Verksamhetsberättelse 2014

En presentation över ämnet: "Verksamhetsberättelse 2014"— Presentationens avskrift:

1 Verksamhetsberättelse 2014
Miljösamverkan Västra Götaland (MVG) Verksamhetsberättelse 2014 Nu ska jag redovisa en presentation av Miljösamverkan Västra Götalands verksamhetsberättelse för 2014. Miljösamverkan Västra Götaland förkortas vanligen MVG. Hur många känner till eller har hört talas om MVG sedan tidigare?

2 Syftet med presentationen
Informera om MVG:s verksamhet Redovisa MVG:s resultat för 2014 Syftet med presentation är dels att informera om MVG:s verksamhet, dels att redovisa MVG:s resultat för 2014

3 Miljösamverkan Västra Götaland är en samverkan mellan
MVG är en samverkan mellan Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det är alltså dessa, inklusive kommunerna, som är MVG:s huvudmän. Representanter för dessa finns i MVG:s styrgrupp och arbetsgrupp.

4 I nära samarbete med Sedan ett par år arbetar vi till stor del tillsammans med Miljösamverkan Halland för att få ännu bättre effekt av vårt arbete. Miljösamverkan som arbetssätt startade i Västra Götaland 1999 och har därefter spridits som ett framgångskoncept till andra i landet. Numera finns det i 14 andra län! Vi samverkar givetvis även med dessa. Vi har nu testat samverkan som arbetsform i 15 år, så vi vet att….

5 Samverkan ger framgång!
…samverkan ger framgång! Vi tror på samverkan och vi vet att det ger framgång!

6 …genom att: Effektivisera tillsynsarbetet
49 gånger bättre tillsyn! …genom att: Effektivisera tillsynsarbetet Göra likartade bedömningar för mer enhetlig tillsyn Alla ska vara trygga i sin inspektörsroll Utveckla vår kompetens och verksamhet Dela erfarenheter om arbetssätt och tillsynsmetoder Använda resurserna bättre Det ger framgång genom att det … Effektiviserar tillsynsarbetet, exempelvis genom att en projektgrupp tar fram stödmaterial, sammanställer branschkunskap, tolkar lagstiftning m.m. och på så vis slipper alla sitta på sin kammare och lägga tid på att ”uppfinna hjulet”. Genom att samverka har vi goda förutsättningar för att göra likartade bedömningar så att vi får en mer enhetlig tillsyn. Bland annat därför att vi arbetar utifrån samma värderingar. Vi vet att det är en framgångsfaktor att vara trygg i sin roll, att känna arbetsglädje och att vara duktig på att kommunicera. Därför behöver vi fortlöpande kompetens- och verksamhetsutveckling. I MVG ordnar vi prisvärda utbildningar som är anpassade för just vår målgrupp, för vi vet ju vad som behövs! Det är också viktigt att vi delar med oss av våra lärdomar kring arbetssätt och tillsynsmetoder. När vi samverkar får vi tillgång till en större gemensam erfarenhets- och kunskapsbas och MVG är den plattform som behövs för att skapa detta erfarenhetsutbyte mellan arbetsplatser och grupper. Sammanfattningsvis är det ofta en relativt kort insats för miljökontoren att delta i en projektgrupp men resultatet, dvs. det framtagna materialet, kan användas av alla i sitt arbete och i gengäld bidrar det till samsyn. Därmed delar vi på de gemensamma resurserna i form av kompetens, erfarenhet och tid, dvs. vi använder resurserna bättre! Det du nu ser här på bilden är MVG:s syfte. Detta bygger delvis på MVG:s vision som vi kallar ”Det önskade läget” och som beskriver vilken verksamhet och arbetsplats vi vill ha samt hur vi vill uppfattas av andra. Denna togs fram inom ett EU-projekt som hette Tillsynsutveckling i Väst (TUV) och som fokuserade på mjuka frågor såsom t.ex. kommunikation, bemötande och effektivitet. Efter detta projekt har vi utvecklat miljösamverkan och vi har behållit det nära samarbete som vi då skapade med Miljösamverkan Halland. MVG:s mål sammanfattas i dess slogan: ”Miljösamverkan Västra Götaland – 49 gånger bättre tillsyn” (det finns 49 kommuner i länet). Ytterst syftar tillsynen till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling och där är vår roll att underlätta för våra kunder att göra rätt. FRÅGOR OM TUV: Pågick: sept feb 2014 Målgrupp TUV har varit ett gemensamt projekt för oss som jobbar inom miljömyndigheter i Halland och Västra Götaland. Alla projektdeltagare arbetar, direkt eller indirekt, med tillsyn enligt miljöbalken, livsmedels- och djurskyddslagarna och med angränsande frågor. Cirka personer i 58 organisationer har medverkat i projektet. Samarbete och finansiering Projektet har finansierats av Europeiska Socialfonden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har varit projektägare och har drivit TUV i samverkan med Länsstyrelsen i Halland, alla 55 kommuner i Halland och Västra Götaland, Region Halland och fyra kommunförbund i Västra Götaland. Handlade även om retorik, ledarskap och processledning

