Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hälsoinnovation Halland

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hälsoinnovation Halland"— Presentationens avskrift:

1 Hälsoinnovation Halland
Se interaktiv version Last data refresh: 12/7/ :02 AM UTC Downloaded at: 12/7/ :11 AM UTC

2 Hälsoinnovation Halland En rapport från Regionkontoret 2016
Region Halland

3 Inledning Sammanfattning
Region Halland har under 2014 arbetat fram och antagit en ”Tillväxtstrategi för Halland ”. Strategin bygger på tre hörnstenar; Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft och Fler i arbete. Tre halländska styrkeområden har identifierats i strategin; Hälsoinnovation, Grön Tillväxt och Besöksnäring. Denna rapport har tagits fram för att få ett kunskapsunderlag kring området Hälsoinnovation inför det fortsatta arbetet med att genomföra Tillväxtstrategin. I rapporten redovisas utvecklingen utifrån sysselsättning, utbildningsnivå, åldersstruktur, ekonomisk utveckling och geografisk lokalisering. Statistiken kommer från SCB, Statistiska Centralbyrån (RAMS) samt Bisnode. Branschavgränsningen är gjord på femsiffrig nivå. Branschernas ekonomiska utveckling redovisas efter aktiebolag. Inom delområdet Vårdtjänster har antalet sysselsatta dessutom delats upp efter privat och offentlig regi med hjälp av SCB`s sektorskoder. Databasen (Bisnode) som använts för att positionera företagen på karta är under uppbyggnad. Av företag (AB) har drygt kunnat koordinatsättas i denna rapport och det fortsatta arbetet med databasen ska vara klart vid årsskiftet 2016. Sammanfattning Sysselsättning: Positiv sysselsättningsutveckling i Halland och bättre än Sverigesnittet. I Halland svarar Hälsoinnovation för 20 procent av den totala sysselsättningen vilket placerar Halland på en näst sista plats bland länen år Sysselsättningsutvecklingen har varit speciellt god för kvinnor men männen har haft en bättre utveckling procentuellt. Utvecklingen mellan könen är densamma i övriga Sverige. Den största sysselsättningsökningen har kommit inom Privata Vårdtjänster medan en minskning kan ses inom Tillverkning av hälsotekniska produkter. Antalet sysselsatta inom Hälsoinnovation ökade mest i Halmstad, Kungsbacka samt Varbergs kommun meden sysselsättningen minskade i Laholms kommun. Utbildningsnivå: Utbildningsnivån hos de sysselsatta inom Hälsoinnovation kännetecknas av en stor andel med eftergymnasial utbildning och en mindre andel med gymnasial utbildning. Inom Hälso-innovation har 5 procent högst grundskola jämfört med 12 procent på arbetsmarknaden som helhet. Andelen med eftergymnasial utbildning uppgår inom Hälsoinnovation till 46 procent vilket ska jämföras med 35 procent på hela arbetsmarknaden. Åldersstruktur: En skillnad mellan Hälsoinnovation och arbetsmarknaden som helhet är ålders-strukturen på de sysselsatta. Inom Hälsoinnovation är 22 procent sysselsatta i åldern år mot hela arbetsmarknadens 19 procent. Det är också en något högre andel åringar inom Hälsoinnovation än övriga näringslivet. Ledande befattningshavare: 20 % kvinnor inom Hälsoinnovation i Halland är ledande befattnings-havare mot 79 % män. Utländsk ledande befattningshavare är 1,0 %. Detta ska jämföras med Hallands hela arbetsmarknad: kvinnor 15 %, män 83 % och utländsk 1,4 %. Ekonomisk utveckling (AB): Hälsoinnovation har totalt sett haft en god lönsamhet under perioden och en god utveckling av förädlingsvärdet (2013 var ett svagare år). Betydligt bättre än det Halländska snittet. Bland delområdena har Tillverkning av hälsotekniska produkter har haft en svagare utveckling av konkurrenskraften och tillväxten. En starkare utveckling ser vi inom IT-data-konsulttjänster samt Vårdtjänster. Reflektioner: Inom området Hälsoinnovation kan vi se en mycket god utveckling inom de flesta delområden. Inom området Privata vårdtjänster beror sysselsättningsutvecklingen till stor del på att fler områden privatiseras och det sker en förflyttning från offentlig sektor till privat sektor. Inom den tillverkande sektorn ser vi samma utveckling som inom tillverkningsindustrin totalt, vilket innebär att produktiveteten ökar medan sysselsättningen går ner. Detta som en effekt av automatisering och effektivisering. Området suger upp en stor andel högutbildad personal, vilket är intressant då en av Hallands utmaningar är en svag matchning mellan högutbildad arbetskraft och näringslivets efterfråga. En fortsatt satsning på Hälsoteknikcentrum ger förhoppningsvis på sikt effekter på både antalet nya företag inom området samt på företagens innovativa förmåga. Även övriga kopplingar till forskning och utbildning inom bland annat Högskolan i Halmstad kan bidra till kompetensförsörjning och attraktivitet inom området. Vård och omsorgs förmåga att agera beställare och testbäddar bedöms vara avgörande för framtiden inom detta område.

