Gränsregional tillväxt på fotosyntesens grund:

En presentation över ämnet: "Gränsregional tillväxt på fotosyntesens grund:"— Presentationens avskrift:

1 Gränsregional tillväxt på fotosyntesens grund:
Stefan Hellstrand Nolby Ekostrategi MSc agronomi – Husdjursskötsel Fil Lic Systemekologi - Naturresurshushållning Skogen, bioekonomin och grön tillväxt Torsby mars 2019

2 Vad det handlar om

3

4

5

6

7

8

9

10 Vad det handlar om Synliggöra dessa värden Få ner dem till företag
Få ner dem till hushåll Få ner dem till skatteintäkter kommun och landsting

11 Vi behöver Analysredskap Styrredskap Styrmedel

12 Men först…

13 Vad är en hållbar utveckling?

14 En hållbar ekonomi Styr från ändliga till förnybara resurser
Är effektiv i all resursanvändning Släpper ej ut mer än vad ekosystemen, dvs ”naturen” och ”kulturen” kan ta hand om Undviker ”natur-” och ”kultur”-skadande markanvändning Rimlig solidaritet i tid och rum

15 Vi har dessa landskapstyper
Naturlandskap Kulturlandskap Urbana/industriella landskap

16 Vi har dessa landskapstyper
Naturlandskap är i stort opåverkade ekosystem Kulturlandskap ekosystem som människor förvaltar och brukar Urbana/industriella landskap är i ett systemekologiskt perspektiv inget annat än parasiter som förbrukar de ekologiska varor och tjänster som främst fotosyntesen i A och B levererar

17 Vad är ekosystemtjänster?

18 Vad är ekosystemtjänster?
Ren luft Rent vatten Bra livsmedel i tillräcklig mängd Vedråvara Förnybar energi Reglering av vädersystem Rening av det urbana samhällets utsläpp Rening av det urbana samhällets rastlösa själar

19 Dvs Samma hushållningsstrategi som under sekler och årtusenden har kännetecknat Sverige och Norden Är basen i framtidens postfossila bioekonomi Är också basen för det levande, för livet

20 I en sådan ekonomi är gränsregionen en vinnare

21 Hur ser verkligheten ut?

22

23

24

25

26

27 Analysredskap Modell över vår ekonomi som
visar ekonomins beroende av naturen Ser BNP som ett mått på de resurser vi har att använda till människors bästa Ger en tredelad modell över ekonomin där Jord, skog, fiske, gruvor, kraft tillhandahåller naturresurser (primära) Industri och verkstad förädlar dem till varor och tjänster som mäts i BNP (sekundära) Privata och offentliga tjänstesektorer nyttjar resurser enligt 2 att möta människors behov/efterfrågan (tertiära)

28 Analysredskap Innebär att det är lika viktigt för en naturresurseffektiv ekonomi att vara effektiv i primära, sekundära, tertiära sektorer: Fördubblad effektivitet per sektor ger 2*2*2 = 8 ggr mer nytta per enhet natur använd

29 Analysredskap Från denna logik en konceptuell modell över vår ekonomi i sitt ekologiska och sociala sammanhang Biofysiskt förankrade produktionsfunktioner Ekologiska ekonomiska räkenskaper En analysmodell utvecklad från logiken bakom Impredicative Loop Analysis med referenser Maxwells demon 1871 och Gödels ofullständighetsteorem 1931 Det mesta inbäddad i lantbruksvetenskapen första halvan av talet

30 Värden Värmlands Skogar

31 Bindning kemisk energi
Skogsbiomassa Bindning kemisk energi Värde om 0,20 kr per kWh miljoner ton miljoner GJ TWh miljarder kr Kil 0,12 1,96 0,54 0,11 Eda 0,34 5,68 1,58 0,32 Torsby 1,79 30,33 8,43 1,69 Storfors 0,16 2,63 0,73 0,15 Hammarö 0,01 0,17 0,05 Munkfors 0,06 1,00 0,28 Forshaga 0,14 2,38 0,66 0,13 Grums 2,43 0,68 Årjäng 0,59 9,98 2,77 0,55 Sunne 0,53 8,98 2,50 0,50 Karlstad 0,36 6,01 1,67 0,33 Kristinehamn 0,24 4,12 1,14 0,23 Filipstad 11,14 3,10 0,62 Hagfors 0,78 13,18 3,66 Arvika 0,71 12,00 3,33 0,67 Säffle 0,43 7,31 2,03 0,41 Värmland 7,06 119,31 33,14 6,63