7 Projekt och aktiviteter
Introduktionsutbildning för nyanställda i kommunikation & bemötande Tillsynsprojekt Chefssamverkan Mötesplats goda exempel Detta är våra huvudaktiviteter: Utbildning i kommunikation & bemötande - Detta är en introduktionsutbildning för nyanställda med målet att ge kunskap och verktyg för att kunna bemöta människor på ett bra sätt och hantera svåra situationer. Vi berättar även hur vi ser på vårt uppdrag och vår roll samt hur vi samverkar i länet, inom MVG samt tillsammans med Miljösamverkan Halland deltog 40 personer då vi arrangerade 2 utbildningsomgångar. (Detta gjordes i samarbete med GR, Göteborgsregionens kommunalförbund). Denna bygger på en utbildning som vi genomförde i TUV-projektet och som var mycket uppskattad. Tillsynsprojekt - Varje år driver vi ett antal tillsynsprojekt inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel. Ett par exempel kommer senare i presentationen. Chefssamverkan – En gång på våren och en gång varje höst arrangeras chefsmöten med fokus på ledarskapsfrågor, samarbete, utveckling och påverkansarbete. Under året driver cheferna frågor i olika arbetsgrupper t.ex. genom att medverka till att utveckla Insikt tillsammans med SKL samt att påbörja en dialogen med beslutsfattare på universitet och högskolor om innehållet i utbildningar. Mötesplats goda exempel – Detta är ett nytt forum för att dela exempel och erfarenheter om sakfrågor, arbetssätt och metoder för verksamhetsutveckling. Vi kommer arrangera MVG:s första Mötesplats goda exempel i höst och sedan kommer det återkomma vartannat år. FRÅGOR: Insikt är SKL:s återkommande undersökning om kommunernas myndighetsutövning. Läs mer här:

8 Hur deltar vi på miljökontoren?
Bidrar med projektförslag och medverkar vid val av projekt Använder handläggarstöd vid inspektioner och beslut Deltar i projektgrupper, tillsynskampanjer och på utbildningar Ingår i styrgrupp och arbetsgrupp Hur deltar miljökontoren? Lämnar projektbidrag och deltar i processen för vilka projekt vi väljer att arbeta med. MVG har en Långsiktig planering med en 2-årig verksamhetsplan. Detta för att vi på miljökontoren ska kunna planera in projekt i vår verksamhet. Detta betyder att MVG under våren 2015 planerar för 2016 och 2017 (mer övergripande). Använder handläggarstöd vid t.ex. inspektioner och beslut Deltar i projektgrupper, i tillsynskampanjer och på utbildningar Ingår i MVG:s styrgrupp och arbetsgrupp