4 Hälsoinnovation i Halland SNI 2007 Vårdtjänster för hälsoinnovation
Tillverkning av hälsotekniska produkter Tillverkning av läkemedel Tillverkning av andra kallformade produkter av stål Tillverkning av andra möbler Tillverkning av bijouterier o.d Tillverkning av sportartiklar Tillverkning av medicinska och dentala instrument Handel med hälsotekniska produkter Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror Partihandel med övriga hushållsvaror Partihandel med övriga insatsvaror Specialiserad butikshandel med hälsokost Specialiserad butikshandel med datorer, programvara, data- och tv-spel IT, data och konsulttjänster Trådlös telekommunikation Dataprogrammering Datakonsultverksamhet Andra IT- och datatjänster Konsultverksamhet avseende företags organisation Teknisk konsultverksamhet inom industriteknik Annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling Industri-/produktdesignverksamhet Vårdtjänster för hälsoinnovation Personalutbildning 86101 Slutenvårdskliniker för primärvård 86102 Slutenvårdskliniker för somatisk sjukvård 86103 Slutenvårdskliniker för psykiatrisk sjukvård 86211 Primärvårdsmottagningar med läkare m.m. 86212 Andra allmänpraktiserande läkarmottagningar 86221 Specialistläkarmottagningar inom öppenvård, på sjukhus 86222 Specialistläkarmottagningar inom öppenvård, ej på sjukhus 86230 Tandläkarmottagningar 86901 Medicinska laboratorier o.d. 86902 Företag för ambulanstransporter och ambulanssjukvård 86903 Distriktssköterskemottagningar, barnavårdscentraler o.d. 86904 Tandhygienistmottagningar 86905 Enheter för fysioterapeutisk verksamhet o.d. 86909 Andra öppna enheter för hälso- och sjukvård, utan läkare 87100 Vårdhem 87201 Hem med särskild service 87202 Hem med särskild service för barn och ungdomar med missbruksproblem 87203 Hem med särskild service för vuxna med missbruksproblem 87301 Servicehus, servicelägenheter för äldre samt ålderdomshem 87302 Gruppbostäder o.d. för funktionshindrade personer 87901 Hem för barn och ungdomar med sociala problem 87902 Kvinnohus, övernattningshem för hemlösa o.d. 88101 Hemtjänst, dagcentraler o.d. för äldre 88102 Hemtjänst, dagcentraler, personlig assistans o.d. 88991 Byråer för öppna sociala insatser för barn och ungdomar 88992 Dagcentraler o.d. för vuxna missbrukare 88993 Socialkontor o.d.

5 Sysselsättning År 2014 sysselsatte Hälsoinnovation i Halland personer. En ökning med personer eller 11 procent sedan år Utvecklingen i Halland har varit bättre än Sverigesnittet och Halland hamnar på en fjärdeplats bland länen. Sektorn Hälsoinnovations betydelse för arbetsmarknaden kan uttryckas som näringens andel av hela arbetsmarknaden. I Halland svarar Hälsoinnovation för 20 procent av den totala sysselsättningen vilket placerar Halland på en näst sista plats år Gotland ligger lägst på 19 procent.

6 Sysselsättning efter kommun 2008-2014
Bland Hallands kommuner betyder Hälsoinnovation mest i Halmstad och Kungsbacka med sysselsättningsandelar på 23 respektive 22 procent. Antalet sysselsatta inom livsmedelssektorn ökade mest i Halmstad, Kungsbacka samt Varbergs kommun medan sysselsättningen minskade i Laholms kommun.

