grupper: Dela in deltagarna i mindre grupper Låt dem diskuterande följande fråga Hur är miljö och bemötande på eran arbetsplats utformat med hänsyn till vuxna respektive barn? Återkoppla vad de kom fram till i storgrupp

14 Barnkonventionens barnsyn
Barn är kompetenta och handlingskraftiga Barn har rätt till stöd och skydd Faktadel – Barnkonventionens barnsyn Hur ser vi på barn i Sverige och hur ser man på barn i olika organisationer och verksamheter? Jag tänker att det är viktigt att fundera det. I Degerfors har ni utbildning i Vägledande samspel som gör att ni arbetar för att få ett gemensamt förhållningssätt och det är superbra! Barnkonventionens barnsyn är att barn är kompetenta och handlingskraftiga och att barn har rätt till stöd och skydd. Men hur benämner vi barn? Har vi några etiketter? Hur ser ni på barn på er förskola? Genom att prata om det så synliggörs vilken barnsyn som finns.

15 Barn är barn Förskolebarn, funktionshindrade barn, utsatta barn, ensamkommande barn, bokstavsbarn etc? Prata etiketter Eventuellt fånga upp diskussioner.

16 Övning ”Vad tycker jag egentligen?”
Interaktiv del – Värderingsövning Heta stolen eller värdering på en skala. Beskrivning: Ställ er på den osynliga linjen utifrån era egna värderingar utifrån olika påståenden Koppla påståendena som kan ligga i linje med artiklar som berör deltagarna Frågor: Glass är godare än spenatsoppa Vi arbetar med/har rutin för att skydda barn från alla former av våld och kränkande behandling? – Artikel 19 ”Barn ska skyddas mot alla former av fysisk och psykiskt våld, skada eller övergrepp” Vi har rutiner för när vi ska göra orosanmälan – artikel 2 ”Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter” Jag bemöter vårdnadhavare likvärdigt oavsett kön – artikel 18 ”Barnets vårdnadshavare har huvudansvar över barnets uppfostran och utveckling” I vår verksamhet tar vi hänsyn till barns rätt till delaktighet – artikel 12 ”Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barn” I vår verksamhet har vi diskuterat barns rätt till sin kropp – artikel 19 Filmtips ”Samtycke för barn” ”Barn ska skyddas mot alla former av fysisk och psykiskt våld, skada eller övergrepp” Vet barn i Degerfors var de ska vända sig när de behöver stöd och skydd? Från vilken ålder 0-18 år kan barn vara delaktiga i frågor som berör dem – artikel 12 Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barn”

17 Ny lagstiftning förutsätter
Ökat kunskapsbehov Barnrättsintegrering i ordinarie arbete

18 Regeringens proposition 2017/18:186
Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter Beslut i riksdagen den 14 juni 2018 Ny översättning Barnkonventionen, visa barnrättsguiden Arbetet med att inkorporera konventionen om barnets rättigheter startade med en utredning som tillsattes 2013, Barnrättighetsutredningen. Utredningen lämnade sitt betänkande ”Barnkonventionen blir svensk lag” SOU 2016:19 i mars 2016. Efter det lämnade regeringen en lagrådsremiss och lagrådets yttrande presenterades i september 2017. Den 15 mars beslutade regeringen om propositionen. Den 14 juni beräknas riksdagen fatta beslut om att inkorporera konventionen.

19 Barnkonventionen inkorporeras i svensk rätt
Rättigheterna respekteras inte alltid I synnerhet inte gällande barn i utsatta situationer Tydligast gällande artikel 3.1 och 12 (störst brist) Förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta rättigheterna Barn ska ses som rättighetsbärare Barnrättslagen får företräde framför till exempel förordningar och myndighetsföreskrifter Varför barnkonventionen ska inkorporeras. Barnrättsutredningen Barnrättighetsutredningens betänkande visar att barnets rättigheter inte respekteras fullt ut och att barn inte ses som rättighetsbärare. Detta gäller i synnerhet barn som lever i utsatta situationer. Barnets bästa utreds inte och motiveras inte i beslut i tillräcklig utsträckning, processen är inte transparent. Barn får heller inte lämna sina synpunkter i den utsträckning som konventionen föreskriver och när barn får möjlighet att lämna synpunkter beaktas inte synpunkterna. Att inkorporera konventionen ses som ett förtydligande för domstolar och rättstillämpare om att rättigheterna ska beaktas och tillämpas även i juridiska sammanhang.

20 Konsekvenser av förslaget
Ej betydande kostnader eller intäkter Omöjligt att förutse samhällsekonomiska konsekvenser Ej konsekvenser för det kommunala självstyret – åliggandet finns idag Konsekvenser för barn – tydligare tillämpning Positiva konsekvenser för jämställdhet och integration Barnrättsutredningen, vad man såg. Att göra konventionen till svensk lag är att förtydliga något som redan gäller och regeringens bedömning är att det inte kommer att medföra några ekonomiska eller administrativa kostnader av betydelse. Men att det kan vara svårt att överblicka vilka kostnaderna kommer att bli för förvaltning och rättsbildning. Regeringen menar också att det är omöjligt att förutse vilka samhällsekonomiska konsekvenser en inkorporering kan medföra. Enligt Statskontoret beror det av vilka rättsfall som kommer att drivas, utfallen i de rättsfall som tas upp samt hur verksamheters arbete kommer att förändras på sikt. Eftersom en inkorporering inte medför några nya åligganden för kommuner och landsting och de redan är skyldiga att tillämpa rättigheterna tror regeringen inte att det kommer att påverka den kommunala självstyrelsen. För barn, menar regeringen, att en inkorporering kommer att förtydliga att barnets rättigheter ska tillämpas och säkerställas på alla nivåer. Regeringen menar att en inkorporering kan bidra till att förverkliga både det jämställdhetspolitiska målet och det integrationspolitiska målet. Jämställdhetspolitiken innefattar även flickor och pojkar och barnrättsperspektivet är en viktig aspekt i genomförandet. Inkorporeringen beräknas bidra till att förtydliga att skyddet av barnets rättigheter ska säkerställas på alla nivåer. Alltså att barn kommer att få sina rättigheter tillgodosedda i högre utsträckning än idag. Inkorporeringen beräknas bidra till att förtydliga att skyddet av barnets rättigheter ska säkerställas på alla nivåer. Alltså att barn kommer att få sina rättigheter tillgodosedda. När det gäller integrationspolitiken är målen lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund.

21 Regeringens syn gällande att reglera konventionens ställning i förhållande till annan lag
Få normkonflikter – jämställd andra lagar Kan lösas av domstolar och förvaltningsmyndigheter med hjälp av tolknings- och tillämpningsmetoder Det kan saknas erfarenhet och kunskap om tolkning Vägledning och Kunskapslyft En minut av filmen. Vilket stöd önskas? Regeringen menar att det inte är nödvändigt att reglera konventionens ställning i förhållande till annan lag eftersom de tror att det kommer att bli få normkonflikter. Om en konflikt skulle uppstå kan den lösas av domstolarna eller av förvaltningsmyndigheter som har stöd för detta i olika juridiska tolknings- och tillämpningsmetoder. Regeringen menar att arbetet med barnets rättigheter egentligen redan ska göras och i nuläget kan det saknas erfarenhet och kunskap om hur tolkning kan göras och vilka metoder och verktyg som finns till hjälp. Regeringen menar också att FN-kommitténs rekommendationer (Concluding observations) och allmänna kommentarer (General Comments) kan utgöra stöd och till viss del vara vägledande även om de inte är juridiskt bindande till sin karaktär. Det är också viktigt menar regeringen att tänka på att mänskliga rättigheter har kommit att tolkas dynamiskt av kommittéerna vilket innebär att tolkningen av rättigheterna utvecklas och förändras med tiden. För att avhjälpa kunskapsbrister avser regeringen att ta fram en vägledning och ett kunskapslyft för tolkning och tillämpning.

22 På vilket sätt kan mitt/vårat arbete påverkas av den nya lagstiftningen?
Interaktiv del – diskussion utifrån att barnkonventionen blir lag Samla det som har kommit upp. Om det inte kommit upp något, gör bikupa. Av allt ni har hört om att barnkonventionen blir lag, på vilket sätt kan mitt/vårat arbete påverkas av den nya lagstiftningen? Prata i Bikupor Återkoppla vad de kom fram till i storgrupp

23 Styra och leda utifrån barnets perspektiv – systematiskt och långsiktigt
Kunskapsutveckling Implementering/beslut Tillämpning Metoder Verktyg Tillämpning Den förra bilden kan sammanfattas som ovan: När kunskapsutveckling och implementering är i fas är tillämpning möjlig. Om kunskap saknas vet man inte vad som ska tillämpas och om implementering saknas är det alltid någon som kan säga att ”det här behöver vi inte göra för det finns inte beslut på det”. Det är i tillämpningen som verktyg och metoder väljs GÖR Tillämpningsnycklarna här. Förtroendevald - beslut Chef- skapa förutsättningar och tillämpning Medarbetare – tillämpa genom metoder och verktyg

24 SKL:s tillämpningsnycklar för förskola
Strukturer som skyddar barn mot övergrepp Rutin för anmälan till socialtjänsten Barn har fått kunskap om sina rättigheter Barnens vårdnadshavare har fått kunskap om rättigheterna och dess innebörd Fungerande system för barnens frånvaro/närvaro Ta reda på barnens synpunkter Finns former för barnens delaktighet Flickor och pojkar behandlas likvärdigt Strukturer och rutiner kända av medarbetare SKL har tagit fram ett underlag för att kunna koppla rättigheter till ett antal tillämpningsnycklar för att underlätta för den som vill få en bild av sitt eget arbete med barnrätten. Nycklarna utgör inte en fullständig tillämpningskarta utan tar upp några exempel för varje område.  Det finns strukturer som skyddar barn mot övergrepp av vuxna och andra barn i den egna verksamheten (artikel 19). Det finns tydliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras vid misstanke om att ett barn far illa (artikel 19). Dessa strukturer och anvisningar är kända av samtliga medarbetare. Varje barn har fått kunskap om sina rättigheter, anpassat till sin ålder och mognad (artikel 42). Barnens vårdnadshavare har fått kunskap om att barn har egna rättigheter och vad det innebär för vårdnadshavarna (artikel 42). Skolan har ett fungerande system för att få kännedom om barnens närvaro/frånvaro (artikel 2). Det finns strukturer för att främja barnens närvaro (artikel 28.1 [e]). Strukturerna är kända av alla medarbetare. Det finns former för barnets delaktighet (artikel 12). Det pågår ett arbete med att ta reda på barnets synpunkter (artikel 12). Flickor och pojkar behandlas likvärdigt (artikel 2).

25 Hur arbetar ni med barn/vårdnadshavare?
Vad behöver djur? Målarbok Lokalutformning Koppla till art :6 Nu vill jag att ni diskuterar frågan Hur arbetar ni med barn/vårdnadshavare för att stärka barnets rättigheter? Ett exempel från Örebro är att på förskolan frågar dom barnen om vad djur behöver. Svar blir mat, vatten, sömn, någonstans att bo osv. Och det kan förskollärarna sen koppla till barn och deras rättigheter. Målarbok är ett annat exempel som är bra för att lära barn om deras rättigheter, den finns på barnrättsguiden på hemsidan. Det ska vi visa sen. På vissa ställen har man utformat lokalen för barn men att det inte används. Till exempel på ett bibliotek var det någon som hade tänkt till att ställa en pall vid där man lämnar tillbaka böckerna så att barnen kan vara med och göra det. Men den användes inte för att inte ens personalen visste vad den var till för. Det gäller att föraknra goda tankar. Ni sitter säkert på massor av tips på hur man kan göra för att stärka barnets rättigheter och jag tänker att ni ska få berätta dem tipsen för varandra. Dela in deltagarna i mindre grupper Låt dem berätta för varandra hur de tänker Samla upp deltagarnas tankar och idéer för att avsluta tillsammans med fokus på framtiden

26 Skulle du vilja vara ett barn i Degerfors kommun och varför?
Tänk er in i situationen att ni är ett barn. Det här blir då utifrån ett barnperspektiv eftersom det är ni vuxna som tänker er in i ett barns situation. Det vi pratade om förut. Bikupor

27 Skulle du vilja vara ett barn på din förskola och varför?
Utifrån ett barnperspektiv Bikupor

28 Framtida arbete 1. Vad behöver jag/vi utveckla? 2. Vad är nästa steg för att uppnå det? 3. Vem ansvarar för att nästa steg blir av? Avslut med fokus på framtida arbete Dela in deltagarna i mindre grupper och dem skriva ned tankar på avsett papper Låt dem berätta för varandra hur de tänker Samla upp deltagarnas tankar och idéer för att avsluta tillsammans med fokus på framtiden

29 www.karlskoga.se/barnkonventionen www.degerfors.se/barnkonventionen
Cecilia Ljung Sofie Hedberg Visa barnrättsguiden och visa målarboken. Dela ut visitkort. Utvärderingslänk i bilden - Tack för oss!