9 Snabba fakta 2014 55 personer deltog i projektgrupper,
arbetsgrupp och styrgrupp. 21% ,79% 8 handläggarstöd har tagits fram 3 handläggarstöd har uppdaterats 8 seminarier eller träffar 9 projekt, varav 4 har avslutats Snabba fakta 2014 55 personer är engagerade i projektgrupper, arbetsgrupp och styrgrupp. Dessa personer representerade 25 av 35 miljökontor samt Länsstyrelsen. Av dessa var 21% män och 79 % kvinnor. (I vår yrkesgrupp i länet är 67% kvinnor och 33% män.) 8 handläggarstöd eller liknande har tagits fram 3 tidigare framtagna handläggarstöd har uppdaterats (Lathund för sanktionsärenden, tidigare handläggarstöd om dagvatten, samt om PCB-tillsyn) 8 seminarier eller träffar: två chefsmöten, två länsmöten för livsmedel, tre seminarier/utbildningar inom projekten: oljeavskiljare, hälsoskydd gym och tillfälliga boenden samt dagvatten. Vi medverkade också på Länsstyrelsens hälsoskyddsträff. 9 projekt, varav 4 har avslutats, och en tillsynskampanj har utvärderats

10 Vad kostar det? 2014 kostade det 211 kkr per kommunförbund Budget
Kostnad 2014 (kkr) Kostnadsram 1 360 1 268 Kommunförbund och kommuner 907 (totalt maxbelopp) 845 Länsstyrelsen 453 423 Här ser vi en tabell över MVG:s ekonomi Budget Den totala kostnadsramen ligger på 1 360 kkr Kommunförbund och kommuner står för 2/3 motsvarande ett maxbelopp på 907 kkr totalt. Länsstyrelsen står för 1/3, dvs. 453 kkr samt för administrationskostnader. Utöver detta bidrar Länsstyrelsen även med projektledartjänst för livsmedelsfrågor, vilket under 2014 innebar 30 dagar. MVG:s kostnader utgörs i huvudsak av projektledarresurser. (Andra kostnader har tex varit: informationsstöd och juridiskt konsultstöd vid framtagande av handläggarstöd.) Kostnad 2014 2014 blev utfallet 854 kkr totalt för de 4 kommunförbunden dvs. lite lägre kostnader än beräknat. Det motsvarar 211 kkr per kommunförbund. Vi i vår kommun betalade X kr. Innan nästa bild: Nu när ni vet lite om vad MVG är, hur vi arbetar och vad det kostar tänkte vi presentera lite mer konkret vad projekten har resulterat i Men först vill vi visa några citat för er. Kostnaderna är främst projektledarresurser 2014 kostade det 211 kkr per kommunförbund

11 ”Värdefullt med fördjupad kunskap och bredare kontaktnät!”
”MVG ökar samarbetet och kontaktytorna mellan kommuner och Länsstyrelse” ”Mer likvärdig tolkning och bedömning av lagstiftning” Så här svarade några handläggare när vi frågade vad de anser om MVG:s verksamhet och projekt. Förslag till dig som presenterar: Dela gärna med dig av någon egen erfarenhet eller reflektion. Innan nästa bild: Så vilka projekt drevs genom MVG 2014? ”Att delta i tillsynsprojekt ger alltid tips och nya tankar – en möjlighet att se kommunens arbete utifrån”

12 Tillsynsprojekt under 2014
Förorenade områden Tillsyn verkstadsindustri Bräddningar Oljeavskiljare Dagvatten Animaliska biprodukter Inomhusmiljö Hälsoskydd med två inriktningar: Gym + Tillfälliga boenden Märkning av livsmedel Jo... MVG arbetade med följande projekt Vissa av dessa har avslutats och andra pågår fortfarande eftersom projektens omfattning och längd varierar. MVG:s arbetsområde avgränsas till miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Vi har alltid minst ett projekt om hälsoskydd respektive minst ett om livsmedel. Nu tänkte jag berätta lite mer om ett par tillsynsprojekt som avslutades 2014. Förslag till dig som presenterar: Välja 2 projekt att presentera, t.ex. som din kommun deltagit i.

