Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avBørre Jansen
1
En vanlig kemisk reaktion är när ett eller flera kemiska grundämnen eller ämnen, (reaktanter), reagerar med varandra på något sätt, eller med enskilda protoner eller elektroner, och bildar ett eller flera nya ämnen, produkter
3
Fosfors kretslopp
6
Övergödning
9
Kvävets kretslopp
10
Kolets kretslopp https://www.youtube.com/watch?v=Slzn30py69Q
Vid förbränning av fossila bränslen bildas koldioxid. Koldioxiden löses i vattnet i molnen, bildar en syra (kolsyra) regnar ner, hamnar bl.a. i sjöar, pH minskar, då antalet vätejoner ökar Kalka
15
Fotosyntesen
19
Ozon
20
Växthuseffekten
21
Hur ämnen sprids I kroppen, genom huden, andas in….sprids ut i kroppen genom blodet. I luften…. I vatten. Ämnen hamnar i sjöar, tas upp av levande organismer och anrikas i näringskedjan.
22
Atomens byggnad Atomkärna. Proton (+) neutron (0)
Utanför elektroner (-) Ädelgasstruktur, valenselektroner Bindningar. Avge/uppta elektroner. Dela på elektroner
23
Spänningsserien
24
Korrosion
25
Vattnets egenskaper Tre faser Densitet Ytspänning Lösningsmedel
Värmelagrare Kretsloppet Sött och salt Rent vatten Vattenrening 25
26
Tre faser - aggregationstillstånd
26
27
Temperaturer Vatten blir fast – is vid 0 grader
Vatten blir gas – ånga vid 100 grader Vatten har högst densitet (g/cm³) vid 4 grader
28
Vatten är polärt
29
Speciella egenskaper Fast fas har lägre densitet än flytande, dvs is är lättare än flytande vatten. Vatten har högre ytspänning än andra vätskor. Vattnets temperatur ändras långsammare än andra ämnen.
30
Ytspänning Vid vattenytan håller vattenmolekylerna ihop med de molekyler som finns nedåt och åt sidan. Det blir som en hinna på ytan.
31
Lösningsmedel
32
Allt liv innehåller vatten
Saltvatten 97%, havsvatten Sötvatten 3% ; sjöar, isar, grundvatten, floder
33
Vattnets kretslopp
34
Rent vatten - bristvara
Grundvatten – vatten som finns i håligheter under jord. Grundvattnet har runnit genom jord och renats. Sverige 200 liter/person och dag (Egentligen 5890 liter om man räknar med total förbrukning vid tillverkning. Kallas virtuellt vatten. Afrika 20 liter/person och dag
35
Vattenrening
36
Dricksvatten Dricksvatten kan göras av ytvatten eller grundvatten
Ytvatten: från sjöar och åar Grundvatten kommer från reservoarer långt ner i marken.
37
Vattenverk Många kubikmeter vatten per dygn pumpas upp från Lygnen till vattenverket. Vattnet åker först genom ett grovt galler. Här fastnar grenar och skräp. Kemikalier tillsätts så att smutsen klumpar ihop sig och sjunker till botten i bassängerna. Vattnet åker genom ett sandfilter. Klor tillsätts för att döda bakterier, virus och svampar. Det renade vattnet pumpas till vattentorn för att sedan pumpas vidare till alla hushåll mm.