32 Värde miljarder kr, kolbindning
Miljoner ton Värde miljarder kr, kolbindning Frisläppande av syrgas Inbindning koldioxid Långsiktig Känslighetskalkyl Kil 0,15 0,21 0,31 0,74 Eda 0,45 0,62 0,89 2,16 Torsby 2,39 3,29 4,77 11,52 Storfors 0,29 0,41 1,00 Hammarö 0,01 0,02 0,03 0,07 Munkfors 0,08 0,11 0,16 0,38 Forshaga 0,19 0,26 0,37 0,90 Grums 0,92 Årjäng 0,79 1,08 1,57 3,79 Sunne 0,71 0,97 1,41 3,41 Karlstad 0,47 0,65 0,95 2,28 Kristinehamn 0,33 1,56 Filipstad 0,88 1,21 1,75 4,23 Hagfors 1,04 1,43 2,07 5,01 Arvika 1,30 1,89 4,56 Säffle 0,58 1,15 2,77 Värmland 9,41 12,94 18,77 45,30

33 Motsvarar miljoner kr skatt till
Motsvarar miljoner kr skatt till  Motsvarar Summa ekonomiskt värde energi + kolsänka, miljoner kr Egen kommun Landsting Ökad sysselsättning Kil 417 58 29 556 Eda 1 210 169 85 1 613 Torsby 6 456 904 452 8 608 Storfors 560 78 39 746 Hammarö 37 5 3 49 Munkfors 212 30 15 283 Forshaga 506 71 35 675 Grums 517 72 36 690 Årjäng 2 123 297 149 2 831 Sunne 1 912 268 134 2 549 Karlstad 1 280 179 90 1 707 Kristinehamn 877 123 61 1 169 Filipstad 2 372 332 166 3 163 Hagfors 2 806 393 196 3 742 Arvika 2 554 358 3 406 Säffle 1 555 218 109 2 074 Värmland 25 395 3 555 1 778 33 860

34 Täcker behov egen befolkning
Mjölkkor Täcker behov egen befolkning 2016 Energi Protein 1715 KIL 341 0,25 0,35 1730 EDA 465 0,47 0,66 1737 TORSBY 447 0,32 0,44 1760 STORFORS .. 1761 HAMMARÖ 1762 MUNKFORS 1763 FORSHAGA 38 0,03 0,04 1764 GRUMS 206 0,20 0,28 1765 ÅRJÄNG 174 0,15 0,21 1766 SUNNE 1 004 0,65 0,91 1780 KARLSTAD 1 103 0,11 1781 KRISTINEHAMN 1 301 0,46 0,64 1782 FILIPSTAD 1783 HAGFORS 173 0,13 0,18 1784 ARVIKA 565 0,19 0,26 1785 SÄFFLE 1 476 0,82 1,14 Värmland (2017) 6 695 0,29 Sverige 0,39

35 Klimatskatt mjölkostammen
Mjölkkor  Miljoner kr 2016 Intäkter mjölk Klimatskatt mjölkostammen 1715 KIL 341 12 14 1730 EDA 465 16 19 1737 TORSBY 447 18 1760 STORFORS 1761 HAMMARÖ 1762 MUNKFORS 1763 FORSHAGA 38 1 2 1764 GRUMS 206 7 8 1765 ÅRJÄNG 174 6 1766 SUNNE 1004 35 41 1780 KARLSTAD 1103 39 45 1781 KRISTINEHAMN 1301 46 53 1782 FILIPSTAD 1783 HAGFORS 173 1784 ARVIKA 565 20 23 1785 SÄFFLE 1476 52 60 Värmland (2017) 6695 234 272 Sverige 11 270 13 094

36 Vad syftar koskatten till

37 Åkermark Betesmark Skogsmark, produktiv improduktiv Kil 6 910 242 21 510 1 511 Eda 4 542 412 62 376 7 098 Torsby 3 690 371 65 169 Storfors 2 797 179 28 858 3 676 Hammarö 379 27 1 897 358 Munkfors 758 44 10 927 795 Forshaga 2 953 138 26 082 2 092 Grums 4 495 409 26 666 2 251 Årjäng 5 533 275 14 251 Sunne 10 974 832 98 572 7 516 Karlstad 22 407 1 059 65 999 6 974 Kristinehamn 11 146 1 152 45 208 5 947 Filipstad 1 132 21 313 Hagfors 3 708 255 20 783 Arvika 7 868 437 10 636 Säffle 19 469 770 80 178 10 144 Länet 6 844