13 Projekt Bräddningar Handläggarstöd, tillsynskampanj och seminarium
Mer tillsyn behövs! Projekt Bräddningar Handläggarstöd, tillsynskampanj och seminarium Målgrupp: tillsynsmyndigheterna samt, för seminariet, kommunernas VA-avdelningar Resultat av tillsynskampanjen: Kunskapen behöver höjas hos många verksamhetsutövare Vanligt att åtgärder behövs Tillsyn på området är väl motiverad Projekt Bräddningar: Projektets syfte var att minska bräddningarna och deras miljöpåverkan i länet. Målen var att öka tillsynsmyndigheternas kunskap och ge dem redskap för att hantera bräddningar i tillsynen samt att genomföra en tillsynskampanj för att lyfta tillsynsområdet och få åtgärder gjorda. Projektgruppen arbetade därför fram ett handläggarstöd, genomförde ett seminarium samt en tillsynskampanj. Målgrupp: Handläggarstödet - vänder sig i första hand till tillsynsmyndigheterna, dvs. miljökontoren och Länsstyrelsen. Seminariet - vände sig förutom till dessa även till VA-ingenjörer och andra på kommunernas VA-avdelningar. Resultat av tillsynskampanjen: Resultatet visar att kunskapen behöver höjas hos många verksamhetsutövare och att åtgärder ofta behövs. Hälften av verksamhetsutövarna bedöms sakna tillräckliga kunskaper, både om bräddningarna från deras anläggningar och om recipienternas status och känslighet. Slutsats: tillsynen är väl motiverad och det är önskvärt att fler miljökontor prioriterar denna tillsyn. FRÅGOR OCH EXTRAMATERIAL: Vad är bräddningar? När regnet öser ner kan reningsverken och ledningsnäten bli överbelastade. Orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten kan då ledas ut i recipienten. Bräddningar kan också orsakas av haverier, till exempel om en pump slutar att fungera. Det är viktigt att de som ansvarar för nät och reningsverk arbetar systematiskt för att minimera bräddningar och har goda kunskaper om recipienternas känslighet för att kunna göra rätt åtgärder och prioriteringar. Deltagande i tillsynskampanjen: 9 tillsynsmyndigheter deltog och inspekterade 22 anläggningar Mer detaljerat resultatet av tillsynskampanjen: Tio av de fjorton bedöms bedriva ett fortlöpande och tillräckligt aktivt arbete för att överlag minska bräddningarna. Åtta av verksamhetsutövarna bedöms däremot ha ett otillräckligt arbete när det gäller att minska konsekvenserna för miljön i de fall då bräddning inte kan undvikas. Det är viktigt att de som ansvarar för nät och reningsverk arbetar systematiskt för att minimera bräddningar och har goda kunskaper om recipienternas känslighet för att kunna göra rätt åtgärder och prioriteringar.

14 Projekt Förorenade områden
Ordna ett förvaltnings-övergripande seminarium! Projekt Förorenade områden Bred målgrupp: miljö-, plan- och bygglovshandläggare samt mark- och exploateringsingenjörer Seminarium på den egna kommunen Handläggarstöd – 2 inriktningar Projekt Förorenade områden Målgrupp: Projektet riktar sig inte bara till miljökontoren utan till alla som kan komma i kontakt med förorenade områden vid fysisk planering, t.ex. miljö- plan- bygglovshandläggare samt mark- och exploateringsingenjörer. Framtaget: Projektet har tagit fram ett handläggarstöd och underlag till ett seminarium. Seminariet - ordnar man på sin egen kommunen med hjälp av underlagsmaterial som projektgruppen har tagit fram. Syftet med seminariet är att utbyta kunskap om hur förorenade områden kan beaktas vid fysisk planering samt att diskutera och utveckla det interna arbetssättet på den egna kommunen. Handläggarstödet - har två fokusområden, nämligen (1) förorenade områden inom fysisk planering samt (2) strategiskt arbete med förorenade områden EXTRAMATERIAL Handläggarstödets innehåll: Delen förorenade områden inom fysisk planering beskriver när föroreningar bör beaktas vid fysisk planering, olika aktörers roller, lagstiftning, var relevant information kan hittas samt vad man bör tänka på då man kommer i kontakt med förorenade områden.   Delen om ett mer strategiskt arbete med förorenade områden ger förslag på verktyg och arbetssätt som kan användas för att arbeta mer strategiskt med förorenade områden som helhet. Dessa utgår från exempel som projektgruppen samlat in från olika delar av landet. Projektgruppens deltagare hade olika kompetenser och bestod av miljöinspektörer, plan- och bygglovshandläggare samt mark- och exploateringsingenjörer.

15 Använd handläggarstödet.
Få stöd vid prioritering! Projekt Hälsoskydd Två inriktningar - idrottslokaler och gym samt tillfälligt boende Två handläggarstöd - ett för varje område- även stöd för prioriteringar. Obemannade gym, skolornas gymnastiklokaler samt migrationsboenden behöver prioriteras i tillsynen. En seminariedag - behandlade de båda områdena Projekt Hälsoskydd: Gym och tillfälliga boenden Två inriktningar: I projektet arbetade projektgruppen parallellt med två typer av verksamheter som miljökontoren har tillsyn över: Dels idrottslokaler och gym, dels tillfälligt boende.   För att underlätta miljökontorens tillsyn tog projektgruppen fram två handläggarstöd, ett för varje område, och dessutom ordnades en seminariedag som också behandlade de båda områdena. Handläggarstöden ger inte bara fakta om olika sakfrågor och vägledning för hur tillsyn kan bedrivas utan ger också rekommendationer för prioriteringar i tillsynen. På området gym/idrott rekommenderas att obemannade kommersiella gym prioriteras, där kan risken för hygieniska risker/smitta vara störst. Även skolornas gymnastiklokaler bör prioriteras då gymnastiksalar oftast används av flera olika aktörer. Risken är då att städningen blir bristfällig om ansvarsfördelningen för den är otydlig. När det gäller tillfälliga boenden är rådet att prioritera tillsynen på de boenden där det bor personer som på olika sätt har svårt att föra sin egen talan och därigenom påverka sitt val av boende. Det kan exempelvis handla om handikappade, barn, flyktingar, kriminella och säsongsarbetare. Bland dessa kan det för närvarande finnas anledning att framhålla migrationsboenden som särskilt angelägna att prioritera för tillsyn. Anledningen är den stora ökningen av antalet flyktingar på senare tid och som väntas öka ytterligare, samt de erfarenheter från tillsyn som finns och visat att stora brister kan förekomma i vissa fall. EXTRAMATERIAL Seminariet: På seminariedagen, som var mycket välbesökt, gavs för idrott och gym särskilt utrymme åt hygien- och smittskyddsfrågor genom medverkan av expertis från Smittskydd Västra Götaland. När det gäller tillfälligt boende uppmärksammads särskilt migrationsboenden genom medverkan av en inspektör från Eksjö med stor erfarenhet av tillsyn på området. Han visade att det finns migrationsboenden med mycket bristfällig standard, underhåll och hygien, men också att det genom tillsynen går att uppnå stora förbättringar. FRÅGOR: Till tillfälligt boende räknas, bland annat, hotell, vandrarhem, lägergårdar, härbärgen, boenden för säsongsarbetare, kriminalvårdsanstalter, migrationsboenden och gruppbostäder för korttidsboende.

16 Projekt Dagvatten Uppdaterat handläggarstöd
Samverka över förvaltningsgränserna! Projekt Dagvatten Uppdaterat handläggarstöd För handläggare på miljö-, plan-, bygglovs- och VA-avdelningar Välbesökt seminarium – 101 deltagare Projekt Dagvatten Projektets syfte var att ge stöd i kommunernas arbete med dagvatten för att öka förutsättningarna för en god dagvattenhantering. Målgrupp: Dagvatten berör många verksamhetsområden och projektet riktade sig därför till alla som kommer i kontakt med dagvattenhantering, såsom handläggare för miljö-, plan-, bygglovs- och VA-frågor. Framtaget: Projektgruppen har uppdaterat och utvecklat ett tidigare handläggarstöd som handlar om t.ex. lagstiftning, styrmedel, roller, fysisk planering m.m. Seminarium: Därtill arrangerades ett seminarium med 101 deltagare från hela målgruppen. Dagen bjöd bland annat på exempel på hur olika kommuner arbetat framgångsrikt med dagvattenfrågan, erfarenheter från Skåne om dagvatten i stadsplanering samt en hel del juridik eftersom juridiken kring dagvatten är otydlig och berör flera lagstiftningar (MB, PBL och LAV). Fortsättning: Det behövs ännu mer inom detta område! Ett nytt dagvattenprojekt startas nu i vår, men med inriktning på tekniska frågor.

17 Frågor? Frågor? (Är det ngn fråga som ni inte kan besvara så är ni välkomna att kontakta projektledarna!)