UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring

En presentation över ämnet: "UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring"— Presentationens avskrift:

1 UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring
Sedan förra gången vi sågs, dvs för ca två månader sedan, har konsumentpriserna stigit ca 1 procent. Uppgången var säsongnormal och föga överraskande. Källor: SCB och Riksbanken

2 KPI, importerade varor exkl
KPI, importerade varor exkl. indirekta skatter Årlig procentuell förändring Importerade varor exkl. villaolja, bensin, frukt, grönsaker, kaffe och läkemedel (23%) Importerade varor (28,7%) Priserna på importerade varor i konsumentledet har stigit lite snabbare än väntat. Detta beror inte bara på snabbt stigande oljepriser. Priserna på andra importvaror har också stigit. Den senaste tidens oljeprisutveckling tillsammans med stigande priser på importerade insatsvaror i producentledet bedöms på kort sikt leda till ett stigande inflationstryck. Bara de två senaste bensinprishöjningarna drar upp KPI och UND1X med 0,1-0,2 p.e. Även priserna på svenska varor har ökat i allt snabbare takt de senaste månaderna. Stigande priser i producentledet (rå- och insatsvaror samt konsumtionsvaror i HMPI) i kombination med stark konsumtionsefterfrågan kan medföra att priserna på svenska varor stiger allt snabbare den närmaste tiden. Källa: SCB

3 KPI, tjänster exkl. indirekta skatter Årlig procentuell förändring
Administrativt prissatta tjänster (5,5%) Tjänster (21,2%) Priserna på tjänster har utvecklats svagt de senaste månaderna. Detta beror främst på att olika avregleringar har haft en mer prisdämpande effekt än väntat. Tjänster exkl. tandvård (20,2%) Källa: SCB

4 El- och telepriser Årlig procentuell förändring
Hushållsel Telepriser Bara den senaste tidens nedgång i telepriserna har dämpat de totala tjänstepriserna med ca 1 p.e. sedan i mars och KPI-inflationen med ca 0,2 p.e. Under de närmaste månaderna väntas el och tele fortsätta att hålla tillbaka prisutvecklingen. BORT OH Hushållens boendekostnader är för närvarande lägre än för ett år sedan. Men stigande oljepriser, högre ränteläge mm kommer att höja fastighetsägarnas kostnader, vilket i sin tur bedöms leda till att hyrorna stiger något mer än vad vi tidigare trodde. Källa: SCB

5 KPI och underliggande prisnivå Årlig procentuell förändring
UNDINHX UND1X Den underliggande inflationen, mätt med UND1X, har utvecklats som väntat. Lägre inhemsk inflation uppvägdes av högre importprisutveckling. Den senaste tidens stigande priser på både råvaror och bearbetade varor antas på kort sikt bidra till ett ökat inflationstryck. Men det stigande pristrycket från varusidan bedöms mer än väl motverkas av svag prisutveckling inom främst el och tele. På kort sikt tror vi därför att UND1X kommer att utvecklas lite svagare jämfört med förra IR. Hushållens räntekostnader dämpade KPI-inflationen med 0,6 p.e. i oktober. Höjningen av reporäntan i mitten av november kommer att medföra att hushållens räntekostnader stiger snabbare. Detta medför också att KPI-inflationen på kort sikt bedöms utvecklas som i föregående IR, trots att UND1X-inflationen utvecklas lite svagare. Källa: SCB

6 Stabil och bred konjunktur-uppgång i Sverige
Förbättrade internationella konjunktur-utsikter Reporäntehöjningen i november dämpar aktiviteten, men … Inhemsk efterfrågan växer starkt Konjunkturbilden oförändrad I den bedömning som vi presenterar idag är konjunkturbilden i stora drag densamma som i förra inflationsrapporten, och förändringarna är i huvudsak marginella. De internationella konjunkturutsikterna har förbättras ytterligare sedan föregående inflationsrapport. Återhämtningen i euroområdet har förstärkts, samtidigt som USA tycks gå mot en mild avmattning. Tillväxten i OECD-området bedöms nu bli drygt 2,5 procent per år, vilket är något högre än i förra rapporten. (Tillväxt-dia). Som framgår av diagrammet ligger också vårt huvudscenario förhållandevis nära de bedömningar som externa prognosmakare gör för närvarande. Vad gäller den inhemska efterfrågan så bidrar förstås höjningen av reporäntan i november till att dämpa uppgången i ekonomin något. Men det finns fortfarande skäl en att räkna med att den inhemska efterfrågan kommer att växa snabbt. Hushåll och företag är optimistiska inför framtiden, ränteläget är lågt och finanspolitikens återhållande effekt på efterfrågan minskar under de kommande åren. (BNP-diagram) Men BNP-utvecklingen har dock sannolikt överskattats något i dom preliminära Nationalräkenskaperna för första halvåret i år, bl.a. på grund av en felaktigt bokförd export av lastbilar. Tillsammans med en svag industriproduktion under sommaren motiverar detta en viss nedrevidering av BNP-tillväxten i år och nästa år. I de längre perspektivet -- för motiverar istället den starkare utvecklingen i omvärlden en viss upprevidering av den svenska tillväxten.