38 Åkermark Betesmark Skogsmark, produktiv improduktiv Kil 28 662 1 511 Eda 67 330 7 098 Torsby 65 169 Storfors 31 834 3 676 Hammarö 2 303 358 Munkfors 11 729 795 Forshaga 29 173 2 092 Grums 31 570 2 251 Årjäng 14 251 Sunne 7 516 Karlstad 89 465 6 974 Kristinehamn 57 506 5 947 Filipstad 21 313 Hagfors 20 783 Arvika 10 636 Säffle 10 144 Länet

39 Vad innebär detta för Kulturlandskap Nationellt oberoende
Ett landskap människor vill bo i och besöka

40 Vinsten är att man…

41 Vinsten är att man… Teoretiskt kan göra städernas energiomställning ngt billigare, se Bryngelson m fl 2017 Slutredovisning forskargrupp Chalmers till Energimyndigheten

42 Vinsten är att man… Teoretiskt kan göra städernas energiomställning ngt billigare, se Bryngelson m fl 2017 Slutredovisning forskargrupp Chalmers till Energimyndigheten I verkligheten hotas global livsmedelsförsörjning OCH skoglig marknad: IPCC (2012) i bioenergistrategi ser möjlighet denna väg utbudsdumpa skoglig global marknad med upp till en faktor ca 50  “Today’s global industrial roundwood production corresponds to 15 to 20 EJ/yr”, och resonerar sedan om ett utbud bioenergi från jordbruksmark på upp till 930 EJ

43 Vad att göra för att vända dessa för hela samhället ohållbara trender?
Egen rådighet Fånga dessa ekosystemvärden Var effektiv i egen verksamhet kommuner och landsting Uppmärksamma Staten EU FN På de tydliga politikmisslyckanden som nu blockerar gränsregionens stora gröna tillväxtkraft

44 Mer konkret Upphandling Mat All upphandling
Torsby ca 12 miljoner kr per år Värmland ca 280 miljoner kr Sverige ca 10 miljarder kr All upphandling Torsby ca 600 miljoner per år (inkl regionala verksamheter) Värmland ca 14 miljarder kr per år Sverige ca 650 miljarder per år

45 Mer konkret Från upphandlingens case utveckla EUs jordbrukspolitik ca 500 miljarder SEK per år, så att Dessa subventioner kontrollerat krymps och ett marknadens regelverk för hållbarhet etableras som ger lönsamhet för hållbarhetsbra produktion Djurvälfärd Antibiotika och salmonella dvs folkhälsa Yttre miljö såsom övergödning, klimat, bevarande av artrika odlingssystem

46 Mer konkret Från de två föregående stegen
Hållbarhetstillpassa EUS generella regelverk för hållbara affärer och hållbar tillväxt så att marknaden görs till ett redskap för god ekonomisk och social utveckling inom berörda ekosystems hållbarhetsgränser. Gör detta från logiken i Precautionary Polluter Pays the Preventer Principle (Hellstrand 1998, 2015, 2017) Hållbarhetstillpassar IPP, Hållbar produktion och konsumtion, system för miljöräkenskaper, IPPC-direktive med sin BAT-princip mm

47 Med detta kan vi jobba med
4V-visionen 4P-principen 4K-strategin

48 Med detta kan vi jobba med
4V-visionen Värmland Visar Världen Vägen 4P-principen Precautionary Polluter Pays the Preventer Principle 4K-strategin Kommunikation, Kultur, Kunskap, Kompetens Arena Skymnäs Forum?

49 Med detta kan vi utveckla
Gränsregionen till den gröna ekonomins motsvarighet till Silicon Valley

50 Med detta kan vi utveckla
Vi är motor i leverans av Varor och tjänster laddade med gröna mervärden Affärskoncept byggda kring metoder och kompetens att mäta och styra system mot god hållbahetsprestation Affärsmodeller som glokalt matchar hållbart utbud av ekosystemtjänster mot efterfrågan