Bjurholm "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning,

En presentation över ämnet: "Bjurholm "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning,"— Presentationens avskrift:

1 Bjurholm "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning, i ett livslångt lärande." "Ökad överensstämmelse mellan arbetskraftsutbud, arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens och utbud av utbildningar."

2 Befolkning Arbetsmarknad Kompetensförsörjning Pendlingsmönster Utbildning

3 Befolkning

4 Befolkningen Visar folkmängden i dagbefolkningen, inhämtats från SCB.
Kommun Antal 2017 Utveckling Utveckling Utveckling (%) Bjurholm 2 451 1 st -3 st -4 % Dorotea 2 646 -21 st -73 st -12 % Lycksele 12 257 10 st 70 st -2 % Malå 3 133 -9 st 33 st -6 % Nordmaling 7 103 72 st -29 st Norsjö 4 086 -51 st -39 st -7 % Robertsfors 6 784 13 st 0 st Skellefteå 72 723 235 st 457 st +1 % Sorsele 2 516 19 st -19 st -10 % Storuman 5 902 -44 st 3 st -8 % Umeå 2 115 st 2 188 st +12 % Vilhelmina 6 787 -24 st -18 st Vindeln 5 412 42 st -1 st Vännäs 8 776 102 st 81 st +5 % Åsele 2 809 43 st -66 st -14 % Västerbotten 2 503 st 2 584 st +4 % Visar folkmängden i dagbefolkningen, inhämtats från SCB.

5 Befolkningsprognos Bjurholms kommun, mindre kommuner och Västerbotten
Antalet invånare i Bjurholms kommun har minskat i genomsnitt med 0,9 % varje år. År 2017 hade de invånare och om befolkningsutvecklingen fortsätter i samma takt som tidigare kommer de år 2037 ha invånare, en minskning med 387 personer. Befolkningstillväxten I Västerbottens län har varit stabilt positiv och ökar i genomsnitt med 0,3 % per år. Fortsätter denna utveckling kommer Västerbotten år 2037 att ha invånare. En ökning med personer sedan 2017. De mindre kommunerna minskar i genomsnitt med 0,5 % varje år. I jämförelse minskar således Bjurholms kommuns invånare i snabbare takt än de små kommunerna i länet sammanlagda utveckling. I diagrammet visas befolkningsutvecklingen för Bjurholms kommun på primäraxeln (den vänstra) medan Västerbottens län och de mindre kommunernas sammanlagda utveckling visas på sekundäraxeln (den högra).

6 Arbetsmarknaden

7 Antal förvärvsarbetande efter bransch i Bjurholms kommun
Dagbefolkning 16+ uppdelat per bransch SNI07 bokstavsnivå. Statistiken är inhämtad från SCB:s registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

8 Könsfördelning per bransch i Bjurholms kommun

9 Könsfördelning per bransch i Bjurholms kommun och Västerbottens län

10 De största yrkesgrupperna i Bjurholm
Av de 5 största yrkesgrupperna i Bjurholm domineras 4 av kvinnor. Den största yrkesgruppen för kvinnor är barnskötare och elevassistenter m.fl. som i Bjurholm till 95 % består av kvinnor. Den största yrkesgruppen för män är snickare, murare och anläggningsarbetare som i kommunen till 100 % består av män. Den största skillnaden relativt länet är gruppen barnskötare och elevassistenter m.fl. där Västerbotten totalt sett har en betydligt större andel män sysselsatta relativt andelen män i yrkesgruppen i Bjurholm. En annan skillnad värd att notera är yrkesgruppen snickare, murare och anläggningsarbetare som inte har någon anställd kvinna i Bjurholm medan andelen kvinnor i yrkesgruppen i länet är 2 procent. Yrkesgrupp Bjurholm (länet) Män (länet) Kvinnor (länet) Undersköterskor 60 (5567) 17 % (11 %) 83 % (89 %) Lastbils- och bussförare 49 (2932) 88 % (92 %) 12 % (8 %) Vårdbiträde 46 (3258) 22 % (25 %) 78 % (75 %) Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare 40 (5573) 18 % (20 %) 83 % (80 %) Barnskötare och elevassistenter m.fl. 38 (2889) 5 % (17 %) 95 % (83 %) 2015 222: Grundutbildade sjuksköterskor Barnmorskor Anestesisjuksköterskor Distriktssköterskor Psykiatrisjuksköterskor Ambulanssjuksköterskor m.fl. Geriatriksjuksköterskor Intensivvårdssjuksköterskor 223: Operationssjuksköterskor Barnsjuksköterskor Skolsköterskor Företagssköterskor Röntgensjuksköterskor Övriga specialistsjuksköterskor

11 Kompetensförsörjning

12 Antal förvärvsarbetande i Bjurholm 2017 och antal pensionsavgångar bland dessa fram till och med år 2037

13 5 största yrkena 2017 och pensionsavgångar i yrkena fram till 2037 i Bjurholm
De fem största yrkena bland män i Bjurholm De fem största yrkena bland kvinnor i Bjurholm Störst pensionsavgångar förväntas i gruppen lantbruks- och trädgårdsyrken där 84 % av antalet förvärvsarbetande lämnar. Störst pensionsavgångar förväntas i gruppen kontorsassistenter och sekreterare där 80 % av antalet förvärvsarbetande lämnar.

14 Pendlingsmönster

15 Riktad in- och utpendling i Bjurholm 2017
År 2017 var det 89 inpendlande män respektive 86 inpendlande kvinnor till Bjurholm. Samma år var det 431 män och 257 kvinnor som pendlade ut från Bjurholm.