7 Källor: Consensus och Riksbanken
OECD-tillväxt Källor: Consensus och Riksbanken

8 BNP-tillväxt i Sverige
Källa: Riksbanken

9 Lediga resurser tas i anspråk
Lediga resurser tas successivt i anspråk Sysselsättningen ökar med pers Arbetslösheten sjunker till drygt 4 procent 2001 Lönerna bedöms stiga med 4-4,5 procent per år Den förhållandevis snabba tillväxten i den samlade efterfrågan kommer att ta de lediga resurser som nu finns i ekonomin -- i form av arbetskraft och kapital -- successivt i anspråk. Detta bedöms leda till att sysselsättningen ökar med personer under de kommande åren och att arbetslösheten sjunker till 4,3 procent år 2001. Den ökade efterfrågan på arbetskraft bedöms medföra att lönerna ökar med i storleksordningen 4 till 4,5 procent under de kommande två åren, vilket för övrigt är exakt samma bedömning som vi gjorde i den förra inflationsrapporten.

10 Inhemska inflationen stiger
Konjunkturuppgången ökar inflationstrycket Avregleringar dämpar inflationen -0,4 procentenheter 1999 -0,3 procentenheter 2000 -0,1 procentenheter 2001 UNDINHX-inflationen bedöms stiga till 2,2 procent Q och 2,6 procent Q4 2001 Inflationstrycket i ekonomin stiger förstås till följd av den växande efterfrågan i ekonomin, men uppgången i den inhemska inflationen dämpas av olika priseffekter av avregleringar och handelsliberaliseringar. Avregleringar på i synnerhet telemarknaden har haft en större effekt på priserna än väntat hittills i år. I övrigt antas effekterna bli lika stora som i föregående inflationsrapport och hålla tillbaka inflationen med mellan 0,1-0,3 procentenheter de kommande två åren. Den underliggande inhemska inflationen -- alltså inflationen rensad för skatter, räntekostnader och importpriser -- bedöms därför stiga svagt från 1,5 procent i nuläget till 2,2 procent i slutet av nästa år och till 2,6 procent (Se UNDINHX-dia) Som ni ser av diagrammet är detta en marginellt lägre bana än i föregående inflationsrapport, vilket hänger samman med nedrevidering av BNP-tillväxten för i år och nästa år.

11 Källor: SCB och Riksbanken
Inhemsk inflation Utfall UNDINHX Huvudscenario IR 99:3 Huvudscenario IR 99:4 Källor: SCB och Riksbanken

12 Svag importprisutveckling
Kronkursen bedöms appreciera, men i något långsammare takt Svag internationell prisutveckling, men högre olje- och råvarupriser Importprisutvecklingen bidrar till att hålla tillbaka inflationen, men inte lika mycket som i föregående rapport Importprisutvecklingen är också viktig för inflationsutsikterna. Krondiagram Liksom i förra inflationsrapporten utgår vi från att kronan kommer att förstärkas under de kommande åren. Tillsammans med en svag internationell prisutveckling innebär detta att importpriserna bedöms hålla tillbaka den svenska inflationen Men utgångspunkten är nu att kronans förstärkning kommer att ske i en något långsammare takt än vad vi förutsatte i förra inflationsrapporten. Detta beror bl.a. på att de internationella konjunkturutsikterna ser något ljusare ut och att penningpolitiken i omvärlden bedöms bli något stramare än vad vi förutsatte tidigare. oljeprisdiagram Den senaste tiden har också olje- och råvarupriserna stigit kraftigt och tillsammans med en något svagare kronbana än i föregående inflationsrapport innebär detta en något starkare importprisutveckling än väntat, Importprisdiagram vilket också framgår av det här diagrammet som visar vår importprisprognos i jämförelse med föregående inflationsrapport.

13 Källa: SCB och Riksbanken
Importpriser Utfall Huvudscenario IR 99:4 Huvudscenario IR 99:3 Källa: SCB och Riksbanken

14 Källor: SCB och Riksbanken
Oljepris USD/fat Huvudscenario IR 99:4 Utfall Huvudscenario IR 99:3 Källor: SCB och Riksbanken

15 Svag uppgång i UND1X-inflationen
Inhemska inflationen stiger Importprisutvecklingen dämpar uppgången I huvudscenariot bedöms UND1X-inflationen uppgå till 1,8 procent Q och 2,2 procent Q4 2001 Sammantaget kvartstår -- i allt väsentligt -- bilden från föregående inflationsrapport. (Diagram: UND1X, UNDINHX, importerade varor) Efterfrågan växer starkt och den inhemska inflationen stiger. Importprisutvecklingen bedöms motverka det inhemskt stigande inflationstrycket, så att uppgången i UND1X-inflationen blir förhållandevis måttlig. UND1X-inflationen bedöms uppgå till 1,8 procent om ett år och till 2,2 procent på två års sikt. ( Kanske: UND1X-diagram) Jämfört med förra inflationsrapporten är det en upprevidering med en tiondels procentenhet på två års sikt beroende på högre internationella priser och en något svagare kronbana.