7 Sysselsättning efter kön 2008-2014
Fler kvinnor än män är sysselsatta inom Hälsoinnovation både i Halland som i övriga Sverige. I antal har sysselsättningsutvecklingen i Halland varit speciellt god för kvinnor men procentuellt har männen haft en bättre utveckling. Utvecklingen mellan könen är densamma i övriga Sverige.

8 Sysselsättning efter delområden 2008-2014
Alla delområden inom Hälsoinnovation ökade sin sysselsättning mellan åren utom delområdena Vårdtjänster Offentlig och Tillverkning av hälsotekniska produkter. I länet minskade den sistnämnda med 138 personer sedan Minskningen i Halland var mindre än i övriga Sverige. Speciellt god utveckling i länet har däremot delområdena Vårdtjänster Privat och IT-data-konsulttjänster haft sedan Bäst har utvecklingen varit inom Vårdtjänster Privat, personer eller 71 procent. Dessutom en betydligt bättre utveckling än övriga Sverige.

9 Utbildningsnivå 2014 Utbildningsnivån hos de sysselsatta inom Hälsoinnovation kännetecknas av en stor andel med eftergymnasial utbildning och en mindre andel med gymnasial utbildning. Inom Hälsoinnovation har 5 procent högst grundskola jämfört med 12 procent på arbetsmarknaden som helhet. Andelen med eftergymnasial utbildning uppgår inom Hälsoinnovation till 46 procent vilket ska jämföras med 35 procent på hela arbetsmarknaden. Hylte kommun, Laholm samt Falkenbergs kommun sticker ut med en högre andel sysselsatta med gymnasial utbildning. Halmstad och Varbergs kommun har högst andel med eftergymnasial utbildning 2014. Det är också en högre andel män med eftergymnasial utbildning än kvinnor inom Hälsoinnovation, vilket troligen förklaras av delområdet IT-data och konsulttjänster där det är en högre andel män med eftergymnasial utbildning.

10 Åldersstruktur 2014 En skillnad mellan Hälsoinnovation och arbetsmarknaden som helhet är åldersstrukturen på de sysselsatta. Inom Hälsoinnovation är 22 procent sysselsatta i åldern år mot hela arbetsmarknadens 19 procent. Det är också en något högre andel åringar inom Hälsoinnovation än övriga näringslivet. Inom delområdet Tillverkning av hälsotekniska produkter utmärker sig åldersgruppen år, inom Handel med hälsotekniska produkter åldersgruppen år, inom IT-data-konsulttjänster åldersgruppen år och inom Vårdtjänster åldersgruppen år i jämförelse med Hallands hela arbetsmarknad.

11 Ledande befattningshavare 2014
Ledande befattningshavare kan vara antingen VD, styrelseordförande eller styrelseledamot. 20 % kvinnor inom Hälsoinnovation i Halland är ledande befattningshavare mot 79 % män. Utländsk ledande befattningshavare är 1,0 %. Detta ska jämföras med Hallands hela arbetsmarknad: kvinnor 15 %, män 83 % och utländsk 1,4 %. Fördelning efter delområden: -Handel med hälsotekniska produkter (Kvinnor 16 %, Män 79 %, Utländsk 4,2 %) -IT-data och konsulttjänster (Kvinnor 15 %, Män 84 %, Utländsk 0,8 %) -Tillverkning av hälsotekniska produkter (Kvinnor 9,6 %, Män 90,3 %) -Vårdtjänster (Kvinnor 38 %, Män 61,5 %, Utländsk 0,4 %)

12 Ekonomisk utveckling 2010-2014 (Simplerindex)
I denna rapport har vi valt att visa företagen inom besöksnäringen (endast AB) och deras lönsamhet efter Simpler-metoden (Bisnode). Strävan är att produktionen ska vara lönsam (effektiv). Företag som ligger nedanför linjen (under 1,0 Y-axel) har en högre effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet. Företag ovanför linjen (mer än 1,0 Y-axel) har en lägre effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet. Nedanför linjen skapar man en överavkastning som kan användas för investeringar i nya produkter, marknader eller delas ut till ägarna. Hälsoinnovation har totalt sett haft en god lönsamhet under perioden och en god utveckling av förädlingsvärdet (2013 var ett svagare år). Betydligt bättre än det Halländska snittet. Bland delområdena har Tillverkning av hälsotekniska produkter har haft en svagare utveckling av konkurrenskraften och tillväxten. (För en utförligare beskrivning av Simpler-metoden se Bisnode.com).

13


Ladda ner ppt "Hälsoinnovation Halland"

Liknande presentationer


Google-annonser