APT MATERIAL KOLL PÅ LÄGET

En presentation över ämnet: "APT MATERIAL KOLL PÅ LÄGET"— Presentationens avskrift:

1 APT MATERIAL KOLL PÅ LÄGET

2 Inledning Under inspirationsveckan Koll på läget som anordnades för medarbetare inom socialförvaltningen i oktober 2018 tog vi alla del av föreläsningar inom olika för oss aktuella fokusområden. Under 2019 kommer vi nu arbeta vi vidare tillsammans med att fördjupa våra insikter från dessa föreläsningar. I det här materialet finns sammanfattningar och reflektionsfrågor att använda på våra arbetsplatsträffar. Alla arbetsplatser arbetar med materialet, antingen i sin helhet eller i ett urval.

3 ATT ANVÄNDA MATERIALET
Det här materialet är uppdelat i tre avsnitt – ”Den goda arbetsplatsen”, ”Framtidsspaning inom socialtjänsten”, ”Välkommen till det nya landet & Ambassadör för (H)järnkoll” Varje avsnitt består av kortare sammanfattning eller utdrag från föreläsningarna samt reflektionsfrågor. Ni behöver inte gå igenom alla reflektionsfrågor i arbetsgruppen utan du väljer ut frågor utifrån vad som är relevant för din grupp. En rekommendation är att ni inför varje avsnitt tar er lite tid att diskutera vad ni tog med er från föreläsningarna. Kom ihåg att alla kanske inte har varit på föreläsningarna eller inte sett samma. Ni kanske även har andra frågeställningar och områden från föreläsningarna som var särskilt relevanta för er. Använd er då också av dessa frågeställningar och fördjupa er i reflektioner i dessa områden. Syftet med materialet är att få igång en reflektion om vad ni tog till er och lärde er av föreläsningarna samt hur ni kan använda detta i ert arbete.

4 INLEDNING TILL MATERIALET
Under inspirationsvecka Koll på läget oktober hade medarbetare möjlighet att delta på följande föreläsningar: Den goda arbetsplatsen - Anders Hansson Föreläsningen handlade om roller på arbetsplatsen, ansvarskultur, ork i vardagen och hur arbetsplatsens hälsa påverkar de vi är till för. Framtidsspaning inom socialtjänsten - Anders Ekholm Föreläsningen handlade om vilka förutsättningar som kommer att vara vår vardag i framtiden, utifrån utveckling av demografi, förändrade förväntningar m.m. Hur behöver vi arbeta framåt för att kunna möta de förändrade förväntningarna? Välkommen till det nya landet - Mustafa Can Föreläsarens berättelse om det existentiella drama som utspelar sig i mötet med ett nytt samhälle och ny kultur. Om utanförskap, hem och hemlöshet och skam och vägen in. Om språk och språklöshetens tyranni. Om när tradition möter modernitet och miljonprogrammet. Om svenskhet, nya identiteter och att lära sig att leva MED två världar istället för MELLAN två världar. Ambassadör för (H)järnkoll - Ylva Ås En livsberättelse om att leva med psykisk ohälsa, hur påverkar det en människans vardag, vart hittar man kraften att återhämta sig och vilka faktorer kan bidra till återhämtning. Nedan följer reflektionsområden utifrån föreläsningarna.

5

6 DEN GODA ARBETSPLATSEN
ANDERS HANSSON

7 Den goda arbetsplatsen
Anders Hansson pratade om den goda arbetsplatsen. Hur skapar vi den goda arbetsplatsen? Anders menade att genom ett salutogent synssätt/ förhållningssätt skapas förutsättningar för att uppnå en god arbetsplats. Salutogent innebär att se till det friska, det som främjar hälsa, att uppmärksamma det som fungerar. Det är ett sätt att tänka, att vara och att göra. Att skapa känsla av sammanhang – KASAM, ger meningsfullhet, hanterbarhet, och begriplighet i vårt arbete. Det förklarar vad som gör sammanhanget ändamålsenligt för människan och bidrar till att hen känner välbefinnande och hälsa. Det innebär att vi i mötet med andra människor ska fokusera på det vi vill ska bli, det som har ett värde och det som har en mening. Vi är varandras arbetsmiljö. ”Det du tänker om mig, Så ser du mig, Som du är mot mig, Sådan blir jag” (Kirkegaard)

8 Den goda arbetsplatsen, tips
Använd gärna ert resultat från medarbetarenkäten, som underlag för fortsatta diskussioner i ämnet. Boktips! ”Vem har gjort slut på mjölken? – En salutogen tankebok om rädslans makt och kärlekens kraft i arbetslivet” Anders Hansson,

9 Den goda arbetsplatsen
Salutogent förhållningssätt Nämn minst en sak som är bra med din arbetsplats.

10 Den goda arbetsplatsen
Salutogent förhållningssätt När är det god stämning på arbetsplatsen? Hur bidrar du med god stämning på arbetsplatsen?

11 Den goda arbetsplatsen
KASAM Vad finns det på arbetsplatsen som bidrar till att det kan kännas… meningsfullt? begripligt? hanterbart?

12 Den goda arbetsplatsen
KASAM Vad finns det i ert arbete som bidrar till att dem ni är till för kan uppleva sitt sammanhang… meningsfullt? begripligt? hanterbart?

13 FRAMTIDSSPANING INOM SOCIALTJÄNSTEN
ANDERS EKHOLM

14 Framtidsspaning inom socialtjänsten
Framtida utmaning och digitalisering Anders Ekholm pratade om våra framtida utmaningar. Utifrån en ökad befolkning och ökade behov hos våra målgrupper, kommer vi inte att kunna arbeta på det sätt som vi hittills har gjort. Vi kommer inte att ha tillräckligt många personer i arbetsförålder som kan utföra det arbete som vi gör idag. För att försöka lösa detta är digitalisering en sak som diskuteras mycket. Genom att använda oss av välfärdsteknik kan vi utföra vissa arbetsuppgifter på mer effektiva sätt, så att ni som medarbetare kan lägga mer tid på de arbetsuppgifter som inte går att ersätta med teknik. T.ex. socialt arbete, omsorg, mötet med individen, som exempel. Det finns idag lösningar tillgängliga som kan hjälpa oss att arbeta på ett smartare sätt.

15 Framtidsspaning inom socialtjänsten, tips
Framtida utmaning och digitalisering Kolla tillsammans på nedan TED-talk. Den beskriver vikten av digitalisering för att möta framtida utmaningar och vad det kommer innebära. Den beskriver brett vilka olika yrken som kan digitaliseras och vad detta kommer att innebära. Den beskriver att sociala välfärdsyrken kommer att finnas kvar och att det alltid kommer att finnas ett behov av dessa. Länk till TED-talk. (man kan börja se en liten bit in om man inte vill höra bakgrunden om AI)

16 Framtidsspaning inom socialtjänsten
Framtida utmaning och digitalisering Finns det välfärdsteknik som kan höja värdet för de ni är till för, genom att det kan bidra till en högre grad av självbestämmande, självständighet eller något annat positivt?

17 Framtidsspaning inom socialtjänsten
Framtida utmaning och digitalisering Finns det arbetsuppgifter i ert arbete där välfärdsteknik hade kunnat vara till hjälp för att frigöra tid till uppgifter som är viktigare att en människa utför och lägger tid på? Finns det välfärdsteknik som ni skulle vilja börja använda/testa i er verksamhet? Har ni några idéer på saker ni vill genomföra kring välfärdsteknologi?

18 Framtidsspaning inom socialtjänsten
Framtida utmaning och digitalisering Anders Ekholm pratade också om en mätning som har gjorts kring hur digitala vi är i världen privat och i offentlig och privat sektor. Sveriges resultat i den digitala rankingen: Svenska individer 1 Näringsliv 3 Offentlig sektor 23 I siffrorna ovan ser vi att svenska folket är bland de mest digitaliserade i världen. Vi använder oss av mycket teknik och är tidiga med att prova nya saker som kommer ut på marknaden. Svenska näringslivet är också högt rankade medan den offentliga sektorn ligger väldigt långt ner i rankingen

19 Framtidsspaning inom socialtjänsten
Framtida utmaning och digitalisering Hur känner ni inför digitalisering, privat och i jobbet? Är det någon skillnad? Om ja, varför?

20 Framtidsspaning inom socialtjänsten
Hur vet vi att vi blir bättre? Anders Ekholm pratade också om hur vi följer upp vårt arbete. Vad är det vi mäter i våra verksamheter? Hur mäter vi? Hur arbetar vi med resultaten för att försöka göra förbättringar? Och hur ser vi att vi faktiskt har blivit bättre? Han gav ett exempel om att köra bil. Där man vet vad målet är, man vet hur modellen ser ut, att man ska hålla sig innanför linjerna, men hur ofta ska man följa upp? Vi följer ofta upp saker en gång per år, eller varje halvår, men är det tillräckligt för att kunna skapa förbättringar. Han sa att det är ungefär samma som att blunda i 15min när du kör bil och sen kolla 1 sekund och sen blunda 15 min igen. För att komma fram till målet, är det bästa sättet att titta hela tiden.

21 Framtidsspaning inom socialtjänsten
Hur vet vi att vi blir bättre? Vad är viktigt att följa upp i ert arbete?

22 Framtidsspaning inom socialtjänsten
Hur vet vi att vi blir bättre? Vad kan mätas som faktiskt visar att vi skapar ett högre värde för de vi är till för?

23 Framtidsspaning inom socialtjänsten
Hur vet vi att vi blir bättre? Vet ni vad er målgrupp vill utveckla? Vad är de nöjda med och inte? Hur skulle ni kunna ta reda på det?

24 Framtidsspaning inom socialtjänsten
Hur vet vi att vi blir bättre? Hur arbetar ni med att ständigt förbättras? Hur gör du om du har en idé om en förändring som skulle kunna leda till en förbättring för individen? Hur vet ni vad som behöver förbättras? Hur följer ni upp förändringar ni gör för att se att det faktiskt har blivit en förbättring?

25 VÄLKOMMEN TILL DET NYA LANDET & Ambassadör FÖR (H)JÄRNKOLL
MUSTAFA CAN & YLVA ÅS

26 VÄLKOMMEN TILL DEN NYA LANDET & AMBAsSADÖR FÖR (H)JÄRNKOLL
Välkommen till det nya landet Mustafa Can berättade om det existentiella drama som utspelar sig i mötet med ett nytt samhälle och ny kultur. Om utanförskap, hem och hemlöshet och skam och vägen in. Om språk och språklöshetens tyranni. Om när tradition möter modernitet och miljonprogrammet. Om svenskhet, nya identiteter och att lära sig att leva MED två världar istället för MELLAN två världar. Ambassadör för (H)järnkoll Ylva Ås berättade om sitt liv, om att leva med psykisk ohälsa, hur det har påverkat hennes vardag, var hon har hittat kraften att återhämta sig och vilka faktorer som kan bidra till återhämtning.

27 VÄLKOMMEN TILL DEN NYA LANDET & AMBAsSADÖR FÖR (H)JÄRNKOLL
Föreläsning om Välkommen till det nya landet och psykisk ohälsa pågick endast två dagar vilket innebära att några i arbetsgruppen har missat respektive föreläsning. Därför rekommenderar vi att börja med att medarbetare kort redogör innehållet till varandra. Dessa båda föreläsningar hade personliga erfarenheter som utgångspunkt. Historierna i de båda föreläsningarna var olika men båda tog upp aspekter av bemötande. En annan gemensam aspekt i de båda föreläsningarna var att vi vet väldigt lite om de människor som vi möter. Vi vet inte vad de har gått igenom eller har med sig. I vårt arbete kan t.ex. levnadsberättelser hjälpa oss att anpassa våra arbetssätt och bemötande utifrån den enskilde.

28 VÄLKOMMEN TILL DEN NYA LANDET & AMBAsSADÖR FÖR (H)JÄRNKOLL
Gå gemensamt igenom kommunens bemötandepolicy. Använd den som en utgångspunkt när ni reflekterar kring bemötande. Gislaveds kommuns bemötandepolicy Alla medarbetare i Gislaveds kommun företräder kommunen. Alla medarbetare ska ha ett förhållningssätt till kommuninvånarna som är professionellt, vänligt och respektfullt. Det förhållningssättet utmärker vårt bemötande i alla sammanhang. Ett respektfullt bemötande är en förutsättning för att utveckla god relationer och en god dialog.

29 VÄLKOMMEN TILL DEN NYA LANDET & AMBAsSADÖR FÖR (H)JÄRNKOLL
Bemötande Vad kännetecknar ett bra bemötande?

30 VÄLKOMMEN TILL DEN NYA LANDET & AMBAsSADÖR FÖR (H)JÄRNKOLL
Bemötande Varför är ett bra bemötande viktigt?

31 VÄLKOMMEN TILL DEN NYA LANDET & AMBAsSADÖR FÖR (H)JÄRNKOLL
Bemötande Hur kan vi skapa ett professionellt och personligt (anpassat efter individen) bemötande?

32 VÄLKOMMEN TILL DEN NYA LANDET & AMBAsSADÖR FÖR (H)JÄRNKOLL
Föreläsningarna handlade också om rätten till att vara en individ, inte bara en sjukdom eller en etnicitet. Rätten att själv få identifiera sig och att hitta sin identitet.

33 VÄLKOMMEN TILL DEN NYA LANDET & AMBAsSADÖR FÖR (H)JÄRNKOLL
Identitet Hur pratar vi om diagnoser i förhållande till den som får diagnosen?

34 VÄLKOMMEN TILL DEN NYA LANDET & AMBASsADÖR FÖR (H)JÄRNKOLL
Identitet Vad gör vi för att anpassa mötet och arbetet med dem vi är till för utifrån deras sammanhang och att ta vara på olikheter. Vad finns det för utmaningar och möjligheter?

35 Koll på läget teamet