16 Källor: SCB och Riksbanken
UND1X-inflationen Utfall Huvudscenario IR 99:4 Huvudscenario IR 99:3 Källor: SCB och Riksbanken

17 Källor: SCB och Riksbanken
UND1X, UNDINHX och priser på importerade varor Årlig procentuell förändring UNDINHX UND1X Importpriser Källor: SCB och Riksbanken

18 KPI-inflationen Indirekta skatter och räntekostnader
- 0,4 procentenheter 1999 - 0,2 procentenheter 2000 +0,3 procentenheter 2001 KPI-inflationen högre än UND1X-inflationen 2001 Hur kommer då KPI-inflationen att utvecklas de kommande åren. Effekterna av sjunkande räntekostnader kommer att fortsätta dämpa konsumentprisutvecklingen under -- åtminstone -- det närmaste året. KPI-inflationen kommer därför att vara lägre UND1X-inflationen. Men hushållens räntekostnader kommer att börja stiga på sikt, bl.a. på grund av Riksbankens höjning av reporäntan i november. Mot slutet av 2001 bedöms därför KPI-inflation bli ett par tiodelar högre än UND1X-inflationen.

19 Riskbild Svagare internationell konjunktur - Avregleringar -
Obalanser i sparandet och börsen i USA - Avregleringar Högre importpriser Svagare internationell konjunktur - Högre oljepris Svagare krona Inflationens känslighet för konjunkturen och arbetsmarknadens funktionssätt TOTALT i förhållande till huvudscenariot Riskbilden är också av betydelse för penningpolitikens utformning och jag kommer att fokusera mig på inflationsutsikterna på ett till två års sikt och på inflationen mätt med UND1X. Det främsta hotet mot världskonjunkturen är, som vi ser det -- precis som i förra inflationsrapporten, de obalanser i sparandet som kännetecknat den amerikanska ekonomin under senare år och risken för ett kraftigt börsfall i USA. En plöstlig nedgång på den amerikanska börsen, ett kraftigt ökande av sparandet i USA eller ett fall i den amerikanska dollarn framdrivet av oro för den amerikanska bytesbalansen eller ett ökat kapitalbehov i resten av världen skulle, via effekterna på den internationella pris- och konjunkturutvecklingen, kunna dämpa den svenska inflationen avsevärt. Det går heller inte att utesluta att de prisdämpande effekterna av avregleringarna på el- och telemarknaderna samt EU:s jordbruksreform Agenda 2000 blir större än vad vi förutsätter i huvudscenariot. Det finns också faktorer som talar för en högre inflation än i huvudscenariot. Tidigare erfarenheter visar att det är svårt att kraften i en bred internationell och inhemsk konjunkturuppgång och dess effekter på prisutvecklingen. I huvudscenariot bidrar sjunkande importpriser till att dämpa genomslaget av konjunkturuppgången på inflationen. En starkare importprisutveckling går förstås inte att utesluta. Nedgången i oljepriset behöver inte bli så markerad som i huvudscenariot och kronan kan också utvecklas svagare än vad som förutsätts. (UND1X, Imp, UNDINHX) Under sådana omständigheter kommer UND1X-inflationen att närma sig den inhemska inflationstakten.

20 UND1X-prognosen med beaktande av riskbilden
Uppåtrisk  0,1 procentenhet När riskbilden beaktas blir prognosen för UND1X-inflationen ungefär 1,9 procent 4:e kvartalet 2000 2,3 procent 4:e kvartalet 2001 Uppåtrisken i bedömningen är i storleksordningen 0,1 procentenheter. Så medelvärdet för vår fullständiga inflationsbedömning när vi även beaktat riskbilden ligger en tiodels procentenhet över den prognos som vi anger för huvudscenariot -- d.v.s. i storleksordningen 1,9-2,3 procent för UND1X på ett till två års sikt.

21 UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring
Källor: SCB och Riksbanken

22 TCW-index Index 18 november 1992=100
Utfall Huvudscenario IR 99:4 Huvudscenariot IR 99:3 Källor: SCB och Riksbanken

23 TCW-index Index 18 november 1992=100
Utfall Penningmarknadsaktörernas förväntningar (nov.) Prognos huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

24 Hållbar utveckling

25 Löneandel Löneandel är: företagens reala lönekostnader/timma
arbetsproduktiviteten Lönekostnader (höger skala) Vinster (vänster skala) Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken