En rapport från Regionkontoret 2016

En presentation över ämnet: "En rapport från Regionkontoret 2016"— Presentationens avskrift:

1 En rapport från Regionkontoret 2016
Besöksnäringen i Halland En rapport från Regionkontoret 2016 Region Halland Se interaktiv version (I bildspelsläge)

2 Inledning Sammanfattning
Region Halland har under 2014 arbetat fram och antagit en ”Tillväxtstrategi för Halland ”. Strategin bygger på tre hörnstenar; Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft och Fler i arbete. Tre halländska styrkeområden har identifierats i strategin; Hälsoinnovation, Grön Tillväxt och Besöksnäring. Denna rapport har tagits fram för att få ett kunskapsunderlag om Hallands Besöksnäring inför det fortsatta arbetet med att genomföra Tillväxtstrategin. I rapporten redovisas utvecklingen utifrån sysselsättning, utbildningsnivå, gästnätter, ekonomisk utveckling och geografisk lokalisering. Statistiken kommer från SCB, Statistiska Centralbyrån, Tillväxtverket samt Bisnode. Branschavgränsningen är gjord på femsiffernivå och följer det som ofta kallas besöksnäringens kärnbranscher. SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) är en årlig totalräknad undersökning som till största delen baseras på arbets­givarnas kontrolluppgifter och de egna företagarnas självdeklara­tioner. Detta gör det möjligt att redovisa personer efter branscher, sektorer, företagsstorlekar m.m. Pga. detaljeringsgraden uppstår eftersläpning av statistiken och det senaste året som redovisas i rapporten är 2014. Databasen (Bisnode) som använts för att positionera företagen på karta är under uppbyggnad. Av 690 företag (AB) har drygt 630 kunnat koordinatsättas i denna rapport och arbetet ska vara klart vid årsskiftet 2016. Sammanfattning Sysselsättning: Positiv sysselsättningsutveckling i Halland. Likvärdig med Sverigesnittet. Positiv utveckling för både kvinnor och män. Antalet sysselsatta inom besöksnäringen ökade mest i Falkenbergs- och Varbergs kommuner men procentuellt har Hylte kommun haft den bästa utvecklingen, 77 procent. Utbildningsnivå: Stor andel med gymnasial utbildning och liten andel med eftergymnasial utbildning samt med högst grundskola. Gästnätter: Utvecklingen av antalet gästnätter placerar Halland på en femteplats bland länen och det är något sämre än riksgenomsnittet under perioden I inget annat län dominerar campingen det totala boendet i kommersiella anläggningar lika mycket som i Halland. Ekonomisk utveckling: Aktiebolagen inom besöksnäringen har haft en bättre utveckling av förädlingsvärdet, antal anställda och omsättning än det halländska genomsnittet. Speciellt god inom 0-9 anställda samt anställda. Inom de båda klasserna har också antalet företag ökat under perioden. Besöksnäringen i Halland har efter konjunkturnedgången förbättrat sin lönsamhet och har efter 2012 varit lönsammare än det halländska näringslivet.

3 Besöksnäring SNI07 49390 Charterbussföretag
55101 Hotellverksamhet med restaurangrörelse 55102 Drift av konferensanläggningar 55103 Hotellverksamhet utan restaurangrörelse 55201 Vandrarhemsverksamhet 55202 Stugbyverksamhet m.m. 55300 Campingplatsverksamhet 55900 Annan logiverksamhet 56100 Restaurangverksamhet 56210 Cateringverksamhet vid enskilda evenemang 56300 Barverksamhet 79110 Resebyråverksamhet 79120 Researrangemang 79900 Turist- och bokningsservice 90040 Drift av teatrar, konserthus o.d. 91020 Museiverksamhet 91030 Vård av historiska minnesmärken 91040 Drift av botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat 92000 Spel- och vadhållningsverksamhet 93111 Drift av skidsportanläggningar 93112 Drift av golfbanor 93113 Drift av motorbanor 93114 Drift av trav- och galoppbanor 93119 Drift av sporthallar, idrottsplatser 93120 Sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet 93130 Drift av gymanläggningar 93191 Tävling med hästar 93199 Övrig sportverksamhet 93210 Nöjes- och temaparksverksamhet 93290 Övrig fritids- och nöjesverksamhet

4 Sysselsättning År 2014 sysselsatte besöksnäringen i Halland personer. En ökning med 1 150 personer eller 21 procent sedan år Utvecklingen i Halland har varit likvärdig med Sverigesnittet och samtidigt den sjunde största bland länen. Besöksnäringens betydelse för arbetsmarknaden kan uttryckas som näringens andel av hela arbetsmarknaden. I Halland svarar besöksnäringen för 5 procent av den totala sysselsättningen vilket motsvarar Sverigesnittet.

5 Sysselsättning efter kön
Fler kvinnor än män är sysselsatta inom besöksnäringen både i Halland som i övriga Sverige. Sysselsättningsutvecklingen har varit god för båda könen men männen har haft en bättre utveckling. Utvecklingen mellan könen är densamma i övriga Sverige.

6 Sysselsättning efter kommun
Bland hallands kommuner betyder besöksnäringen mest i Falkenberg och Varberg med sysselsättningsandelar på 6,6 respektive 5,4 procent. Antalet sysselsatta inom besöks-näringen ökade mest i Falkenbergs- och Varbergs kommuner men procentuellt har Hylte kommun haft den bästa utvecklingen, 77 procent.

7 Utbildningsnivå Utbildningsnivån hos de sysselsatta inom besöksnäringen kännetecknas av en stor andel med gymnasial utbildning och liten andel med efter-gymnasial utbildning samt med högst grundskola. I besöksnäringen har 20 procent högst grundskola jämfört med 12 procent på arbets-marknaden som helhet. Andelen med eftergymnasial utbildning uppgår i besöksnäringen till 21 procent vilket ska jämföras med 35 procent på hela arbetsmarknaden. Andelen med gymnasial utbildning inom besöksnäring ligger på samma nivå som hela arbetsmarknaden, 58 procent.

8 Sysselsatta efter åldersgrupper
En tydlig skillnad mellan besöksnäringen och arbetsmarknaden som helhet är åldersstrukturen på de förvärvsarbetande. De som arbetar i besöksnäringen är unga. Över 30 procent är under 25 år, vilket ska jämföras med 12 procent på arbetsmarknaden som helhet. Mer än 50 procent av de sysselsatta i besöksnäringen är under 35 år. Åldersstrukturen i besöksnäringen är sannolikt den viktigaste förklaringen till att utbildningsnivån är låg.

9 Ledande befattningshavare
Ledande befattningshavare kan vara antingen VD, styrelseordförande eller styrelseledamot. 23 % kvinnor inom Besöksnäringen i Halland är ledande befattningshavare mot 76 % Män. Utländsk ledande befattningshavare är 0,4 %. Detta ska jämföras med Hallands hela arbetsmarknad: Kvinnor 15 %, Män 83 % och utländsk 1,4 %.

10 Gästnätter Sett till totala antalet gästnätter ligger Halland på en sjunde plats 2015 räknat som antalet gästnätter i kommersiellt boende (Hotell, vandrarhem, stugor, camping och kommersiellt uthyrda stugor och lägenheter). Utvecklingen av antalet gästnätter placerar Halland på en femteplats bland länen och det är något sämre än riksgenomsnittet under perioden Dock hade Halland en bättre utveckling av antalet gästnätter under åren men har sedan tappat. I inget annat län dominerar campingen det totala boendet i kommersiella anläggningar lika mycket som i Halland. Hela 60 procent av gästnätterna i Halland kan härledas till campingen. Utöver Halland sticker även Kalmar län ut som en utpräglad campingregion. Minst andel camping-boende finns i vinterdestinationerna Jämtland och Dalarna samt i Stockholms län.

11 Ekonomisk utveckling (AB)
Förädlingsvärdet är företagets försäljning minskat med inköp av varor och tjänster samt avskrivningar. Aktiebolagen inom besöksnäringen har haft en bättre utveckling av förädlingsvärdet, antal anställda och omsättning än det halländska genomsnittet. Aktiebolagens förädlingsvärde inom besöksnäringen uppgick 2014 till 1,5 miljarder kr, vilket motsvarar 3,3 procent av hela näringslivets förädlingsvärde. Besöksnäringen svarade, med en omsättning på drygt 4 miljarder kr, för 2,4 procent av den samlade omsättningen i Halland.

12 Den ekonomiska utvecklingen inom besöks-näringen efter storleksklass har varit speciellt god inom 0-9 anställda samt anställda. Inom de båda klasserna har också antalet företag ökat under perioden. Utvecklingen för de båda klasserna har dessutom varit bättre är det halländska snittet.

13 Lönsamhet (Simplerindex)
Det finns flera sätt att beskriva företags eller branschers ekonomiska utveckling. I denna rapport har vi valt att visa företagen inom besöksnäringen (endast AB) och deras lönsamhet efter Simpler-metoden (Bisnode). Strävan är att produktionen ska vara lönsam (effektiv). Företag som ligger nedanför linjen (under 1,0) har en högre effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet. Företag ovanför linjen (mer än 1,0) har en lägre effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet. Nedanför linjen skapar man en överavkastning som kan användas för investeringar i nya produkter, marknader eller delas ut till ägarna. (För en utförligare beskrivning av Simpler-metoden se Bisnode.com). Besöksnäringen i Halland har efter konjunkturnedgången förbättrat sin lönsamhet och har efter 2012 varit lönsammare än det halländska näringslivet. Tydligt syns också sambandet mellan det ökade rörelseresultatet (vinst före kostnader) och förbättrad lönsamhet. Bland hallands kommuner är det bara Falkenberg som haft en god lönsamhet under hela perioden. För övriga kommuner har lönsamheten flukturerat.

14 Lönsamhet efter storleksklass på företagen
Företagen inom den största storleksklassen, anställda har haft en försämrad lönsamhetsutveckling tillsammans med en minskad vinst under perioden Det sista året kan en vändning ses. Inom storleksklassen anställda har vinst och lönsamhet förbättrats avsevärt efter år Liknande trend kan ses hos storleksklassen 0-9 anställda. Företagen inom storleksklassen anställda har haft en god lönsamhet under hela perioden men där ser vi en något svagare lönsamhetsutveckling trots en vinstökning. En trolig förklaring är gjorda investeringar hos företagen.

15