16 Utbildningsmönster

17 Utbildningsnivå Utbildningsnivå Män (%) Kvinnor (%)
Andel av befolkning med utbildning Motsv. andel i Västerbotten Motsv. andel i riket Förgymnasial utbildning < 9 år 62 (61 %) 39 (39 %) 6 % 3 % 4 % Förgymnasial utbildning, 9 (10) år 125 (53 %) 109 (47 %) 14 % 11 % 13 % Gymnasial utbildning, högst 2 år 258 (52 %) 238 (48 %) 30 % 22 % 20 % Gymnasial utbildning, 3 år 263 (62 %) 162 (38 %) 26 % 24 % 23 % Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 69 (42 %) 95 (58 %) 10 % 15 % Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 65 (34 %) 124 (66 %) 21 % Forskarutbildning 1 (20 %) 4 (80 %) 0 % 2 % 1 % Uppgift saknas 32 (82 %) 7 (18 %) Statistiken visar att 20 % av befolkningen (16-74 år) i Bjurholm har en förgymnasial utbildning vilket är en högre andel än i Västerbottens län och riket. 56 % har en gymnasial utbildning vilket är högre än i länet (46%) och riket (43%). 21 % har en eftergymnasial utbildning. Motsvarande andelar i länet och riket är högre (36% respektive 35 %). Statistiken visar att kvinnorna har en högre utbildningsnivå än männen i Bjurholm. Statistiken visar utbildningsnivå för befolkningen år i Bjurholm och är inhämtad från SCB:s statistikdatabas.

18 Behörighet gymnasium och högskola
I Skolverkets databas (Siris) saknas uppgifter på andel behöriga till gymnasium uppdelat på kön eftersom antal personer för ett av könen uppgår till mindre än 10 personer. Statistik rörande behörighet till gymnasium avses andel elever i årskurs 9 med behörighet att söka yrkesprogram. I Skolverkets databas finns inga uppgifter om andel behöriga till högskola registrerade för Bjurholm. Region Andel män behöriga till gymnasium Andel kvinnor behöriga till gymnasium Andel behöriga till högskola Bjurholm -- --- Västerbotten 84,4 % 87,1 % 94,1 % Riket 82,3 % 86,7 % 91,2 % Statistiken visar andel behöriga till gymnasium och högskola år uppdelat på kön och har inhämtats från SCB:s statistikdatabas. Behöriga till gymnasiet: Täljaren består av personer som slutade grundskolan år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t och hade behörighet till gymnasiet (fr.o.m behörighet till minst ett nationellt program, se mer information nedan). Nämnaren består av personer som slutade grundskolan år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t. För att en elev ska vara behörig till ett nationellt yrkesprogram krävs godkänt i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik samt ytterligare betyg i fem ämnen, det vill säga totalt åtta. Källa: <a href=" STATIV</a> Behöriga till högskolan: Täljaren består av personer som slutade gymnasiet år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t och hade behörighet till högskolan. Nämnaren består av personer som slutade gymnasiet år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t. Fr.o.m avser folkbokföring och vistelsetid utgången av år t-1. År 2014 var det första året då studenter tog examen enligt den nya läroplanen GY Källa: <a href=" STATIV</a> Lägg till behörgihet2

19 Behörighet till gymnasiet – läsår 2017/18
Region Antal elever åk 9 Andel elever behöriga till yrkesprogram Andel behöriga till estetiskt program Andel behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram Andel behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program Andel elever ej behöriga Bjurholm 28 71,4 % - Västerbotten 2 831 85,7 % 84,9 % 83,4 % 83,2 % 14,3 % Riket 84,4 % 83,5 % 81,9 % 81,0 % 15,6 % En lägre andel i Bjurholm är behöriga till gymnasieprogrammen jämfört med såväl länet som riket. Statistiken är inhämtad från Skolverkets statistikdatabas Siris.

20 Betyg åk 9 – läsår 2017/18 Förgymnasial eller gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Antal elever Andel elever Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Anden behörighet yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde Bjurholm 12 48,0 % .. 196,9 13 52,0 % 76,9 ~100 % 222,5 Västerbotten 1098 41,0 % 70,0 % 81,7 % 205,0 1577 59,0 % 87,7 % 94,0 % 245,7 Riket 45 386 43,1 % 65,8 % 78,1 % 204,5 59 881 56,9 % 87,2 % 93,5 % 253,7 Statistiken är uppdelad på föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Genomgående syns lägre resultat för elever med föräldrar som högst har en förgymnasial eller gymnasial utbildning. På grund av för liten population i gruppen elever med föräldrar som högst har förgymnasial eller gymnasial utbildning visas ingen data för gruppen avseende Bjurholm. Det genomsnittliga meritvärdet är lägre i Bjurholm gällande båda grupperna relativt länet och riket. Statistiken har inhämtats från Skolverkets statistikdatabas Siris. ~100 % innebär att det är 1-4 ej behöriga

21 Betyg gymnasium Region Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2015 Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2016 Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2017 Bjurholm - Yrkesprogram 13,3 14,3 - Högskoleförberedande program 13,9 13,5 14,2 Västerbotten 13,1 13,2 14,8 14,9 Riket 12,9 13,0 14,5 14,6 Statistiken visar genomsnittligt betygspoäng i yrkesprogram och högskoleförberedande program och har inhämtats från Skolverkets statistikdatabas Siris. Ansökningar till högskola per kommun finns ej

22 "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning, i ett livslångt lärande." "Ökad överensstämmelse mellan arbetskraftsutbud, arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens och utbud av utbildningar."