39
Vattenrening
40
Rening av ytvatten Ytvatten är vatten från sjöar, vattendrag
Grovfiltrering (tar bort löv och skräp) Kemisk rening (ämnen som klumpar ihop partiklar) Filtrering genom sand (tar bort sista partiklar) Desinfektion (klor eller ozon som dödar bakterier) Tillsats av kalk (så att det blir svagt basiskt)
41
Begrepp vatten Densitet Ytspänning polärt Värmekapacitet
Vattnets kretslopp Grundvatten Ytvatten Virtuellt vatten
42
Vatten Jordens yta = 72 % vatten Inget vatten nybildas
Vattnet rör sig i ett kretslopp Jordens yta består till 72% av vatten. Inget vatten nybildas. Vattnet rör sig i ett evigt kretslopp mellan hav, sjöar, vattendrag, luften, marken, isarna, glaciärerna och växtligheten. Det är samma vatten som hela tiden går runt i naturen. Vattnet förflyttar sig över hela jorden över tusentals år. Testa gärna modellen som vi lånar ut! 42 42
43
Fotosyntes och respiration
Koldioxid + vatten + solljus -> socker syre > O2 CO2 Respiration Socker + syre -> koldioxid + vatten + energi (rörelse) + O > CO energi (rörelse) Fotosyntesen är den process som växter använder sig av för att omvandla energin från solen till kolhydrater (socker) och syre. Kolhydraterna används som byggstenar i växten så att den kan växa. Respiration är den process som övriga levande organismer använder sig av för att omvandla kolhydrater till energi så att de kan röra på sig. I respirationen används kolhydrater och syre för att producera energi (rörelser) och då bildas det även koldioxid och vatten. Människor använder också respiration. Då får vi i oss kolhydrater genom maten och syre genom att andas. Detta omvandlas sedan i kroppen för att bilda energi (rörelse). Det bildas även koldioxid i kroppen som vi släpper ut genom att andas ut. Vatten bildas också i kroppen och detta släpper vi ut genom att t.ex. svettas. 43 43
44
Försurning Förbränning av fossila bränsle Koldioxid och svaveldioxid
Surt vatten Djur och växter dör Försurning I Skåne är de vanligaste miljöproblemen i vatten övergödning och miljögifter. Segeå är kraftigt övergödd sedan många år tillbaka. Ett annat miljöproblem som inte är lika vanligt i Skåne är försurning. Vid förbränning av fossila bränslen (olja, kol, naturgas) frigörs koldioxid och svaveldioxid som åker upp till atmosfären. När det regnar följer dessa gaser med vattnet ner i sjöar, vattendrag och hav och orsakar försurning. Vid försurning blir vattnets pH-värde lågt så att många djur och växter inte klarar av att leva i vattnet. Gymnasiet 44 44
45
Man kan undersöka om ämnet löser sig i något lösningsmedel.
Ämnen löser sig enligt regeln: Lika löser lika. Vatten brukar man börja med. Olika ämnen löser sig olika lätt i vatten. De kan vara lättlösliga eller svårlösliga. Andra ämnen löser sig inte alls i vatten. Alkoholer löser sig i vatten. Men det gör inte asfaltfläckar eller oljefläckar. Då måste man använda sig av förtunning eller lacknafta Vatten är polärt det löser andra opolära ämnen 45
46
Allt som drivts med sladd eller batteri räknas som farligt avfall och ska därför aldrig läggas i soppåsen. · Batterier och bilbatterier · Glödlampor, lysrör och lågenergilampor · Hemelektronik – hörlurar, mobiltelefon, högtalare, router, dator · Hushållsapparater – kaffebryggare, brödrost, mixer · Inbyggd elektronik och inbyggda batterier – leksaker, spelande vykort, digitala graviditetstest, blinkande skor · Lampor, lamparmatur, talkampa, golvlampa · Verktyg – borrmaskin, skruvdragare, slipmaskin · Vitvaror – kyl, frys, spis, tvättmaskin
47
Allt som drivts med sladd eller batteri räknas som farligt avfall och ska därför aldrig läggas i soppåsen. · Batterier och bilbatterier · Glödlampor, lysrör och lågenergilampor · Hemelektronik – hörlurar, mobiltelefon, högtalare, router, dator · Hushållsapparater – kaffebryggare, brödrost, mixer · Inbyggd elektronik och inbyggda batterier – leksaker, spelande vykort, digitala graviditetstest, blinkande skor · Lampor, lamparmatur, talkampa, golvlampa · Verktyg – borrmaskin, skruvdragare, slipmaskin · Vitvaror – kyl, frys, spis, tvättmaskin
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.